MSBFS 2018:3
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om cisterner med anslutna rörledningar för brandfarliga vätskor
beslutade den 8 maj 2018.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver2 följande med stöd av 25 § förordningen (2010:1075)3 om brandfarliga och explosiva varor samt, efter samråd med Swedac, 3 § förordningen (2011:811) om ackreditering och teknisk kontroll.
1 kap. Inledande bestämmelser
Tillämpningsområde
1 §
Denna författning innehåller föreskrifter om krav på konstruktion, tillverkning, installation och kontroll av cisterner med anslutna rörledningar eller slangledningar för hantering av brandfarliga vätskor, samt krav på korrosionsskyddssystem. I författningen finns också krav på kompetens hos organ som certifierar eller kontrollerar sådana anordningar.
Definitioner
2 §
I denna författning avses med
- cistern
- Behållare med tillhörande säkerhetsutrustning och tillbehör för brandfarlig vätska där trycket ovanför vätskeytan varken kan överstiga atmosfärtrycket med mer än 0,5 bar eller understiga det med mer än 0,0065 bar.
- cistern i mark
- Cistern helt eller delvis under markytan.
- cistern ovan mark
- Cistern helt ovanför markytan.
- DN
- Nominell storlek för rörledningar.
- depå
- Grupp av cisterner utan förbrukare.
- EES
- Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
- K-cistern
- Cistern med god korrosionsbeständighet mot sitt avsedda innehåll och sin omgivning.
- K-rörledning
- Rörledning med god korrosionsbeständighet mot sitt avsedda innehåll och sin omgivning.
- kontrollorgan typ A
- Kontrollorgan enligt EN ISO/IEC 17020:2012 som är oberoende av inblandade parter.
- kontrollorgan typ B
- Kontrollorgan enligt EN ISO/IEC 17020:2012 som är oberoende av den del av en organisation som medverkar vid konstruktion, tillverkning, leverans, installation, användning eller underhåll av produkter de kontrollerar.
- kontrollorgan typ C
- Kontrollorgan enligt EN ISO/IEC 17020:2012 med tillräcklig åtskillnad i ansvar och ekonomisk redovisning mellan kontrolltjänsterna och övrig verksamhet.
- rörledning
- Ledning för brandfarlig vätska som förutom rör även omfattar flänsar, ventiler och övriga komponenter som leder vätskan eller dess gasfas.
- rörledning i mark
- Rörledning helt eller delvis under markytan.
- rörledning ovan mark
- Rörledning helt ovanför markytan.
- S-cistern
- Cistern med mindre god korrosionsbeständighet mot sitt avsedda innehåll eller sin omgivning.
- S-rörledning
- Rörledning med mindre god korrosionsbeständighet mot sitt avsedda innehåll eller sin omgivning.
- slangledning
- Ledning för brandfarlig vätska som förutom slang även omfattar anslutningar och övriga komponenter som leder vätskan eller dess gasfas.
- tankstation
- Område med anläggning för tankning av motorfordon eller båtar.
- överfyllningsskydd
- System avsett att automatiskt avbryta fyllning av en cistern vid förinställd nivå.
2 kap. Krav på cisterner, rörledningar och annan utrustning
Tekniska krav på cisterner, rörledningar och slangledningar
1 §
Cisterner, rörledningar och slangledningar ska vara betryggande ur skyddssynpunkt genom sin konstruktion, sitt material, utförande och utrustning. Materialen ska ha kända, dokumenterade och betryggande egenskaper. De ska vara långvarigt motståndskraftiga mot de vätskor som avses hanteras. Svetsförband ska vara utförda av kompetent personal enligt tekniskt korrekta metoder. Cisterner i mark ska ha samtliga anslutningar ovanför den högsta vätskenivån.
2 §
Cisterner, rörledningar och slangledningar ska kunna motstå de tryck, temperaturer och andra påkänningar som kan förekomma vid normal drift och förutsägbara fel. De ska vara täta.
3 §
Cisterner, rörledningar och slangledningar ska vara skyddade mot korrosion genom placering, materialval eller korrosionsskyddssystem. Rörledningar och slangledningar behöver dock endast vara skyddade på utsidan. Cisterner, rörledningar och slangledningar utomhus ska dessutom vara väderbeständiga samt motståndskraftiga mot UV-strålning.
4 §
En svetsad cistern ska vara värmebehandlad för att undvika sprickor eller deformering om materialkvalitet och godstjocklek fordrar det.
5 §
Rörledningar, slangledningar, armaturer och annan utrustning anslutna till en cistern får endast vara fästa där det finns förberedda anslutningsställen.
6 §
Rörledningar av stål, större än DN 100 ska ha svetsade eller flänsade förband. Rörledningar av stål DN 100 eller mindre ska ha svetsade, flänsade eller gängade förband. Rörledningar av stål ovan mark, DN 50 eller mindre, får vara sammanfogade med skärringkopplingar, klämringkopplingar eller presskopplingar. Sådana rörledningar ska vara sammanfogade enligt kopplingstillverkarens instruktioner och vara inspekterbara utan hjälp av verktyg.
Rörledningar av koppar ovan mark får vara sammanfogade med hårdlödning, skärringkopplingar, klämringkopplingar eller presskopplingar. Sådana rörledningar ska vara sammanfogade enligt kopplingstillverkarens instruktioner och vara inspekterbara utan hjälp av verktyg. Rörledningar av koppar i mark ska vara heldragna och plastbelagda.
Rörledningar av andra metaller än stål och koppar ska följa kraven för rörledningar av stål.
Rörledningar av plastmaterial ska vara sammanfogade enligt rörtillverkarens instruktioner.
7 §
En cistern ska ha en tillverkningsskylt med uppgift om
- tillverkare,
- tillverkningsår,
- tillverkningsnummer eller ID-nummer,
- volym,
- högsta tillåtna densitet,
- beräkningstryck i bar och beräkningstemperatur i °C,
- tillverkningsstandard, och
- certifikatnummer (om den är certifierad).
Skylten ska vara läsbar under cisternens livslängd.
Manhål
8 §
En cistern ska ha de manhål, inspektionsöppningar och annan utrustning som behövs för kontroll och underhåll. Manlucka med anslutningar ska kunna demonteras utan att varken manluckan, anslutningarna eller rörledningarna deformeras.
Mätvärden
9 §
Mätvärden för avläsning ska vara enhetligt graderade i SI-enheter eller tilläggsenheter.
Anslutningar för fyllning
10 §
En cistern ska ha fast anslutning för fyllning. För cisterner som är högst 1 m³ gäller bara kravet om fyllningsöppningen enligt klassningsplanen ger upphov till riskområde. Anslutningen ska medge fyllning utan spill och kunna förslutas. Anslutningen ska vara utformad så att antändning genom statisk elektricitet motverkas.
11 §
Anslutningar för fyllning och gasåterföring eller utrymmen för sådana anslutningar ska vara låsbara. Utrustning för reglering av flödet ska vara skyddad mot obehörigt ingrepp.
Avluftningsanordning
12 §
En cistern ska vara skyddad mot skadligt över- eller undertryck. Avluftningsledning ska mynna utomhus på lämplig plats.
Avluftningsledningar från olika cisterner får bara vara sammankopplade om deras innehåll kan blandas utan att risken för brand och explosion ökar. Vid sådan sammankoppling ska vätskeöverströmning mellan cisternerna motverkas.
Stängventiler
13 §
Rörledningar och slangledningar som är anslutna till en cistern under vätskenivån, eller där hävertverkan kan uppstå, ska ha stängventil. Ventilen ska vara lätt åtkomlig och placerad i anslutning till cisternen.
Överfyllningsskydd
14 §
En cistern som är
- större än 1 m³,
- avsedd för bränsle till motorfordon, båtar eller luftfartyg, fotogen eller eldningsolja, och
- avsedd att fyllas via pump, tankfordon eller järnvägsvagn,
ska ha överfyllningsskydd. Detta gäller dock inte cisterner på depå. Överfyllningsskyddet ska vara oberoende av cisternens nivåmätning och nivålarm.
Överfyllningsskyddet ska
- helt och automatiskt avbryta fyllningen vid en förinställd nivå,
- avbryta fyllningen så snabbt att cisternen inte överfylls, och
- om skyddet inte fungerar, hindra fyllning.
Nivåmätare och nivålarm
15 §
Vätskenivån i varje cistern ska kunna fastställas utan energitillförsel. Om cisternen kan handpejlas ska lock eller lucka till pejlanordningen kunna låsas, dock inte på cisterner på depå.
Cisterner större än 1 m³ som saknar krav på överfyllningsskydd ska ha funktion som larmar vid för hög vätskenivå.
Uppvärmningsanordning
16 §
Uppvärmningsanordningen i en cistern ska inte kunna värma vätskan till så hög temperatur att det kan medföra fara. Den värmda vätskan ska inte heller kunna skada cisternen eller dess korrosionsskydd. Uppvärmningsanordningen ska bara kunna vara i drift om den är helt omgiven av vätskan.
Skydd mot potentialskillnad
17 §
Cisterner, rörledningar och slangledningar ska vara skyddade mot potentialskillnad om det behövs för att förebygga antändning.
Åskskydd
18 §
Cisterner av stål som är större än 500 m³ och som står utomhus ska ha åskskydd. Kravet gäller även cisterner av stål som är avsedda att stå i grupp om de tillsammans har en volym som överstiger 1000 m³ och de står mindre än 12 meter från varandra eller i samma invallning.
Instruktioner
19 §
Det ska finnas instruktioner på svenska för installation med uppställning eller nedläggning i mark, drift och underhåll av anläggningen som helhet.
Installation
20 §
S-cisterner och vätskeförande S-rörledningar ska vara placerade ovan mark.
21 §
En cistern ovan mark ska vara placerad på stadigt, jämnt bärande underlag av obrännbart material och så att den inte utsätts för skadliga påkänningar. Mantelytan och gavlarna ska vara åtkomliga för kontroll.
En stående cylindrisk cistern med plan eller konisk botten ska stå på tätt fundament med helgjuten bärande betongplatta.
En cistern i mark ska vara nedlagd enligt tillverkarens instruktioner och skyddad mot farliga påkänningar.
En cistern i vatten ska vara förankrad eller förtöjd. Den ska vara skyddad mot skada genom påsegling, sjöhävning och isbildning.
22 §
En rörledning eller slangledning i mark ska ha minst 0,3 m täckning. Rörledningar under köryta ska vara beräknade eller skyddade mot skadliga trafikpåkänningar.
En slangledning får vara förlagd i mark endast om den är avsedd för detta.
23 §
En rörledning ska vara utförd så att den inte skadas av termisk expansion eller kontraktion.
24 §
Cisterner och rörledningar av material utan eget brandmotstånd ska vara placerade i mark, med certifierat brandskydd eller i eget utrymme brandavskilt i minst brandteknisk klass EI 30. Rörledningens fästen ska vara minst lika motståndskraftiga mot brand som rörledningen.
25 §
En cistern i mark ska vara förankrad om det finns risk att den kan flyta upp på grund av hög grundvattennivå.
3 kap. Krav på korrosionsskyddssystem
1 §
Korrosionsskyddssystem i form av beläggning ska
- ha god vidhäftning mot underlaget,
- vara tätt, riv- och slaghållfast, och
- bibehålla sina egenskaper vid de temperaturer som det kan utsättas för.
Invändigt korrosionsskyddssystem ska dessutom vara långvarigt motståndskraftigt mot de vätskor som cisternen är avsedd för och vid förvaringens alla temperaturer.
Korrosionsskyddssystem för utomhusbruk ska dessutom vara väderbeständigt, samt långvarigt motståndskraftigt mot UV-ljus.
Korrosionsskyddssystem ska vara applicerade av kompetent personal enligt tillverkarens instruktioner.
Korrosionsskyddssystem får även vara passivt katodiskt skydd.
Certifiering
2 §
Korrosionsskyddssystem i form av beläggning ska certifieras. Dessutom ska instruktioner för applicering, kontrollomfattning och acceptanskriterier granskas mot tillverkarens anvisningar.
Resultatet ska redovisas i ett certifikat. Det ska framgå av certifikatet om korrosionsskyddssystemet uppfyller kraven i denna författning, samt vilka instruktioner för applicering som granskats.
Certifikatet ska entydigt kunna knytas till korrosionsskyddssystemet och ange om det finns begränsningar för dess användning och i så fall vilka.
4 kap. Konstruktionskontroll och tillverkningskontroll
Krav på konstruktionskontroll och tillverkningskontroll
1 §
Cisterner och rörledningar ska genomgå konstruktionskontroll enligt 4 § innan tillverkning, samt tillverkningskontroll enligt 6 § innan anordningarna avlämnas för att tas i bruk.
Kravet på kontroll gäller cisterner som är större än 1 m³ och rörledningar som är större än DN 50.
För cisterner och rörledningar som CE-märkts enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om tryckbärande anordningar eller föreskrifter om maskiner ska kontrollorganet med ledning av de uppgifter som medföljer CE-märkningen bedöma om dess egenskaper motsvarar kraven enligt denna författning.
2 §
Vid konstruktionskontroll och tillverkningskontroll av cisterner vars egenskaper framgår av prestandadeklaration upprättad enligt EU-förordning (305/2011) om byggprodukter ska kontrollorganet, med ledning av de uppgifter om produkternas egenskaper som medföljer CE-märkningen eller prestandadeklarationen, bedöma om egenskaperna motsvarar kraven enligt denna författning.
De egenskaper hos cisterner och rörledningar som inte täcks av CE-märkningen eller prestandadeklarationen ska kontrolleras enligt denna författning.
3 §
Vid kontroll av rörledningar ska rörledningens dimensionsändrade delar eller grenledningar till och med den närmaste stängventilen anses tillhöra huvudrörledningen.
Konstruktionskontroll
4 §
Konstruktionskontrollen ska visa om cisternen eller rörledningen är konstruerad enligt 2 kap. 1-6 och 8-19 §§.
Konstruktionskontrollen ska omfatta granskning av konstruktionshandlingar med avseende på material, konstruktion, beräkning, sammanfogning, värmebehandling och utförande i övrigt. Klimatfaktorer som temperaturer, snö- och vindlast samt expansion och kontraktion ska ingå i konstruktionskontrollen av cisterner och rörledningar, samt omfattning av förstörande och oförstörande provning.
Konstruktionskontrollen ska vidare omfatta att instruktionerna enligt 2 kap. 19 § utgör tillräckligt underlag för att kunna installera cisternen eller rörledningen enligt 2 kap. 20-25 §§.
Vid konstruktionskontroll av en rörledning ska både komponenter och sättet att sammanfoga dem till en ledning ingå i kontrollen.
Svetsmetoder
5 §
Svetsmetoder för svetsning i metall av cisterner större än 1 m³ eller rörledningar större än DN 50 ska vara bedömda och godtagna av kontrollorgan enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om tryckbärande anordningar, Bilaga 1, 3.1.2, motsvarande Kategori II. Personal för svetsning av sådana cisterner eller rörledningar ska vara certifierade enligt samma föreskrifter.
Tillverkningskontroll
6 §
Tillverkningskontroll ska omfatta
- att konstruktionskontroll utförts med godtagbart resultat,
- att övriga tillverkningshandlingar som har betydelse för anordningens säkerhet är korrekta,
- oförstörande provning av svetsförbanden,
- in- och utvändig undersökning för att fastställa att anordningen är utförd enligt tillverkningshandlingarna, och
- tryck- och täthetsprovning. Om tryck- eller täthetsprovning av enstaka svetsförband medför stora praktiska olägenheter får dessa dock kontrolleras på annat godtagbart sätt.
7 §
Tillverkningskontroll ska följa ett av de alternativa förfarandena nedan.
- Samtliga produkter kontrolleras.
- Produkterna certifieras efter granskning av enstaka exemplar och tillverkarens kvalitetsstyrningssystem.
Certifiering ska gälla produkten och dess serietillverkning under viss tid, dock högst sju år, om konstruktion, material, recept för korrosionsskyddssystem i form av beläggning och tillverkningsprocess är oförändrad. Certifieringsorganet ska minst en gång per år på plats följa upp att kvalitetsstyrningssystemet fungerar.
Dokumentation
8 §
När kontrollorganet eller certifieringsorganet har kontrollerat konstruktionen eller produkten ska resultatet redovisas i en kontrollrapport. Det ska framgå av rapporten
- om cisternen eller rörledningen uppfyller kraven i denna författning,
- om cisternen eller rörledningen är en K- eller S-cistern respektive K- eller S-rörledning, samt
- vilka instruktioner som har granskats.
Rapporten ska entydigt kunna knytas till varje cistern eller rörledning och ange om det finns begränsningar för dess användning och i så fall vilka.
5 kap. Installationskontroll, revisionskontroll och återkommande kontroll
Krav på installationskontroll, revisionskontroll och återkommande kontroll
1 §
Cisterner med anslutna rörledningar och slangledningar ska genomgå installationskontroll enligt 3-5 §§ före driftsättning, revisionskontroll enligt 6 § och återkommande kontroll enligt 7-15 §§.
2 §
Kravet på installationskontroll, revisionskontroll och återkommande kontroll gäller cisterner som är större än 1 m³ samt rörledningar och slangledningar som är större än DN 50. Rörledningar och slangledningar som är DN 50 eller mindre ska dock täthetsprovas tillsammans med den cistern som de är anslutna till.
Vid kontroll av rörledningar ska rörledningen och dess grenledningar till och med den närmaste stängventilen anses tillhöra huvudrörledningen oavsett ledningarnas dimensioner.
Installationskontroll
Installationskontroll av cistern eller rörledning
3 §
En cistern med anslutna rörledningar och slangledningar ska installationskontrolleras efter installation. Cisterner som är 10 m³ eller mindre och är avsedda att kunna flyttas får dock, om de är komplett utrustade, installationskontrolleras hos tillverkaren om cisternen levereras med uppställningsanvisning och installationskontrollrapport.
4 §
Vid installationskontroll ska
- tillverkningskontroll vara utförd,
- cistern eller rörledning vara levererad med instruktioner enligt 2 kap. 19 §,
- slangledning bedömas om den är lämplig till anläggningen och dess drift,
- installation vara utförd enligt 2 kap. 20-25 §§ samt tillverkarens instruktioner,
- anordningen vara fri från in- och utvändiga skador,
- sådan utrustning som fordras med hänsyn till säkerheten finnas och fungera, samt
- anordningen vara tät.
Vid tankstation ska rörledning och slangledning, oavsett storlek, täthetsprovas tillsammans med den cistern den är ansluten till.
Högsta tillåtna arbetstryck, temperatur och densitet för anordningen ska anges i installationskontrollrapporten enligt 14 §.
Installationskontroll av korrosionsskydd
5 §
Korrosionsskyddssystemets applicering ska installationskontrolleras. Kontrollen ska omfatta att appliceringen är rätt utförd med hänsyn till cisternens eller rörledningens ytbeläggning samt skiktets tjocklek, härdning och täthet. Tillverkarens instruktioner ska ha följts vid appliceringen.
Passivt katodiskt skydd ska installationskontrolleras med avseende på total massa och montering.
Resultatet ska redovisas i en kontrollrapport. Det ska framgå av rapporten om korrosionsskyddssystemet uppfyller kraven i denna författning, samt vilka instruktioner som har följts vid appliceringen.
Revisionskontroll
6 §
En cistern, rörledning eller slangledning ska revisionskontrolleras när den
- har genomgått omfattande reparation eller ändring,
- kan ha tagit skada eller varit avställd mer än ett år,
- ska användas efter byte av media eller under andra väsentligt ändrade driftförhållanden, eller
- har flyttats, gäller dock inte flyttbara cisterner 10 m³ eller mindre.
Revisionskontroll ska omfatta de moment som fordras för att bedöma om anordningen är betryggande efter genomförda åtgärder.
Återkommande kontroll
Omfattning
7 §
Den återkommande kontrollen av cisterner, rörledningar och slangledningar ska minst omfatta
- att inga skador som kräver revisionskontroll enligt 6 § uppstått,
- att tryck-vakuumventiler, överströmningsventiler samt övrig säkerhetsutrustning som behövs ur skyddssynpunkt finns och fungerar,
- om korrosionsskador uppstått,
- in- och utvändig undersökning för att bedöma om det finns defekter eller andra omständigheter som är ogynnsamma ur skyddssynpunkt, samt
- täthetsprov.
Vid tankstation ska rörledning och slangledning, oavsett storlek, täthetsprovas tillsammans med den cistern den är ansluten till.
För cisterner större än 100 m³ och med helt understödd botten, får täthetsprovning ersättas med avisolering längs bottenrandplåten följt av in- och utvändig visuell kontroll av tätheten. Dess anslutna rörledningar och slangledningar ska täthetsprovas.
8 §
Vid återkommande kontroll av cisterner eller rörledningar ska kontrollorgan kontrollera att korrosionsskyddssystemet är oskadat och fungerar.
Intervall
9 §
K-cisterner större än 1 m³ och K-rörledningar större än DN 50 samt S-cisterner större än 1 m³ med inre korrosionsskydd och utvändig målning ska kontrolleras enligt 7-8 §§ minst vart tolfte år.
10 §
S-cisterner större än 1 m³ och S-rörledningar och slangledningar större än DN 50 ska kontrolleras enligt 7-8 §§ minst vart sjätte år.
11 §
I en grupp cisterner inom raffinaderi får, i stället för att kontrollera alla i gruppen, en cistern i taget per grupp återkommande kontrolleras. Cisternerna ska då
- vara av jämförbara material och placerade tillsammans,
- ha samma innehåll, driftdata och yttre påverkan,
- få vätskan direkt från raffineringsprocessen så att cisternerna är skyddade från vatten och andra korrosiva medier,
- alla vara återkommande kontrollerade minst en gång,
- vid tidigare kontroller visat i huvudsak samma resultat för cisternerna, och
- vid skada på någon cistern, alla i gruppen kontrolleras enligt 7-8 §§.
12 §
Förfallomånad för återkommande kontroll är den kalendermånad då gällande intervall löper ut. Intervallet räknas från den senaste kontrollen.
13 §
Om ett ackrediterat organ efter kontroll bedömt att en cistern, rörledning eller slangledning uppfyller kraven enligt denna författning ska tiden till nästa återkommande kontroll följa bestämmelserna i 9-10 §§.
Om ett ackrediterat organ efter kontroll bedömt att en cistern, rörledning eller slangledning inte uppfyller kraven enligt denna författning ska det ackrediterade organet bedöma om den kan åtgärdas utan fara inom 12 månader. I så fall ska den återkommande kontrollen följas upp av ett kontrollorgan inom 12 månader.
Dokumentation av installationskontroll, revisionskontroll och återkommande kontroll
14 §
Sedan kontrollorgan kontrollerat anordningen ska resultatet redovisas i en kontrollrapport där det också ska framgå om cisternen eller rörledningen är en K- eller S-cistern respektive K- eller S-rörledning.
För en fackindelad cistern ska separat kontrollrapport utfärdas för varje enskilt fack och så att det framgår att de olika facken tillhör en och samma cistern.
15 §
Verksamhetsutövaren ska hålla den senaste kontrollrapporten för respektive cistern och för respektive rörledning tillgängliga för tillsynsmyndigheten.
Kontrollskylt
16 §
Efter installationskontroll och efter återkommande kontroll ska kontrollorganets skylt finnas på väl synlig plats. Av skylten ska minst framgå
- cisternens respektive rörledningens tillverknings- eller ID-nummer,
- det ackrediterade kontrollorganets märke,
- markering som visar tidpunkten för nästa återkommande kontroll enligt denna författning.
I en anläggning får kontrollskyltarna sitta centralt om det tydligt framgår till vilken cistern respektive rörledning varje skylt hör.
6 kap. Kontrollorgan och certifieringsorgan
1 §
Kontroller och certifieringar enligt denna författning eller MSBFS 2011:8 ska göras av ett ackrediterat organ. Ackrediteringen ska ha gjorts av Swedac eller av annat nationellt ackrediteringsorgan inom EES enligt EU-förordningen 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och enligt denna författning.
2 §
Certifieringsorgan för produkter ska certifiera korrosionsskyddssystem enligt 3 kap. 2 §. Certifieringsorgan för produkter ska certifiera cisterner och rörledningar enligt 4 kap. 7 § punkten 2.
3 §
Kontrollorgan typ A eller B ska göra följande kontroller.
- Konstruktionskontroll av cisterner större än 10 m³ och rörledningar större än DN 100.
- Tillverkningskontroll av cisterner större än 10 m³ och rörledningar större än DN 100.
- Installationskontroll av cisterner större än 150 m³ för tankstationer och större än 50 m³ i övriga fall.
- Revisionskontroll av cisterner större än 10 m³.
- Återkommande kontroll av cisterner större än 150 m³ för tankstationer och större än 50 m³ i övriga fall.
- Kontroll av svetsmetod enligt 4 kap. 5 §.
- Revisionskontroll utom vid mediabyte på tankstation.
4 §
Kontrollorgan typ A, B eller C ska göra övriga kontroller.
5 §
Kraven på ackrediterade kontrollorgan framgår av bilaga 1.
7 kap. Undantag i enskilda fall
1 §
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får i enskilda fall och om det finns särskilda skäl medge undantag från tillämpningen av denna författning.
Bilaga 1
Krav på ackrediterade kontrollorgan
Särskilda krav för kontrollorgan som kontrollerar enligt 6 kap. 3 §
Behörighet
1 §
Varje kontrollorgan ska ha ett system för tilldelning av kontrollanternas behörigheter. Kompetensen ska fastställas genom kvalificering. Behörigheterna får gälla i högst fem år.
Kontrollanter för konstruktionskontroll
2 §
En kontrollant ska ha högskoleutbildning, teknisk eller naturvetenskaplig eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt samt kompletterande teoretisk utbildning inom sitt behörighetsområde.
Den kompletterande utbildningen ska minst omfatta
- föreskrifter, normer och standarder inom behörighetsområdet,
- material och svetsning,
- tillverknings- och installationsmetoder (t.ex. kall-/varmformning, skärning, värmebehandling),
- kontrollomfattning,
- beräkningsmodeller,
- kunskaper om objekt, system och processer inom behörighetsområdet.
3 §
En kontrollant ska ha praktisk erfarenhet enligt 2 §.
Kontrollanter för tillverkningskontroll
4 §
En kontrollant ska ha ingenjörsutbildning på gymnasienivå eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt, samt kompletterande teoretisk utbildning inom sitt behörighetsområde.
Den kompletterande utbildningen ska minst omfatta
- föreskrifter, normer och standarder inom behörighetsområdet,
- materialkunskap,
- grundläggande kunskaper i konstruktionskontroll,
- tillverknings- och installationsmetoder (t.ex. kall-/varmformning, skärning, svetsning, värmebehandling),
- kontrollomfattning,
- utförande av tillverkningskontroll,
- kunskap om objekt inom behörighetsområdet,
- kunskaper om vilka avvikelser som tillåts.
5 §
En kontrollant ska ha praktisk erfarenhet enligt 4 §.
Kontrollanter för installationskontroll, revisionskontroll och återkommande kontroll
6 §
En kontrollant ska ha ingenjörsutbildning på gymnasienivå eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt samt kompletterande teoretisk utbildning inom sitt behörighetsområde.
Den kompletterande utbildningen ska minst omfatta
- föreskrifter, normer och standarder inom behörighetsområdet,
- kontrollmetodik,
- grundläggande kunskaper i konstruktionskontroll och tillverkningskontroll,
- schemagranskning, tryck- och temperaturavsäkring, icke-mekaniska säkerhetsutrustningar,
- driftinducerade skador,
- kontrollomfattning,
- utförande av kontroll,
- anläggnings-, drifts- och processkännedom inom behörighetsområdet,
- kunskap om objekt, system och anläggningar inom behörighetsområdet,
- kunskap om vilka avvikelser som tillåts.
7 §
En kontrollant ska ha praktisk erfarenhet enligt 6 §.
Särskilda krav för kontrollorgan som kontrollerar enligt 6 kap. 4 §
8 §
Den tekniska ledningen för ett kontrollorgan ska ha kunskaper för att kunna tillämpa beprövade metoder, göra egna utredningar och undersökningar, göra kvalificerade bedömningar mot fastställda kriterier samt kunna upprätta provnings- och kontrollbeskrivningar inom sina verksamhetsområden.
9 §
En kontrollant ska ha grundskolekompetens kompletterad med teknikerutbildning eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt.
10 §
En kontrollant ska ha kunskap inom sitt behörighetsområde och förstå och kunna följa av andra upprättade provnings- och kontrollbeskrivningar.
En kontrollant ska ha tekniska kunskaper för sin uppgift, praktiska erfarenheter inom sitt behörighetsområde samt god kännedom om de regler och villkor som gäller för provning och kontroll.
En kontrollant ska ha kännedom om hur de objekt eller system som ska provas eller kontrolleras används eller avses användas. En kontrollant ska också ha kompetens för att kunna värdera den betydelse avvikelser från standard, norm eller anvisning har för användningen av objekten eller systemen.
En kontrollant ska ha särskild kompetens för sitt behörighetsområde.
11 §
En kontrollant ska dessutom ha
- minst ett års praktisk erfarenhet inom behörighetsområdet,
- genomgått teoretisk utbildning för sitt behörighetsområde, och
- genomfört praktiska prov som övervakats av teknisk bedömare med samma kompetens som hos kontrollorgan typ A med godtagbart resultat.
Övriga krav
Instruktioner
12 §
Det ackrediterade organet ska ha tekniska instruktioner och metodbeskrivningar för verksamheten.
Utrustning
13 §
Ackrediterade kontrollorgan ska ha tillgång till den utrustning för sina ackrediteringsområden som förtecknats i bilaga 2. Ackrediterade kontrollorgan som kontrollerar enligt 6 kap. 3 § ska dessutom ha den utrustning som behövs beroende på verksamhetens art.
Kontrollorganet ska sköta och kontrollera utrustningen enligt tillverkarens instruktioner. Kontrollen av utrustningen ska dokumenteras.
Rapportering
14 §
Ackrediterade kontrollorgan ska årligen sammanställa och till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisa sådana skador eller omständigheter som har uppmärksammats vid kontroller och som kan ha betydelse för att bedöma säkerheten hos en viss typ av anordning, konstruktion, material eller utrustning.
Om ett ackrediterat kontrollorgan observerar allvarliga skador som sannolikt kan finnas hos liknande anordningar i andra anläggningar ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap snarast informeras.
Dokumentation
15 §
All dokumentation som ingår i kontrollorganets kvalitetssäkringssystem ska arkiveras i minst tolv år.
All dokumentation från
- återkommande kontroll ska arkiveras i minst en kontrollperiod plus ett år,
- övrig kontroll ska arkiveras i minst tolv år.
Bilaga 2
Basutrustning för ackrediterade kontrollorgan
| Ackrediteringsområde Utrustning |
Mätområde | Instrumentets mätosäkerhet (±) | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| Tillverknings- och revisionskontroll | |||
| – Täthetsprovare | |||
| Installationskontroll | |||
| – Täthetsprovare | |||
| – Instrument för kontroll av överfyllningsskydd | Instrumentet ska kunna mäta termistorns uppvärmningstid och bryttid | ||
| Återkommande kontroll | |||
| – Täthetsprovare | |||
| – Instrument för kontroll av överfyllningsskydd | Instrumentet ska kunna mäta termistorns uppvärmningstid och bryttid | ||
| – Pordjupsmätare | 0-10 mm | 0,1 mm | |
| – Skikttjockleksmätare | 35 – 100 μm 100 – 500 μm |
5 μm 15 μm |
Endast för kontroll av zinkbeläggningar |
| – Instrument för kontroll av plåttjocklek | 0 – 20 mm | 0,1 mm | |
| Kontroll av korrosionsskyddssystem | |||
| – Skikttjockleksmätare | 35 - 100 μm 100 - 500 μm 500 - 2000 μm |
5 μm 15 μm 60 μm |
Mätområdet 500 μm - 2000 μm krävs inte för sprutförzinkning |
| – Hårdhetsmätare | ASTM D2583-07 endast för kontroll av polyesterbeläggningar | ||
| – Porsökare | 0,5 – 15 kV | ||
| – Likare för blästringsskalor | ASTM D5162-01 ISO 8501-1:2007 |