MSBFS 2020:1
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om hantering av brandfarlig gas och brandfarliga aerosoler
beslutade den 17 mars 2020.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd av 25 § förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor, och beslutar följande allmänna råd
1 kap. Inledande bestämmelser
Denna författning innehåller följande kapitel.
- 1 kap. Inledande bestämmelser
- 2 kap. Allmänna hanteringskrav
- 3 kap. Lösa behållare
- 4 kap. Gascisterner och gasklockor
- 5 kap. Rörledningar
- 6 kap. Slangledningar
- 7 kap. Särskilda krav vid hantering av acetylen
- 8 kap. Undantag i enskilda fall
Tillämpningsområde
1 §
Denna författning innehåller bestämmelser om hantering av brandfarlig gas och aerosolbehållare med brandfarligt innehåll.
2 §
Bestämmelserna gäller inte för
- gasinstallationer i fordon,
- gasinstallationer i fartyg som regleras i annan författning,
- ammoniak,
- ledningssystem för naturgas i gasfas med drifttryck överstigande 4 bar (0,4 MPa) övertryck.
3 §
Bestämmelserna riktar sig till den som ska hantera, eller hanterar, brandfarlig gas eller aerosolbehållare med brandfarligt innehåll.
Bestämmelserna innehåller inga produkt-, konstruktions- eller tillverkningskrav.
Definitioner
4 §
De volymer som anges i dessa föreskrifter avser behållarnas invändiga volym, oavsett hur stor mängd brandfarlig gas de innehåller. För aerosolbehållare avses innehållets nominella volym, som är märkt på behållaren.
5 §
De begrepp som definieras i lagen (2010:1011) och förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor används med samma innebörd i denna författning.
I denna författning avses med
- aerosolbehållare med brandfarligt innehåll
- behållare innehållande brandfarlig eller extremt brandfarlig aerosol enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2018:1) om aerosolbehållare, eller annan författning som ersatt eller ändrat MSBFS 2018:1,
- anordning
- utrustning, behållare, förvaringskärl, rörledningar, slangledningar och liknande som är avsedd att innehålla brandfarlig gas,
- backventil
- ventil som tillåter flöde av gas i endast en riktning,
- bakslagsskydd
- utrustning vars funktion är att skydda mot genomgående bakslag, bakströmning och brand vid användning av acetylen,
- brandfarlig gas
- gas som är brandfarlig enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2010:4) om vilka varor som ska anses utgöra brandfarliga eller explosiva varor, eller annan författning som ersatt eller ändrat MSBFS 2010:4,
- EI XX
- brandteknisk klassbeteckning för brandmotstånd hos byggnadskonstruktioner där "E" står för integritet, "I" står för isolering och "XX" avser tid i minuter vid vilken funktionskraven är uppfyllda vid en standardiserad provning (enligt SS-EN 13501),
- flerbostadshus
- bostadshus med minst tre bostadslägenheter,
- gascistern
- behållare för brandfarlig gas, undantaget gasklockor, med tillhörande säkerhetsutrustning som är avsedd att användas på samma plats som den fylls,
- gascistern i mark
- gascistern som är helt eller delvis täckt med fyllnadsmaterial, såsom sand eller jord,
- gasfriförklaring
- skriftligt utlåtande om att en anordning är tömd och att inga antändningsbara gaser finns kvar,
- gasklocka
- behållare för brandfarlig gas vars volym ändras med gasmängden,
- ledningssystem för naturgas
- ledningssystem för naturgas enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2009:7) om ledningssystem för naturgas, eller annan författning som ersatt eller ändrat MSBFS 2009:7,
- lös behållare
- behållare med brandfarlig gas, en eller flera sammankopplade, som är avsedd att användas på en annan plats än där den fylls, avser även aerosolbehållare med brandfarligt innehåll,
- nätbolag
- företag som ansvarar för distribution av brandfarlig gas via rörledningar till sammanlagt fler än 10 verksamheter eller hushåll,
- rörledning
- fast installerad ledning för brandfarlig gas som förutom rör även omfattar flänsar, ventiler och övriga komponenter,
- slangledning
- rörlig ledning för brandfarlig gas som förutom slang även omfattar anslutningar och övriga komponenter,
- småhus
- bostadshus som innehåller högst två bostadslägenheter och kan vara antingen enbostadshus eller tvåbostadshus, som är fristående eller sammanbyggda till parhus, radhus eller kedjehus,
- säkerhetsventil
- ventil som aktiveras automatiskt av trycket och är avsedd att skydda en anordning mot ett för högt invändigt övertryck.
2 kap. Allmänna hanteringskrav
Anordningar
1 §
Brandfarlig gas får endast hanteras i anordningar som är
- täta i syfte att motverka läckage,
- motståndskraftiga mot den gas, de tillsatser och de föroreningar som kan förväntas förekomma, och
- lämpliga för de tryck och de temperaturer som de kan förväntas utsättas för.
2 §
Anordningar ska vara av obrännbart material eller på annat sätt skyddade mot brand. Kravet gäller inte för
- slangledningar,
- lösa behållare,
- gasklockor och rötkammare med övertryck upp till 0,5 bar,
- gasuttagssystem i deponier,
- rörledningar av polyeten för brandfarlig gas med yttre diameter högst 32 mm (de 32) som ansluts från mark direkt till abonnentcentral.
Allmänna råd
Rörledningar bör vara av stål eller koppar, alternativt vara skyddade mot brand genom att de är förlagda i mark med minst 0,6 meter täckningsdjup.
3 §
Anordningar med brandfarlig gas med tryck som understiger atmosfärstrycket ska vara skyddade mot inläckage av luft eller andra skador orsakade av undertryck.
Allmänna råd
För ett uttagssystem i en deponi bör kravet uppfyllas genom syrgasmätning som stänger av en tryckhöjningsanordning innan syrgashalten på undertrycksidan överstiger 9 volym-%.
4 §
Anordningar som är varaktigt fastsatta ska vara installerade på ett fackmässigt sätt.
Allmänna råd
Rörledningsinstallationer för gasolflaskor bör, i de delar som kan påverka risken för brand och explosion, vara utförda enligt Energigas Sveriges Anvisningar för flaskgasol, FGA.
Installationer inom anläggningar med gascisterner för gasol, med undantag för bergrum, bör, i de delar som kan påverka risken för brand och explosion, vara utförda enligt Energigas Sveriges Anvisningar för större gasolanläggningar, SGA.
Installationer av rörledningar för distribution av brandfarlig gas i gasfas med drifttryck upp till och med 4 bar övertryck bör, i de delar som kan påverka risken för brand och explosion, vara utförda enligt Energigas Sveriges Energigasnormer, EGN.
Installationer inom anläggningar med flytande metan bör, i de delar som kan påverka risken för brand och explosion, vara utförda enligt Energigas Sveriges Anvisningar - anläggningar för flytande metan, LNGA.
Installationer inom tankstationer för metangasdrivna fordon bör, i de delar som kan påverka risken för brand och explosion, vara utförda enligt Energigas Sveriges Anvisningar - tankstationer för metangasdrivna fordon, TSA.
Installationer inom biogasanläggningar bör, i de delar som kan påverka risken för brand och explosion, vara utförda enligt Energigas Sveriges Anvisningar för biogasanläggningar, BGA.
5 §
Anordningar med brandfarlig gas ska vara skyddade mot korrosion.
Allmänna råd
Anordningar i utsatta miljöer som t.ex. i mark bör skyddas genom materialval eller katodiskt korrosionsskydd.
Rörgenomföringar utifrån och in i en byggnad bör skyddas genom att genomföringen tätas på utomhussidan.
6 §
Anordningar med brandfarlig gas ska vara skyddade mot skadliga vibrationer.
7 §
Vid yrkesmässig förbrukning av brandfarlig gas ska gasflödet kunna stängas av manuellt när gasen inte används samt snabbt vid en nödsituation.
Vid fyllning av lösa behållare eller gascisterner ska gasflödet snabbt kunna stängas av vid en nödsituation.
Placering
8 §
Anordningar med brandfarlig gas ska genom sin placering eller genom fysiska skydd vara skyddade mot skador orsakade av påkörning, nedfallande föremål och annan liknande påverkan. Fysiska påkörningsskydd ska vara utformade med beaktande av trafiksituationen på platsen.
Allmänna råd
Fysiska påkörningsskydd för en gascistern bör placeras minst 2 meter från cisternen och bör vara utformade i minst kapacitetsklass N2 enligt EN 1317-2.
9 §
Lösa behållare, gascisterner, gasklockor och rötkammare ska vara placerade på ett betryggande sätt med hänsyn till
- risken för brandpåverkan och annan skadlig uppvärmning från omgivningen till anordningarna,
- risken för skador på omgivningen genom brand eller explosion orsakad av läckage och antändning av den brandfarliga gasen, och
- möjligheterna att utrymma området kring anordningarna vid brand.
Allmänna råd
Placeringen av lösa behållare, gascisterner med gasol ovan mark, gasklockor och rötkammare bör följa bilaga 1. Lösa behållare i och vid butiker bör istället placeras enligt kapitel 2 i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps handbok om brandfarliga gaser och vätskor samt gasapparater i butiker.
Skyltning
10 §
Skyltar som upplyser om förbud mot rökning och öppen eld samt förekomst av brandfarlig vara och gas under tryck ska finnas vid områden, inhägnader, lokaler och andra utrymmen där brandfarlig gas förvaras, om den totala mängden överstiger 30 liter. Kravet på skyltning gäller även vid annan hantering där det finns risk för läckage av brandfarlig gas i mer än ringa grad.
För privatpersoner gäller kravet endast vid förvaring eller annan hantering av mer än 60 liter gasol eller mer än 10 liter annan brandfarlig gas.
11 §
Skyltarna ska vara utformade enligt bilaga 2. Skyltarna ska vara tillverkade av slagtåligt material med god väderbeständighet. De ska vara placerade och anpassade till den omgivande miljön så att de är lätta att se även under varierande ljusförhållanden.
12 §
Skyltar ska avlägsnas om förhållandet de avser inte längre gäller.
Ventilation
13 §
Ett utrymme där brandfarlig gas förvaras eller där det finns risk för läckage av brandfarlig gas i mer än ringa grad ska vara tillräckligt ventilerat för att motverka utbredning av en antändbar gasblandning.
Ventilationens frånluft ska mynna ut på lämplig plats. Ventilationen ska vara utformad så att frånluften inte kan komma in genom andra öppningar i byggnader.
Källare, kulvertar och andra utrymmen där naturlig ventilation inte kan ge tillräckligt ventilationsflöde ska ha mekanisk ventilation. Funktionaliteten hos en mekanisk ventilation ska löpande säkerställas.
Allmänna råd
Ventilationen bör vara utformad så att det finns ett avstånd på minst 1 meter mellan frånluftsöppningarna och andra öppningar i byggnader.
Vid naturlig ventilation i utrymmen med lösa behållare större än 5 liter bör ventilationsöppningarna ha en sammanlagd area på minst 1 % av utrymmets golvarea. Öppningarna bör vara jämnt fördelade upptill vid tak och nertill vid golv samt på motsatta sidor. I utrymmen mindre än 1 m³ eller i utrymmen där avståndet från dörr till motsatt vägg är högst halva dörrens bredd (t.ex. skåp) kan ventilationsöppningarna sitta på samma sida.
Vid mekanisk ventilation i ett utrymme för lösa behållare bör ett utrymme anses tillräckligt ventilerat om det specifika luftflödet (luftomsättningen) inte understiger 0,5 rumsvolymer per timme (rv/h).
Obehörig manövrering
14 §
Ventiler och andra manövrerbara komponenter till anordningar ska vara skyddade mot obehörig manövrering.
För privatpersoner gäller kravet endast vid hantering av mer än 60 liter gasol eller mer än 10 liter annan brandfarlig gas.
Allmänna råd
Obevakade manövrerbara komponenter bör skyddas genom att de finns i låsta utrymmen, är försedda med låsanordningar eller är skyddade genom minst 2 meter högt stängsel.
Släckutrustning
15 §
Vid förvaring av brandfarlig gas i gascisterner eller lösa behållare ska släckutrustning finnas i den omfattning som behövs för att möjliggöra att i ett tidigt skede kunna släcka en brand som skulle kunna orsaka skadlig uppvärmning av gascisternen eller de lösa behållarna.
För privatpersoner gäller kravet endast vid förvaring av mer än 60 liter gasol eller mer än 10 liter annan brandfarlig gas.
Kontroller och instruktioner
16 §
Anordningar, med undantag för lösa behållare, ska täthetskontrolleras innan de tas i drift för första gången samt återkommande med de intervaller som behövs för att motverka läckage. Detsamma gäller när en sådan anordning flyttats och ska tas i drift på en ny plats.
Allmänna råd
Anordningar bör täthetskontrolleras återkommande i första hand med intervaller enligt tillverkarens anvisningar och i andra hand enligt Energigas Sveriges Energigasnormer, EGN, eller vartannat år.
Slangledningar av plast eller gummi bör täthetskontrolleras efter anslutning samt därefter en gång per år.
17 §
Skriftliga instruktioner för driftsättning, drift och underhåll av anordningar ska finnas om det inte rör sig om en enkel hantering där riskerna lätt kan överblickas. Instruktionerna ska finnas i den omfattning som behövs för att motverka risken för brand och explosion.
För privatpersoner gäller kravet endast vid hantering av mer än 60 liter gasol eller mer än 10 liter annan brandfarlig gas.
18 §
Ett nätbolag får distribuera brandfarlig gas med drifttryck upp till och med 4 bar övertryck i rörledning till annan förbrukare endast om nätbolaget är förvissat om att förbrukarens anordning för brandfarlig gas är inrättad på ett betryggande sätt med hänsyn till risken för brand och explosion.
Allmänna råd
Kravet bör uppfyllas genom att anordningen kontrolleras enligt kapitel 15 i Energigas Sveriges Energigasnormer, EGN.
Lastade fordon
19 §
Ett tankfordon vars transporttank för brandfarlig gas inte är tömd och gasfriförklarad får inte parkeras eller ställas upp i ett garage eller annat utrymme inomhus. Detsamma gäller för ett fordon som är lastat för transport av lösa behållare för mer än 60 liter brandfarlig gas.
3 kap. Lösa behållare
1 §
En lös behållare större än 5 liter ska genom sin placering eller med hjälp av fästanordningar vara förhindrad att välta.
2 §
En lös behållare som innehåller kondenserad gas och som har säkerhetsventil ska stå upprätt.
Kravet gäller inte om säkerhetsventilen är avsedd att fungera även om behållaren ligger ner.
Särskilda krav för bostäder och förvaring för hushåll
3 §
I småhus och i flerbostadshus i ett plan får inte lösa behållare större än 30 liter förvaras eller användas.
4 §
Inomhus i flerbostadshus med mer än ett plan får inte lösa behållare större än 5 liter förvaras eller användas. Behållare som inte är större än 30 liter får dock förvaras utomhus eller i särskilt utrymme i bostaden som utgör en egen brandcell med brandteknisk klass motsvarande lägst EI 60 som är ventilerat direkt till det fria.
5 §
På vindar, i källare och liknande förrådsutrymmen eller garage i flerbostadshus får inga lösa behållare förvaras med undantag för enstaka aerosolbehållare.
6 §
Om flera hushåll har förrådsutrymmen eller garage i en från bostäder skild byggnad måste lösa behållare, med undantag för enstaka aerosolbehållare, förvaras åtskilda från övrigt brännbart material i förråd som utgör en egen brandcell med brandteknisk klass motsvarande lägst EI 60.
Saluföring
7 §
Vid saluföring av brandfarlig gas till allmänheten ska lösa behållare större än 5 liter förvaras oåtkomliga för andra än personalen.
4 kap. Gascisterner och gasklockor
1 §
Gascisterner och gasklockor ovan mark ska vara placerade på ett stadigt, bärande och obrännbart underlag.
2 §
En gascistern ovan mark för kondenserad gas ska vara placerad på en plats som är utformad så att läckande gas inte kan ansamlas under eller vid gascisternen.
3 §
Gascisterner och gasklockor ska vara skyddade mot att brand i en läckande fläns orsakar skadlig temperaturpåverkan på behållaren, genom att
- flänsen är placerad minst 3 meter från gascisternen eller gasklockan,
- flänsen är placerad så att ett flänsläckage inte blir riktat mot gascisternen eller gasklockan,
- flänsen eller dess packning är konstruerad så att ett flänsläckage inte blir riktat mot gascisternen eller gasklockan, eller
- det finns ett obrännbart skydd mellan flänsen och gascisternen eller gasklockan.
Gascisterner i mark
4 §
En gascistern i mark ska
- vara förankrad, om översvämningsrisk föreligger eller om grundvattnet kan medföra att gascisternen rör sig,
- vara förlagd på ett sådant sätt att den är skyddad mot skadlig påverkan från markrörelser, erosion och andra yttre påkänningar, och
- vara omgiven av material som inte kan skada den.
5 §
En gascistern i mark ska vara skyddad mot trafiklaster genom att den
- ligger utanför körytan,
- har mekaniskt skydd mot trafiklaster, eller
- är konstruerad för trafiklaster.
Lastning och lossning
6 §
En gascistern ska ha en anslutning för potentialutjämning till jord för tankfordon.
7 §
En plats för uppställning av tankfordon för anslutning till en gascistern ska vara utformad så att tankfordonet vid nödsituationer kan lämna platsen utan att behöva backa.
8 §
En gascistern för kondenserad brandfarlig gas får inte fyllas till en nivå som kan innebära att den stumfylls.
Gascisterner och gasklockor som tas ur bruk
9 §
Gascisterner och gasklockor som varaktigt tas ur bruk ska tömmas och gasfriförklaras. Anslutningar för brandfarlig gas ska tas bort eller åtgärdas så att de inte kan användas.
5 kap. Rörledningar
1 §
Rörledningar ovan mark ska vara stadigt fastsatta.
2 §
Rörledningar med öppen ände ska vara skyddade mot utsläpp vid oavsiktlig ventilmanövrering.
3 §
Anslutningar på rörledningar som kan förväxlas med andra anslutningar ska vara utformade eller märkta för att motverka förväxling.
4 §
Rörledningar som är dragna inuti eller genom väggar, tak eller golv eller som på annat sätt är förlagda dolt i en byggnad ska ha svetsade eller hårdlödda fogar. Sådana ledningar ska ha skyddsrör för att förhindra slitage samt för att förhindra att läckande gas sprider sig inuti byggnadens väggar, tak eller golv.
Kraven gäller inte rörledningar som är åtkomliga utan hjälp av verktyg.
Rörledningar i mark
5 §
Rörledningar i mark ska
- vara förlagda på ett sådant sätt att de är skyddade mot skadlig påverkan från markrörelser, erosion och andra yttre påkänningar, och
- vara omgivna av material som inte kan skada dem.
6 §
Rörledningar i mark ska vara spårbara genom att ledningarna är inmätta. Mätningen ska vara dokumenterad.
7 §
Rörledningar i mark ska vara skyddade mot pågrävning genom att
- det finns markeringsband som informerar om förekomsten av rörledningar med gas längs och ovan ledningens sträckning,
- det finns ett tillräckligt avstånd mellan rörledningen och andra installationer i mark,
- det finns ett tillräckligt avstånd mellan rörledningen och byggnader, och
- rörledningen har minst 0,6 meter täckningsdjup.
Vid styrd borrning behövs inget markeringsband.
Allmänna råd
Avstånd mellan en rörledning i mark och andra installationer i mark, samt mellan en rörledning i mark och byggnad, bör följa Energigas Sveriges Energigasnormer, EGN, eller Energigas Sveriges Anvisningar för större gasolanläggningar, SGA.
8 §
Rörledningar i mark ska vara skyddade mot trafiklaster genom att de
- ligger med ett täckningsdjup på minst 1 meter (om rörledningen endast i undantagsfall utsätts för trafiklaster från tung trafik är 0,8 meter tillräckligt),
- har mekaniskt skydd mot trafiklaster, eller
- ligger utanför körytan.
Anslutning för fartyg
9 §
En anslutning för ett fartyg ska ha elektrisk isolering mellan anslutningen och rörledningen på land.
Rörledningar som tas ur bruk
10 §
Rörledningar som varaktigt tas ur bruk ska tömmas och gasfriförklaras. Anslutningar för brandfarlig gas ska tas bort eller åtgärdas så att de inte kan användas.
Kravet gäller inte gasuttagssystem i deponier.
6 kap. Slangledningar
1 §
Slangledningar får endast förekomma då deras rörlighet behövs.
2 §
Slangledningar ska vara armerade eller av stål. Armerade slangledningar som ansluts mellan lösa behållare och utrustning avsedd för gasol med oreducerat tryck ska ha armering av stål.
3 §
Slangledningar som riskerar att utsättas för förslitning ska vara skyddade mot detta.
Allmänna råd
Slangledningar i restaurangmiljöer som riskerar att påverkas av frätskador på grund av fettbeläggningar bör vara plastbelagda.
4 §
Slangledningar ska vara inspekterbara.
5 §
Slangledningar får inte vara inbyggda inuti väggar, tak eller golv eller på annat sätt vara förlagda dolt i en byggnad.
6 §
Vid svetsning eller skärning med svetsbrännare med tillförsel av syre eller tryckluft ska backventiler finnas mellan svetshandtaget och slangledningar för brandfarlig gas och syrgas eller tryckluft. Backventiler ska kontrolleras regelbundet med avseende på funktionalitet.
Allmänna råd
Backventiler bör kontrolleras minst var sjätte månad. Kontrollen bör ske enligt tillverkarens anvisningar.
7 kap. Särskilda krav vid hantering av acetylen
1 §
Lösa behållare med acetylen som är anslutna till en rörledning eller en slang ska stå upprätt.
2 §
Vid hantering av acetylen i rörledningar ska risken för sönderfall motverkas genom att rörledningens innerdiameter begränsas.
Allmänna råd
Maximalt tryck enligt Acetylennormerna i förhållande till slangens inre rördiameter framgår av diagrammet på sidan 64, i Utformning av försörjningssystem för gas - utgåva 2 (Svetskommissionen, 2006).
3 §
Acetylen får endast hanteras i armatur och rörledningar som innehåller mindre än 70 % koppar.
4 §
Vid förbränning av acetylen ska bakslagsskydd finnas som motverkar risken för att ett bakslag når acetylenbehållaren eller rörledningen. Bakslagsskydd ska kontrolleras regelbundet med avseende på yttre skador, förslitning och funktionalitet.
Allmänna råd
Bakslagsskydd bör kontrolleras minst var 24:e månad. Kontrollen bör ske enligt tillverkarens anvisningar.
5 §
I bostäder ska lösa behållare med acetylen förvaras i utrymme som utgör en egen brandcell, med brandteknisk klass motsvarande lägst EI 30.
8 kap. Undantag i enskilda fall
1 §
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får i enskilda fall och om det finns särskilda skäl medge undantag från tillämpningen av denna författning.
Allmänna råd om krav på utredning och föreståndare
I detta avsnitt ges allmänna råd direkt till lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE).
Utredningskrav
Enligt 7 § LBE ska den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt LBE se till att det finns tillfredsställande utredning om riskerna för olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor samt om konsekvenserna av sådana händelser.
Allmänna råd
En utredning om risker för hantering av brandfarlig gas bör innehålla en beskrivning av hanteringen som särskilt beaktar
- risk för gasläckage och tändkällor i närheten,
- risk för högt eller lågt tryck,
- risk relaterad till mänskligt handhavande,
- material hos anordningar med brandfarlig gas,
- verksamheter, byggnader och andra objekt i hanteringens närhet,
- olycksförebyggande och skadebegränsande åtgärder, och
- hur en säker hantering upprätthålls över tid.
För anläggningstyper för vilka det finns etablerade branschanvisningar eller normer bör utredningen utgöras av en beskrivning av anläggningen, risker och åtgärder enligt ovan, med hänvisningar till relevanta delar av anvisningen eller normerna. För delar av anläggningen som inte omfattas av eller som inte till fullo följer anvisningen eller normerna behövs kompletterande utredningar.
För butiker bör utredningen utgöras av en beskrivning av hanteringen i butiken, risker och åtgärder enligt ovan, med hänvisningar till relevanta delar av kapitel 2 i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps handbok om hantering av brandfarliga gaser och vätskor i butiker, vid behov kompletterat med utredningar för sådant som inte omfattas av handboken.
Föreståndarkrav
Enligt 9 § LBE ska den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt LBE utse en eller flera föreståndare för verksamheten. Av andra stycket framgår att en föreståndare har till uppgift att verka för att verksamheten bedrivs enligt de aktsamhetskrav och med iakttagande av de övriga skyldigheter som följer av LBE eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen. Vidare framgår av samma stycke att tillståndshavaren ska se till att en föreståndare ges de befogenheter och möjligheter i övrigt som behövs för att han eller hon ska kunna fullgöra sina uppgifter.
Allmänna råd
En föreståndare för hantering av brandfarlig gas bör ha kunskap om
- hur roller, ansvar och befogenheter är fördelade i verksamheten,
- de brandfarliga varornas egenskaper och risker,
- den lagstiftning som är relevant med avseende på risken för brand och explosion,
- villkor i tillståndet,
- anläggningens uppbyggnad, funktion och drift, och
- dokumentation som är relevant för hanteringens säkerhet.
Hanteringens omfattning och komplexitet bör avgöra hur djupa kunskaper inom de olika områdena som krävs.
Bilaga 1
Bilaga 1 är allmänna råd till 2 kap. 9 §
Placering av lösa behållare, gascisterner med gasol ovan mark, gasklockor och rötkammare
Definitioner
I denna bilaga används följande begrepp.
- brandfarlig verksamhet
- verksamhet som kan skapa gnistor eller som innebär öppen låga, exempelvis svetsarbete eller grillplats,
- cisternens slanganslutningspunkt
- Den plats på cisternen eller dess rörledning där slangen är ansluten,
- icke-publik verksamhet
- hantering i verksamhet dit allmänheten inte har tillträde,
- publik verksamhet
- hantering i verksamhet dit allmänheten har tillträde,
- stor mängd brännbart material
- t.ex. däckupplag, brädgård, cistern ovan jord med brandfarlig gas eller vätska (inkl. påfyllningsanslutning), lösa behållare med brandfarlig gas eller vätska med total volym mer än 600 liter,
- svårutrymda lokaler
- lokaler från vilka en utrymning kan förväntas ta lång tid på grund av verksamheten i lokalen eller typen av byggnad,
- tankfordonets slanganslutningspunkt
- den plats på tankfordonet där slangen är ansluten.
Lösa behållare
Tabell 1 och 2 nedan visar rekommenderade minsta avstånd mellan lösa behållare och omgivningen. Det kan dock finnas situationer där förhållandena avviker ifrån vad tabellerna förutsätter vilket kan medföra andra avstånd. För icke-publik verksamhet gäller tabell 1, för publik verksamhet gäller tabell 2. Butiker är dock undantagna i tabell 2 för publika verksamheter.
Där tabellerna anger avståndet 0 meter innebär det att de lösa behållarna kan placeras inomhus. Där tabellerna anger ett annat avstånd än 0 meter innebär det att behållarna inte bör placeras inomhus i en byggnad, eftersom avståndet gäller mellan behållarna och byggnaden i sig. De får dock vara placerade i ett fristående förråd, container eller liknande som är särskilt avsett för behållarna.
Enligt tabell 1 kan t.ex. lösa behållare med en total volym som inte överstiger 60 liter vid en icke-publik verksamhet placeras utan avstånd eller avskiljning.
Brandteknisk avskiljning (motsvarande minst EI 30 eller EI 60 enligt tabellerna) mellan lösa behållare och annat som anges i tabellerna kan ge kortare avstånd. Detta kan uppnås med ett brandtekniskt avskilt ventilerat utrymme endast avsett för de lösa behållarna.
Ett annat sätt är att placera de lösa behållarna utomhus vid en brandtekniskt avskild yttervägg, till exempel i ett låsbart plåtskåp. Då kan man tillgodoräkna sig väggens brandtekniska klass utan att behöva några ytterligare åtgärder. Om den totala volymen överstiger 1200 liter behövs dock alltid ett avstånd, enligt tabellerna.
Observera att en öppning i fasaden kan bryta en brandteknisk avskiljning. Därför kan avstånd behövas till öppningar i fasaden såsom fönster, dörrar eller ventilationsöppningar. Sådana avstånd behöver då följa tabellerna nedan, vilket ger antingen 3 eller 6 meter beroende på hanterad mängd.
Brandklassade skåp kan också användas om de klassats för motsvarande minst EI 30 respektive EI 60. De kan då stå direkt vid en vägg oavsett väggens brandtekniska klass eller öppningar i väggen.
| De lösa behållarnas totala volym (liter) | Avstånd mellan lösa behållare och - byggnad i allmänhet, - brännbart material eller - brandfarlig verksamhet |
stor mängd brännbart material | utrymningsväg från svårutrymda lokaler | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| meter | meter | meter | |||||
| EI 30* | EI 60* | EI 60* | EI 60* | ||||
| 0 - ≤60 | 0** | 0 | 0 | 0** | 0 | 0** | 0 |
| >60 - ≤250 | 3*** | 0 | 0 | 12 | 0 | 25 | 0 |
| >250 - ≤1200 | 3 | 3 | 0 | 25 | 0 | ||
| >1200 - ≤4000 | 6 | 6 | 3 | 12 | 6 | 50 | 25 |
| >4000 - ≤8000 | 12 | 12 | 6 | 25 | 12 | 100 | 50 |
* Brandteknisk avskiljning motsvarande
** Behållarna bör samlas på lämplig plats när de inte är inkopplade/används, i syfte att kunna föras i säkerhet vid brand.
*** Inget avstånd behövs vid användning av lösa behållare på kärra eller liknande som står lätt åtkomliga i syfte att kunna föras i säkerhet vid brand.
| De lösa behållarnas totala volym (liter) | Avstånd mellan lösa behållare och - byggnad i allmänhet, - brännbart material eller - brandfarlig verksamhet |
stor mängd brännbart material | utrymningsväg från svårutrymda lokaler | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| meter | meter | meter | |||||
| EI 30* | EI 60* | EI 60* | EI 60* | ||||
| 0 - ≤250 | 3** | 0 | 0 | 12 | 0 | 25*** | 0 |
| >250 - ≤1200 | 3 | 3 | 0 | 12 | 0 | 25 | 0 |
| >1200 - ≤4000 | 6 | 6 | 3 | 12 | 6 | 50 | 25 |
| >4000 - ≤8000 | 12 | 12 | 6 | 25 | 12 | 100 | 50 |
* Brandteknisk avskiljning motsvarande
** Inget avstånd från byggnaden behövs:
- upp till 60 liter vid utomhusförvaring minst 3 meter från öppningar till lokalens publika delar, lokal som används av någon annan eller till nödutgångar. Ex. på öppningar är öppningsbara fönster, dörrar och ventilationsöppningar. Om flaskorna istället placeras i låst plåtskåp eller liknande är det tillräckligt med 1 meter till samma typer av öppningar
- vid tillfälliga arbeten t.ex. användning av gasolbrännare på restaurang, vid undervisning eller vid reparationsarbeten med svetsutrustning
- om de lösa behållarna inte är större än 1 liter och behållarnas totala volym inte överstiger 2 liter.
*** Kortare avstånd kan tillåtas, dock minst 3 meter, för gasoldrivna terrassvärmare och liknande utomhus.
Gascisterner med gasol
Tabell 3 nedan visar rekommenderade minsta avstånd mellan gascisterner med gasol och omgivningen. Det kan dock finnas situationer där förhållandena avviker ifrån vad tabellerna förutsätter vilket kan medföra andra avstånd. Angiven högsta volym avser volymen hos en gascistern. Avstånden räknas från gascisternens mantelyta.
Tabellen avser placering av en eller två cisterner. För två cisterner är det tillräckligt med ett avstånd mellan cisternerna motsvarande den största cisternens cisterndiameter.
För att tabellen ska vara tillämplig behöver tankfordonets lossningsslang ha dragits rakt som en förlängning av påfyllningsledningen i syfte att undvika att en jetflamma från en spricka i slangen vid ett läckage skadar cisternen.
Brandteknisk avskiljning motsvarande EI 60 mellan gascisternen och annat som anges i tabellen kan ge kortare avstånd enligt tabellen. Observera även att en öppning i en EI-klassad vägg/fasad kan bryta den brandtekniska avskiljningen. Därför kan avstånd behövas till öppningar i vägg/fasad såsom fönster, dörrar eller ventilationsöppningar.
| Avstånd i meter mellan | Byggnad i allmänhet, brännbart material el. brandfarlig verksamhet | Stor mängd brännbart material | Utrymningsväg från svårutrymda lokaler | Pump och förångare | Parkerade fordon (personbilar/tyngre fordon) | Tankfordonets slanganslutningspunkt | Cisternens slanganslutningspunkt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Cisternvolym högst 13 m³ | 6* | 12* | 100* | 3* | 6/8* | 12* | 0 |
| Cisternvolym >13 m³ ≤100 m³ | 12* | 25* | 100* | 3* | 6/8* | 12* | 6* |
| Tankfordonets slanganslutningspunkt | 12* | 25* | 100* | 3** | 6 | - | - |
| Cisternens slanganslutningspunkt | 12*** | 12* | 100* | 3* | 6 | - | - |
| Pump och förångare | 3** | 12* | - | 3** | 6* | 3** | 3* |
- ej tillämpbart.
* Med brandteknisk avskiljning motsvarande EI 60 eller högre kan avståndet minskas till hälften.
** Med brandteknisk avskiljning motsvarande EI 60 eller högre behövs inget avstånd.
*** För slanganslutningspunkt på gascistern med volym högst 13 m³ gäller minsta tillåtna avstånd 6 meter. Med brandteknisk avskiljning motsvarande EI 60 eller högre får avstånden minskas till hälften för cisterner med volym högst 100 m³.
Gasklockor och rötkammare
Tabell 4 nedan visar rekommenderade minsta avstånd mellan omgivningen och gasklockor eller rötkammare utomhus. Det kan dock finnas situationer där förhållandena avviker ifrån vad tabellerna förutsätter vilket kan medföra andra avstånd.
| Avstånd i meter mellan | Byggnad, brännbar fasad | Byggnad, obrännbar fasad* | Byggnad, avskild i minst EI 60 mot gashanteringen** | Annan gasklocka/rötkammare | Fackla | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Membran | Stål | Betong | |||||
| Gasklocka av membrantyp samt rötkammare med membranöverdel | 18 | 18 | 9 | 14 | 11 | 4 | 10 |
| Gasklocka eller rötkammare i stål | 9 | 7 | 4 | 11 | 4 | 4 | 5 |
| Rötkammare i betong | 6 | 6 | 3 | 4 | 4 | 2 | 5 |
* Med obrännbar fasad avses fasad i material i lägst klass A2-s1,d0 enligt EN 13501-1, utan oskyddade fönster, ventilationsöppningar och andra öppningar i fasaden.
** Med taktäckning i lägst klass A2-s1,d0 enligt EN 13501-1, alternativt med material av lägst klass BROOF(t2) enligt SS-EN 1187, på obrännbart underlag.
Bilaga 2
Förbuds- och varningsskyltar
Förbud mot rökning och öppen eld
Skylten ska vara utformad som i avsnitt 3.1 i bilaga 2 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:13) om skyltar och signaler.
Varning för brandfarlig vara
Skylten ska vara utformad som faropiktogram GHS02 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP-förordningen).
Varning för gas under tryck
Skylten ska vara utformad som faropiktogram GHS04 enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP-förordningen). Skylten ska där gasflaskor förvaras kompletteras med tilläggstexten "Gasflaskor - förs i säkerhet vid brandfara"