1 §

Grundläggande bestämmelser om åklagarväsendet finns i rättegångsbalken. Ytterligare bestämmelser finns i förordningen (1989:847) med instruktion för Riksåklagaren och i förordningen (1997:898) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten. Förordning (2001:995).

2 §²⁾

2)

Senaste lydelse 1999:35.

Landet är indelat i åklagarregioner med en åklagarmyndighet i varje region enligt följande uppställning.

Åklagarregionens omfattning	Åklagarmyndighet, kansliort
Stockholms län och Gotlands län	Åklagarmyndigheten i Stockholm, Stockholm
Uppsala län, Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län, Dalarnas län och Gävleborgs län	Åklagarmyndigheten i Västerås, Västerås
Södermanlands län, Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län och Kalmar län	Åklagarmyndigheten i Linköping, Linköping
Blekinge län och Skåne län	Åklagarmyndigheten i Malmö, Malmö
Hallands län och Västra Götalands län	Åklagarmyndigheten i Göteborg, Göteborg
Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län	Åklagarmyndigheten i Umeå, Umeå

Dessutom finns Ekobrottsmyndigheten, som är en åklagarmyndighet för bekämpning av ekonomisk brottslighet. Förordning (2001:995).

3 §

I varje åklagarregion finns det antal åklagarkammare som Riksåklagaren bestämmer. Riksåklagaren bestämmer också om åklagarkamrarnas lokalisering. Innan sådana beslut fattas skall samråd ske med Rikspolisstyrelsen och Domstolsverket. Förordning (2001:995).

4 §

En överåklagare är chef för en åklagarmyndighet i en åklagarregion. Ett förordnande att vara chef för en sådan myndighet beslutas av regeringen för viss tid, dock högst sex år åt gången. En överåklagare som inte är förordnad att vara myndighetschef skall tjänstgöra vid Riksåklagaren eller vid den åklagarmyndighet som Riksåklagaren bestämmer.

Det finns chefsåklagare och kammaråklagare samt andra anställda vid en åklagarmyndighet. Där får också finnas vice överåklagare, vice chefsåklagare, assistentåklagare samt åklagaraspiranter och extra åklagare.

Myndighetschefens ställföreträdare är en vice överåklagare eller, om det inte finns en sådan åklagare vid myndigheten, en chef för en åklagarkammare. Förordning (2001:995).

5 §

Åklagarmyndighetens chef biträds för samråd i viktiga frågor av en ledningsgrupp vid myndigheten. Den består av myndighetschefen och dennes ställföreträdare samt cheferna för åklagarkamrarna. Andra anställda vid myndigheten får också ingå i gruppen. Förordning (2001:995).

6 §

Åklagarmyndigheten förordnar en chefsåklagare vid myndigheten att tjänstgöra vid och vara chef för en åklagarkammare. Förordning (2001:995).

7 §³⁾

3)

Senaste lydelse av tidigare 8 § 1997:1148.

Vid åklagarkamrarna handläggs de mål som inte av särskilda skäl bör handläggas av överåklagare eller vice överåklagare. Förordning (2001:995).

8 §

Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på åklagarmyndigheterna:

3 § om myndighetens ledning,

6–8 §§ om myndighetschefens ansvar och uppgifter,

23 § om myndighetschefens ställföreträdare,

29 § om inhämtande av uppgifter och utövande av tillsyn, och

31 § om myndighetens beslut.

9 §⁴⁾

4)

Senaste lydelse 1997:1148.

Varje åklagarmyndighet beslutar sin arbetsordning, av vilken skall framgå grunderna för fördelningen av mål och ärenden.

Av arbetsordningen för en åklagarmyndighet skall också framgå grunderna för fördelningen av mål och ärenden mellan åklagarkamrarna.

En åklagarkammares arbetsordning beslutas av åklagarmyndigheten efter förslag av åklagarkammarens chef. Förordning (2001:995).

10 §⁵⁾

5)

Tidigare 10 § upphävd genom 1997:1148.

Administrativa ärenden avgörs av åklagarmyndigheten, om inte Riksåklagaren bestämmer annat.

En åklagarmyndighet får förordna chefen för en åklagarkammare att besluta i en sådan hänskjuten fråga som avses i 15 kap. 6 § sekretesslagen (1980:100). Andra administrativa ärenden får avgöras av en annan tjänsteman än myndighetens chef enligt bestämmelse i arbetsordning eller särskilt beslut.

11 §

De allmänna åklagarna är skyldiga att ta emot uppdrag att väcka och utföra åtal som har beslutats av justitiekanslern eller av en justitieombudsman samt att i övrigt lämna det biträde som de begär. Förordning (2001:995).

12 §⁶⁾

6)

Senaste lydelse av tidigare 15 § 1997:1148.

Åklagare som är anställda vid en åklagarmyndighet i en åklagarregion får utföra åklagaruppgifter i hela regionen. Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten får i den utsträckning som följer av dess instruktion utföra sådana uppgifter i hela landet.

Riksåklagaren får efter samråd med cheferna för berörda åklagarmyndigheter besluta att en åklagare som är anställd vid en åklagarmyndighet skall utföra åklagaruppgifter vid en annan åklagarmyndighet.

En överåklagare som är chef för en åklagarmyndighet får förordna extra åklagare att utföra åklagaruppgifter som skall utföras av åklagare vid myndigheten. Förordning (2001:995).

13 §

Endast överåklagare, vice överåklagare, chefsåklagare och vice chefsåklagare får

1. besluta om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken och om återkallelse av sådan åtalsunderlåtelse,

2. besluta att inte inleda eller att lägga ned en förundersökning i sådana fall som avses i 23 kap. 4 a § första stycket 1 rättegångsbalken, och

3. utföra åklagarens uppgifter i fråga om bevistalan. Förordning (2001:995).

14 §

Endast överåklagare, vice överåklagare, chefsåklagare och vice chefsåklagare får handlägga frågor om ansvar för brott som anställd inom polisväsendet misstänks ha begått i samband med arbetet. I fråga om trafikbrott gäller detta endast sådana brott som avses i 1 § andra stycket eller 3–5 §§ lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.

I fall som avses i första stycket får dock andra åklagare vidta sådana åtgärder som inte utan olägenhet kan skjutas upp. Förordning (2001:995).

15 §

Assistentåklagare får utföra de åklagaruppgifter som skall utföras av kammaråklagare, om inte Riksåklagaren eller den åklagarmyndighet som Riksåklagaren bestämmer beslutar annat. Assistentåklagare får dock inte tilldelas arbetsuppgifter som kräver särskild erfarenhet. De får inte heller tilldelas arbetsuppgifter i större omfattning än som är förenligt med den utbildning som de genomgår. Förordning (2001:995).

16 §

Åklagarmyndigheten delar in åklagarna för jour- eller beredskapstjänstgöring enligt grunder som Riksåklagaren bestämmer.

Assistentåklagare får inte delas in för sådan tjänstgöring. Förordning (2001:995).

17 §

Chefen för en åklagarmyndighet får förordna arbetstagare som inte är åklagare men som har vunnit tillräcklig erfarenhet att på eget ansvar

1. rekvirera registerutdrag och personbevis,

2. efter beslut av åklagare i varje särskilt fall hämta in yttranden som krävs i ärenden som rör åtalsunderlåtelse,

3. underteckna och expediera underrättelser och meddelanden,

4. fullgöra åklagarens eller åklagarmyndighetens underrättelseskyldighet med undantag för underrättelser enligt

   • – 18 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,

   • – 1 § förordningen (1994:1763) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, och

   • – 3 och 4 §§ förordningen (1964:740) med föreskrifter för åklagare i vissa brottmål,

5. hämta in sådana upplysningar som avses i 3 och 5 §§ förordningen (1994:1763) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, och

6. utföra andra arbetsuppgifter vid handläggningen av mål eller ärenden som inte enligt lag eller annan författning måste utföras av åklagare.

Chefen för en åklagarmyndighet får förordna den som är chef för en åklagarkammare att besluta om sådana förordnanden. Förordning (1996:1466).

18 §⁷⁾

7)

Senaste lydelse av tidigare 21 § 1998:1462.

Överåklagare och vice överåklagare anställs genom beslut av regeringen efter anmälan av Riksåklagaren.

Chefsåklagare, vice chefsåklagare och kammaråklagare anställs genom beslut av Riksåklagaren. Bestämmelser om anställning av kammaråklagare i vissa fall finns i 20 § andra stycket. Förordning (2001:995).

19 §

Andra arbetstagare än de som anges i 18 § anställs av respektive åklagarmyndighet.

Riksåklagaren beslutar om anställning för sådan tjänstgöring som kan räknas till godo som notarietjänstgöring. Det finns bestämmelser om sådan tjänstgöring i notarieförordningen (1990:469). Förordning (2001:995).

20 §

Utbildningen för åklagaraspiranter skall omfatta minst nio och högst tolv månaders provtjänstgöring. Åklagarmyndigheten beslutar vid provtjänstgöringens slut om åklagaraspiranten skall anställas som assistentåklagare.

Utbildningen för assistentåklagare skall omfatta två års tjänstgöring som sådan åklagare. Riksåklagaren beslutar vid utbildningstidens slut om assistentåklagaren skall anställas som kammaråklagare.

Riksåklagaren bestämmer närmare om utbildningen för åklagaraspiranter och assistentåklagare. Förordning (2001:995).

21 §

Den som efter juris kandidatexamen eller juristexamen har förvärvat notariemeritering får antas till åklagaraspirant.

Med svensk juris kandidatexamen och juristexamen jämställs fullbordad juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning är mer än ett år kortare än den svenska utbildningen, skall sökanden genomgå en kompletteringsutbildning som avslutas med ett kunskapsprov.

22 §⁸⁾

8)