Regeringen föreskriver1) i fråga om avfallsförordningen (2011:927)2)
- 1)
Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv, i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 1357/2014.
- 2)
Senaste lydelse av bilaga 1 2014:236.
dels att bilaga 1 ska upphöra att gälla,
dels att 1, 3, 10, 12, 13, 20, 33, 34 a och 66 §§ och bilaga 4 ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 11 b, 13 a och 13 b §§, och närmast före 11 b och 13 a §§ nya rubriker av följande lydelse.
1 §3)
- 3)
Senaste lydelse 2014:1076.
Denna förordning innehåller bestämmelser om avfall och avfallets hantering. För vissa avfallsslag och viss avfallshantering finns ytterligare bestämmelser i andra förordningar eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av andra förordningar.
Denna förordning är meddelad med stöd av
– 15 kap. 9 § miljöbalken i fråga om 14–19, 21, 22, 24 a–26, 30–32, 35, 45, 46, 48, 49, 54–62, 65, 74–76, 79 och 82 §§,
– 15 kap. 10 § miljöbalken i fråga om 23 §,
– 15 kap. 11 § miljöbalken i fråga om 77 §,
– 15 kap. 16 § miljöbalken i fråga om 74 och 76 §§,
– 15 kap. 22 § miljöbalken i fråga om 27 och 28 §§,
– 15 kap. 25 § miljöbalken i fråga om 36–44 och 53 §§,
– 15 kap. 26 § miljöbalken i fråga om 24 §,
– 15 kap. 27 § miljöbalken i fråga om 46–49 §§,
– 15 kap. 28 § miljöbalken i fråga om 11 a–13 b, 36–43, 70 a–71, 77, 80 och 83 §§,
– 15 kap. 29 § miljöbalken i fråga om 72 §,
– 15 kap. 33 § miljöbalken i fråga om 63 §,
– 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 29, 64, 70 och 73 §§, och
– 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.
3 §4)
- 4)
Senaste lydelse 2011:1009.
I denna förordning avses med
brännbart avfall: avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen har startat,
farligt avfall: avfall som i bilaga 4 beskrivs med en avfallskod markerad med en asterisk (*) eller som enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 § ska anses vara farligt avfall, och
organiskt avfall: biologiskt avfall, plastavfall och annat avfall som innehåller organiskt kol.
10 §5)
- 5)
Senaste lydelse 2015:27.
I denna förordning avses med
beslut 2000/532/EG: kommissionens beslut av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om en förteckning över avfall i enlighet med artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall, och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall, i lydelsen enligt kommissionens beslut 2014/955/EU,
direktiv 2008/98/EG: Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv, i lydelsen enligt kommissionens förordning (EU) nr 1357/2014,
direktiv 2012/19/EU: Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE), i den ursprungliga lydelsen,
förordning (EG) nr 850/2004: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG,
förordning (EG) nr 1013/2006: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall,
förordning (EG) nr 440/2008: kommissionens förordning (EG) nr 440/2008 av den 30 maj 2008 om testmetoder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach),
förordning (EG) nr 1102/2008: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1102/2008 av den 22 oktober 2008 om exportförbud för metalliskt kvicksilver och vissa kvicksilverföreningar och kvicksilverblandningar och säker förvaring av metalliskt kvicksilver,
förordning (EG) nr 1272/2008: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006,
förordning (EG) nr 1069/2009: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter), och
förordning (EU) nr 1257/2013: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2013 av den 20 november 2013 om återvinning av fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1013/2006 och direktiv 2009/16/EG.
Bedömning av om ett avfall har farliga egenskaper
11 b §
För att bedöma om ett avfall har farliga egenskaper ska
bilaga III till direktiv 2008/98/EG tillämpas, eller
avfallet testas enligt förordning (EG) nr 440/2008 eller enligt andra internationellt erkända testmetoder och riktlinjer och, i fråga om försök på djur eller människor, med hänsyn till artikel 7 i förordning (EG) nr 1272/2008.
Om en bedömning har gjorts både enligt 1 och 2 ska testresultatet enligt 2 gälla.
12 §
Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om att ett visst avfall som har en farlig egenskap är farligt avfall.
13 §
Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att ett visst farligt avfall inte är farligt avfall, om avfallsinnehavaren visar att
avfallet inte har någon farlig egenskap, och
avsaknaden av farliga egenskaper inte är en följd av att avfallet har blandats eller spätts ut i syfte att inte behöva tillämpa bestämmelserna om farligt avfall.
Länsstyrelsen ska underrätta Naturvårdsverket om sådana beslut.
Klassificering av avfall
13 a §
För att klassificera ett avfall fastställs den sexsiffriga avfallskod i bilaga 4 som bäst beskriver avfallet. Avfallskoderna är indelade i kapitel. Vid valet av avfallskod ska den som klassificerar avfallet
identifiera den källa som gett upphov till avfallet och välja en lämplig avfallskod i kapitel 01–12 eller 17–20 som inte slutar på 99,
om det inte går att hitta en lämplig kod enligt 1, välja en lämplig avfallskod i kapitel 13–15 som inte slutar på 99,
om det inte går att hitta en lämplig kod enligt 1 eller 2, välja en lämplig avfallskod i kapitel 16 som inte slutar på 99, eller
om det inte går att hitta en lämplig kod enligt 1, 2 eller 3, välja den avfallskod i bilaga 4 som slutar på 99 och bäst beskriver avfallet.
13 b §
När beskrivningen av en avfallskod i bilaga 4 innehåller en hänvisning till denna paragraf ska avfallet anses vara farligt avfall, om
innehållet av farliga ämnen i avfallet gör att det enligt 11 b § har en eller flera farliga egenskaper, eller
avfallet innehåller polyklorerade dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F), DDT (1,1,1-triklor-2,2-bis(4-klorfenyl)etan), klordan, hexaklorcyklohexan (inbegripet lindan), dieldrin, endrin, heptaklor, hexaklorbensen, klordekon, aldrin, pentaklorbensen, mirex, toxafen, hexabrombifenyl eller PCB som överskrider de koncentrationsgränser som anges i bilaga IV till förordning (EG) nr 850/2004.
Vid bedömningen får hänsyn tas till klassificering och märkning enligt de anmärkningar i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 som anges i bilagan till beslut 2000/532/EG.
Avfall som utgörs av metallegeringar i sin massiva form och som inte är förorenat med farliga ämnen ska vid bedömningen inte anses vara farligt avfall.
20 §
Bestämmelser om bortskaffande av visst kvicksilver finns i artikel 2 i förordning (EG) nr 1102/2008.
33 §
Bestämmelser om avfallshantering för avfall som består av, innehåller eller har förorenats med vissa långlivade organiska föroreningar finns i artikel 7 i förordning (EG) nr 850/2004.
34 a §6)
- 6)
Senaste lydelse 2015:21.
Bestämmelser om fartygsåtervinning finns i förordning (EU) nr 1257/2013 och i förordningen (2015:18) om fartygsåtervinning.
66 §7)
- 7)
Senaste lydelse 2012:372.
Naturvårdsverket är
den behöriga myndighet som avses i artikel 5 i Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall (SÖ 1991:22),
den behöriga myndighet som avses i artikel 53 och det kontaktorgan som avses i artikel 54 i förordning (EG) nr 1013/2006, och
den behöriga myndighet som avses i artiklarna 5 och 6 i förordning (EG) nr 1102/2008.