Regeringen föreskriver att 10 och 11 §§ åklagarförordningen (2004:1265) ska ha följande lydelse.
10 §
Endast allmänna åklagare får besluta
om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken och om återkallelse av sådan åtalsunderlåtelse, och
att inte inleda eller lägga ned en förundersökning i sådana fall som avses i 23 kap. 4 a § första stycket 1 rättegångsbalken.
11 §
Endast riksåklagaren, vice riksåklagaren, överåklagare, vice överåklagare, chefsåklagare och vice chefsåklagare får
utföra åklagarens uppgifter i fråga om bevistalan, och
handlägga frågor om ansvar för brott som anställda inom polisväsendet misstänks ha begått i samband med arbetet. I fråga om trafikbrott gäller detta endast sådana brott som avses i 1 § andra stycket eller 3–5 §§ lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
I fall som avses i första stycket 2 får dock andra åklagare vidta sådana åtgärder som inte utan olägenhet kan skjutas upp.