18 §

Bestämmelserna om blandning av farligt avfall i 16 och 17 §§ ska inte tillämpas i fråga om sådan blandning av avfall som har gjorts eller görs

1. av någon vars hantering av avfallet omfattas av ett sådant tillstånd eller en sådan anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken,

2. på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt, och

3. med användning av bästa möjliga teknik.

19 §

Bestämmelserna om blandning av farligt avfall i 16 och 17 §§ ska inte tillämpas på

1. hushållsavfall som är farligt avfall, om det farliga avfallet är blandat med annat hushållsavfall, eller

2. oljehaltigt barlast- eller tankspolvatten från fartyg, om det oljehaltiga vattnet tas emot och behandlas enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg eller förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg.

48 §¹⁾

1)

Senaste lydelse 2011:1239.

Anmälningsplikt enligt 46 eller 47 § gäller inte verksamheter som omfattas av

1. ett sådant tillstånd eller en sådan anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken, eller

2. ett tillstånd enligt 36 § eller en anmälan enligt 42 § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 43 § denna förordning.

54 §

Den som bedriver en verksamhet med återvinning eller bortskaffande som är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) ska för varje slag av avfall som hanteras i verksamheten föra anteckningar om

1. varifrån avfallet kommer,

2. de metoder för återvinning eller bortskaffande som används,

3. den mängd avfall som återvinns eller bortskaffas årligen, och

4. var avfallet lämnas när det återvinns eller bortskaffas.

Anteckningarna ska bevaras i minst tre år.

62 §

I fråga om hushållsavfall som är farligt avfall gäller 54–61 §§ endast sådan hantering som sker efter att det farliga avfallet har

1. sorterats ut från annat hushållsavfall, och

2. mottagits av någon som för sin hantering av avfallet har de tillstånd eller har gjort de anmälningar som krävs enligt föreskrifter meddelade med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken.

65 §

Sådant avfall som avses i någon av bilagorna IV och IV A till förordning (EG) nr 1013/2006 får importeras eller på annat sätt föras in till Sverige endast om den som för in avfallet kan visa att avfallet kommer att tas om hand av någon som för sin hantering av avfallet har de tillstånd eller har gjort de anmälningar som krävs enligt föreskrifter meddelade med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken.

Bilaga 2

Hantering som utgör återvinning

R 1 Användning främst som bränsle eller annan energikälla.

Detta omfattar även förbränningsanläggningar som förbränner hushållsavfall om anläggningens energieffektivitet uppgår till

1. minst 0,60, om anläggningen före den 1 januari 2009 har tagits i drift och omfattas av en anmälan eller ett tillstånd enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller motsvarande äldre bestämmelser, och

2. minst 0,65, om anläggningen omfattas av en anmälan som har gjorts eller ett tillstånd som har getts efter den 31 december 2008 enligt miljöprövningsförordningen eller motsvarande äldre bestämmelser.

Den energieffektivitet som avses i andra stycket ska beräknas enligt formeln energieffektivitet = (Ep – (Ef + Ei)) / (0,97 x (Ew + Ef) där Ep är den energi som årligen produceras i form av värme eller elektricitet beräknad genom att energin i form av elektricitet multipliceras med 2,6 och den värme som produceras för ett kommersiellt ändamål multipliceras med 1,1 (GJ/år), Ef är den årliga energitillförseln till systemet från sådana bränslen som bidrar till produktionen av ånga (GJ/år), Ew är den energi som kan utvinnas från det behandlade avfallet under ett år beräknad utifrån avfallets effektiva värmevärde (GJ/år), Ei är den energi som importeras under ett år bortsett från Ew och Ef (GJ/år) och 0,97 är den faktor som motsvarar energiförlusterna på grund av bottenaska och strålning. Formeln ska tillämpas i enlighet med det som är bästa möjliga teknik vid förbränning av avfall.