1 kap.

1 § ³⁾

3)

Senaste lydelse 2026:361.

Denna förordning innehåller bestämmelser om avfall, avfallets hantering och avfallsförebyggande åtgärder.

Förordningen är meddelad med stöd av

– 15 kap. 15 § miljöbalken i fråga om 3 kap. 40 §,

– 15 kap. 42 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 32 §,

– 15 kap. 44 § miljöbalken i fråga om 9 kap. 5 och 6 §§,

– 15 kap. 49 § miljöbalken i fråga om 3 kap. 2–29, 31, 32 och 35–39 §§, 41 a § 2 och 3, 41 b och 41 c §§, 4 kap. 5, 8–10, 12–19, 24, 25, 30 och 31 §§, 5 kap. 15 och 15 a §§ och 8 kap. 1 §,

– 15 kap. 50 § miljöbalken i fråga om 7 kap. 1 §,

– 15 kap. 51 § miljöbalken i fråga om 2 kap. 1–4 §§, 3 kap. 27, 30 och 33 §§, 4 kap. 1, 2, 4, 6 a, 7, 20–23 och 29 §§ och 8 kap. 7–10 §§,

– 15 kap. 52 § miljöbalken i fråga om 3 kap. 34 och 41 §§, 41 a § 1 och 41 c §, 4 kap. 11 a–11 c §§, 6 kap. 1–8, 11–16 och 18–24 §§, 7 kap. 2–10 a §§ och 9 kap. 7 §,

– 15 kap. 53 § miljöbalken i fråga om 5 kap. 1–14 §§,

– 15 kap. 54 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 26 och 27 §§,

– 15 kap. 56 § miljöbalken i fråga om 4 kap. 35 §,

– 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 4 kap. 33 och 34 §§ och 8 kap. 6 och 6 a §§, och

– 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.

Ord och uttryck

2 §

I denna förordning avses med

batteri: detsamma som i förordning (EU) 2023/1542,

bästa tillgängliga teknik: detsamma som i industriutsläppsförordningen (2013:250),

deponiavfall: avfall som inte lämpar sig för förberedelse för återanvändning, materialåtervinning eller förbränning,

elavfall: detsamma som i förordningen (2022:1276) om producentansvar för elutrustning,

elutrustning: detsamma som i förordningen om producentansvar för elutrustning,

farligt avfall: avfall som i bilaga 3 beskrivs med en avfallskod markerad med en asterisk (*),

fastighetsnära insamling: insamling av avfall från en fastighet där avfall produceras, eller om insamling från fastigheten inte är möjlig med hänsyn till trafiksäkerheten eller till fastighetens utformning eller lokalisering, insamling av avfall från en plats så nära fastigheten som möjligt, dock högst 400 meter från gränsen till fastigheten,

fiskeredskap: detsamma som i förordningen (2021:1001) om producentansvar för fiskeredskap,

förbränningsanläggning: detsamma som i förordningen (2013:253) om förbränning av avfall,

förpackning: detsamma som i förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar,

förpackningsavfall: detsamma som i förordningen om producentansvar för förpackningar,

hushåll: en bostad som en eller flera personer använder permanent eller som fritidsboende,

icke-farligt avfall: avfall som inte är farligt avfall,

konsumentelavfall: detsamma som i förordningen om producentansvar för elutrustning,

livsmedelsavfall: livsmedel enligt definitionen i artikel 2 i förordning (EG) nr 178/2002 som har blivit avfall,

PCB-produkt: detsamma som i förordningen (2007:19) om PCB m.m.,

regenerering av spillolja: ett materialåtervinningsförfarande där basolja framställs genom att raffinera spillolja,

restavfall: blandat brännbart kommunalt avfall som inte är skrymmande och som återstår när annat avfall sorterats ut för att samlas in separat,

resursåtervinning: alla former av återvinning utom energiåtervinning och upparbetning till material som ska användas som bränsle eller någon annan energikälla,

samla in avfall separat: samla in avfall och, i syfte att underlätta behandling av avfallet, genomföra insamlingen på ett sådant sätt att olika avfallsslag hålls åtskilda efter avfallstyp och avfallets natur,

serveringsställe: en inrättning där det bedrivs näringsverksamhet som består i att servera mat eller dryck till allmänheten och där möjlighet ges till förtäring på stället,

skrymmande avfall: avfall som på grund av sin storlek kräver särskild insamling,

spillolja: avfall som utgörs av mineralbaserad smörjolja, syntetisk smörjolja eller olja som varit avsedd för ett industriellt ändamål,

textilavfall: avfall som består av kläder av textil, hemtextil, inredningstextil, väskor av textil och accessoarer av textil,

återfylla: att återvinna lämpligt icke-farligt avfall genom att använda det för att återställa urschaktade områden eller vid landskapsmodellering, om avfallet som används ersätter material som inte utgör avfall och begränsas till den mängd som är nödvändig.

4 § ⁴⁾

4)

Senaste lydelse 2025:820.

I övrigt har ord och uttryck i denna förordning samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken.

5 §

Denna förordning ska inte tillämpas på

1. förorenad jord och annat naturligt material som inte har grävts ut,

2. naturligt material från jord- eller skogsbruk som används inom jord- eller skogsbruk eller för energiproduktion och där användningen inte skadar eller innebär någon olägenhet för människors hälsa eller miljön,

3. utvinningsavfall som omfattas av förordningen (2013:319) om utvinningsavfall,

4. använt kärnbränsle eller kärnavfall enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller radioaktivt avfall som avses i strålskyddslagen (2018:396),

5. utrangerade explosiva varor,

6. animaliska biprodukter och produkter som framställts av dem och som

   1. omfattas av förordning (EG) nr 1069/2009, och

   2. är avsedda för annat än förbränning, deponering eller biogas- eller komposteringsanläggning,

7. kroppar från djur som

   1. har dött på annat sätt än genom slakt eller som har avlivats för att utrota epizootiska sjukdomar, och

   2. bortskaffas enligt förordning (EG) nr 1069/2009,

8. koldioxid som avskiljs och transporteras för att lagras geologiskt samt koldioxid som lagras geologiskt, och

9. ämnen som är avsedda för användning som foderråvaror enligt definitionen i artikel 3.2 g i förordning (EG) nr 767/2009 och som inte består av eller innehåller animaliska biprodukter.

Bestämmelser om att denna förordning inte ska tillämpas på vissa icke-förorenade schaktmassor finns i 15 kap. 3 § miljöbalken.

3 kap.

2 a §

Yrkesmässiga verksamheter som har avfall ska, utöver de avfallsslag som anges i 2 §, sortera ut åtminstone följande avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall:

1. förbrukat matfett,

2. förbrukat kontorspapper, och

3. blandat brännbart avfall som inte är kommunalt avfall eller skrymmande och som återstår när annat avfall sorterats ut för att samlas in separat.

Yrkesmässiga verksamheter ska även sortera ut de avfallsslag som framgår av bilaga 3 och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall, om avfallet produceras i verksamheten och utsorteringen behövs för att uppfylla ansvaret enligt 15 kap. 17, 18 och 26 §§ miljöbalken.

3 § ⁵⁾

5)

Senaste lydelse 2025:820.

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om att avfall ska sorteras på något annat sätt än vad som anges i 2 och 2 a §§ om det innehåller ämnen eller består av material som omöjliggör eller avsevärt försvårar förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning.

4 § ⁶⁾

6)

Senaste lydelse 2025:820.

Kommunen får, i fråga om det avfall som kommunen ansvarar för, meddela föreskrifter om

1. att ytterligare avfallsslag, utöver de som anges i 2 §, ska sorteras ut och förvaras skilda från varandra och från annat avfall, och

2. att avfallsslagen i 2 § 1, 3–5, 8, 9, 12, 15 och 16 ska sorteras ytterligare om det är miljömässigt motiverat.

Kommunen får också meddela föreskrifter om att skrymmande kommunalt avfall får samlas in med icke-skrymmande kommunalt avfall av samma material.

5 § ⁷⁾

7)

Senaste lydelse 2025:820.

Ett hushåll som producerar avfall ska lämna det utsorterade avfallet till ett insamlingssystem som tillhandahålls av

1. en kommun, om kommunen ansvarar för avfallet, eller

2. någon som är skyldig att ta emot avfallet på grund av producentansvar.

Om trädgårds- och parkavfall får omhändertas på något annat sätt enligt 4 kap. 13 §, behöver det inte lämnas enligt första stycket 1. Detsamma gäller livsmedels- eller köksavfall som anmälts för kompostering enligt 5 kap. 15 §.

6 § ⁸⁾

8)

Senaste lydelse 2025:820.

Den som har avfall som har producerats i samband med en verksamhet ska lämna det utsorterade avfallet till ett insamlingssystem som tillhandahålls av

1. en kommun, om kommunen ansvarar för avfallet, eller

2. någon som är skyldig att ta emot avfallet på grund av producentansvar.

Om trädgårds- och parkavfall får omhändertas på något annat sätt enligt 4 kap. 13 §, behöver det inte lämnas enligt första stycket 1. Detsamma gäller livsmedels- eller köksavfall som anmälts för kompostering enligt 5 kap. 15 §.

I 15 kap. 17 och 18 §§ miljöbalken finns det bestämmelser om avfallsproducentens och avfallsinnehavarens ansvar för att hantera avfall.

7 § ⁹⁾

9)

Senaste lydelse 2026:312.

Den som har bioavfall ska sortera ut åtminstone följande biologiskt nedbrytbara avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall:

1. trädgårds- eller parkavfall som innehåller invasiva främmande arter som finns upptagna på unionsförteckningen enligt förordning (EU) nr 1143/2014 eller på den nationella förteckningen enligt förordningen (2026:311) om invasiva främmande arter, eller som omfattas av sådana nödåtgärder som en medlemsstat får vidta enligt artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1143/2014,

2. annat trädgårds- och parkavfall än sådant som avses i 1, och

3. biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall.

Första stycket 3 omfattar ätlig olja eller liknande flytande ätligt fett men inte annat flytande bioavfall. I fråga om förbrukat matfett i yrkesmässiga verksamheter ska 2 a § tillämpas.

Om någon har fått dispens enligt 28 § från kravet på separat insamling av de avfallsslag som anges i första stycket, eller om det har meddelats föreskrifter om undantag från kravet på separat insamling som omfattar avfallsslagen, ska utsortering i stället göras på ett sätt som möjliggör en insamling enligt beslutet om dispens eller föreskrifterna.

19 § ¹⁰⁾

10)

Senaste lydelse 2025:820.

Den som producerar bygg- och rivningsavfall ska, utöver vad som gäller enligt andra bestämmelser i detta kapitel, på den plats där avfallet uppkom, sortera ut åtminstone följande avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall:

1. trä,

2. mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten,

3. metall,

4. glas,

5. plast, och

6. gips.

Kraven i första stycket gäller inte avfall som

1. utgörs av konstruktioner där ämnen eller föremål sammanfogats på ett sätt som gör att separering inte är tekniskt genomförbar med hänsyn till god praxis för avfallsinsamling, eller

2. är förorenade på ett sätt som gör att inblandning i det övriga utsorterade avfallet försvårar eller omöjliggör den lämpligaste behandlingen enligt avfallshierarkin i 15 kap. 11 § miljöbalken.

25 § ¹¹⁾

11)

Senaste lydelse 2025:820.

Den som samlar in avfall som har sorterats ut enligt 2 § 1–8 och 11–14 och 2 a § första stycket 1 och 2 ska samla in avfallet separat i syfte att avfallet ska förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas.

Den som samlar in avfall som har sorterats ut enligt 2 § 9, 10, 15 och 16 och 2 a § andra stycket ska samla in avfallet separat i syfte att möjliggöra den lämpligaste behandlingen enligt 4 kap. denna förordning och 15 kap. 10 och 11 §§ miljöbalken.

25 a §

Avfall som har samlats in separat enligt 25 § första stycket får inte blandas med annat avfall eller material med andra egenskaper, om det medför att avfallet inte kan förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas så att en hög kvalitet på produkten eller det återvunna materialet uppnås.

27 § ¹²⁾

12)

Senaste lydelse 2025:820.

Kommunen får i det enskilda fallet ge en fastighetsägare eller en verksamhet dispens från kravet på utsortering av bioavfall, förpackningsavfall och skrymmande kommunalt avfall, om

1. det skulle leda till ett återvinningsresultat som är kvalitetsmässigt jämförbart med det som uppnås vid utsortering,

2. utsorteringen inte leder till det bästa miljömässiga resultatet på grund av den sammanlagda miljöpåverkan från hanteringen av avfallsslagen, eller

3. utsorteringen skulle medföra oskäliga ekonomiska kostnader enligt 30 §.

En dispens ska ges för ett eller flera avfallsslag och ska gälla för en bestämd tid.

28 § ¹³⁾

13)

Senaste lydelse 2025:820.

Naturvårdsverket får i det enskilda fallet ge en kommun eller en producentansvarsorganisation dispens från kravet på separat insamling av biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall, förpackningsavfall och skrymmande kommunalt avfall, om

1. det skulle leda till ett återvinningsresultat som är kvalitetsmässigt jämförbart med det som uppnås vid separat insamling,

2. det inte leder till det bästa miljömässiga resultatet att samla in avfallet separat på grund av den sammanlagda miljöpåverkan från hanteringen av de aktuella avfallsslagen,

3. det med hänsyn till god praxis för avfallsinsamling inte är tekniskt genomförbart att samla in avfallet separat, eller

4. den separata insamlingen skulle medföra oskäliga ekonomiska kostnader enligt 30 §.

En dispens ska

1. ges för ett eller flera avfallsslag,

2. gälla för en bestämd tid,

3. avse geografiska områden eller grupper av fastigheter eller verksamheter, och

4. innehålla villkor om hur insamlingen av avfallet i stället ska ske.

Naturvårdsverket ska vid prövningen av en ansökan om dispens enligt första stycket 3 beakta god praxis för separat insamling av avfall och annan utveckling inom avfallshanteringen.

35 a §

Förbrukat kontorspapper som har producerats i en yrkesmässig verksamhet får samlas in tillsammans med returpapper som producerats i samma verksamhet.

Om förbrukat kontorspapper och returpapper samlas in tillsammans behöver avfallsslagen inte förvaras skilda från varandra vid utsorteringen.

38 §

Kommunen ska inrätta ett system för insamling av det avfall som kommunen ansvarar för och som inte ska samlas in fastighetsnära. Systemet ska utformas på ett sätt som

1. underlättar för hushåll och andra innehavare att lämna ifrån sig avfallet, och

2. innebär att avfallet samlas in separat och hanteras så att det kan behandlas i enlighet med avfallshierarkin i 15 kap. 11 § miljöbalken.

Kommunala föreskrifter

41 a §

Kommunen får meddela föreskrifter om

1. hur utrymmen, behållare och andra anordningar för hantering av avfall ska vara utformade och skötas,

2. att vissa avfallsslag ska förvaras och transporteras skilt från annat avfall, och

3. skyldighet att vidta andra åtgärder i fråga om förvaring och transport av avfall som är nödvändiga av återanvändnings- eller återvinningsskäl eller av andra hälso- eller miljöskäl.

41 b §

Kommunen får meddela närmare föreskrifter om hanteringen av det avfall som kommunen ansvarar för.

41 c §

Föreskrifter enligt 41 a och 41 b §§ får inte avse hantering av avfall som en producent eller producentansvarsorganisation hanterar enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 15 kap. 32–34 §§ miljöbalken.

Föreskrifter enligt 41 a § 1 får inte avse hur mottagnings- och behandlingsanordningar för avfall i hamnar ska vara beskaffade och skötas.

Föreskrifter enligt 41 a § 1 får inte heller hindra en fastighetsägare från att bekosta ett dyrare system för insamling av förpackningsavfall än det som kommunen tillhandahåller, om insamlingssystemet

1. uppfyller kraven på fastighetsnära insamling i 6 kap. 3 eller 4 § förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar,

2. leder till ett återvinningsresultat som är likvärdigt med den kommunala avfallshanteringen, och

3. inte försvårar kommunens separata insamling av förpackningsavfallet.

4 kap.

1 § ¹⁴⁾

14)

Senaste lydelse 2025:820.

I detta kapitel finns det bestämmelser om

1. val av behandlingsmetod,

2. mål på avfallsområdet,

3. erbjudanden till andra att förbereda avfall för återanvändning,

4. ytterligare sortering för att främja materialåtervinning,

5. förbud mot förbränning och deponering, och

6. behandling av särskilda avfallsslag.

I 15 kap. 11 § miljöbalken finns det en avfallshierarki med en prioritetsordning för behandling av avfall.

6 a §

Varje kommun ska besluta om egna mål och åtgärder för att

1. förebygga avfall, och

2. begränsa nedskräpningen.

Kommunen ska informera Naturvårdsverket om de mål och åtgärder som har beslutats.

10 § ¹⁵⁾

15)

Senaste lydelse 2025:820.

Avfall som har samlats in separat enligt 3 kap. 25 § första stycket i syfte att förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas får inte förbrännas.

Det gäller dock inte avfall som har producerats vid behandling av avfall, inbegripet sådan beredning före behandling som avses i R 12 i bilaga 1, om förbränning är den lämpligaste behandlingen enligt avfallshierarkin i 15 kap. 11 § miljöbalken.

Skyldigheter i samband med att avfall tas emot för förbränning och deponering

11 a §

Den som vill lämna avfall till förbränning ska visa att avfallet får förbrännas genom att lämna de uppgifter som anges i 21 och 22 §§ förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Uppgifterna ska lämnas till den som driver förbränningsanläggningen innan avfallet lämnas över.

Första stycket gäller inte avfall som förts in eller importerats till Sverige i enlighet med förordning (EU) 2024/1157.

11 b §

I 21 och 22 §§ förordningen (2013:253) om förbränning av avfall finns bestämmelser om skyldigheter för den som driver en förbränningsanläggning att skaffa sig information och att kontrollera det avfall som tas emot för förbränning.

En förbränningsanläggning får endast ta emot avfall som får förbrännas enligt 10 §. Om en förbränningsanläggning erbjuds att ta emot sådant avfall som inte får förbrännas enligt 10 § ska förbränningsanläggningen upplysa tillsynsmyndigheten om detta så snart som möjligt.

11 c §

Naturvårdsverket får meddela ytterligare föreskrifter om

1. vilka åtgärder den som vill förbränna avfall ska vidta och vilka uppgifter som behöver överlämnas till verksamhetsutövaren enligt 11 a §, och

2. vilken kontroll som verksamhetsutövaren som bedriver en avfallsförbränningsanläggning eller en samförbränningsanläggning ska göra i samband med att avfall tas emot för förbränning enligt 11 b §.

11 d §

I förordningen (2001:512) om deponering av avfall finns skyldigheter i samband med att avfall tas emot för deponering.

12 § ¹⁶⁾

16)

Senaste lydelse 2026:312.

I 15 kap. 11 § miljöbalken finns bestämmelser om val av behandlingsmetod när en kommun eller någon annan yrkesmässigt samlar in och behandlar bioavfall.

Bioavfall som innehåller någon av följande invasiva främmande arter ska dock förbrännas eller behandlas på något annat sätt som förhindrar spridning av arten:

1. en art som är upptagen på unionsförteckningen enligt förordning (EU) nr 1143/2014,

2. en art som är upptagen på den nationella förteckningen enligt förordningen (2026:311) om invasiva främmande arter, eller

3. en art som omfattas av sådana nödåtgärder som en medlemsstat får vidta enligt artikel 10.1 i förordning (EU) nr 1143/2014.

18 § ¹⁷⁾

17)

Senaste lydelse 2025:820.

Den som behandlar spillolja ska vid val av behandlingsmetod prioritera regenerering av spilloljan, om det inte är lämpligare med någon annan behandling i enlighet med avfallshierarkin i 15 kap. 11 § miljöbalken.

Den som hanterar spillolja ska se till att spilloljan inte blandas med spilloljor som har andra egenskaper eller med andra typer av avfall eller ämnen på ett sätt som hindrar materialåtervinning.

20 § ¹⁸⁾

18)

Senaste lydelse 2025:820.

Farligt avfall som har blandats eller spätts ut i strid med 19 § ska separeras, om det är tekniskt möjligt och nödvändigt för att uppfylla kraven i 15 kap. 10 § miljöbalken om att hanteringen inte ska skada eller orsaka risk för skada på människors hälsa eller miljön.

21 § ¹⁹⁾

19)

Senaste lydelse 2025:820.

Bestämmelserna om blandning av farligt avfall i 19 och 20 §§ ska inte tillämpas i fråga om en sådan blandning av avfall som har gjorts eller görs

1. av någon vars hantering av avfallet omfattas av ett sådant tillstånd eller en sådan anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken,

2. på ett sätt som innebär att hanteringen uppfyller kraven i 15 kap. 10 § miljöbalken om att hanteringen inte ska skada eller orsaka risk för skada på människors hälsa eller miljön, och

3. med användning av bästa tillgängliga teknik eller den bättre teknik som följer av 2 kap. miljöbalken.

32 § ²⁰⁾

20)

Senaste lydelse 2025:820.

Frågor om dispens från dumpningsförbud enligt 15 kap. 42 § miljöbalken prövas av

1. Havs- och vattenmyndigheten, om prövningen avser dumpning i

   1. Sveriges ekonomiska zon, eller

   2. något av två eller flera områden som inte ligger inom ett och samma län, och

2. länsstyrelsen i det län där avfallet avses att dumpas, om dispensfrågan inte ska prövas av Havs- och vattenmyndigheten enligt 1.

Innan Havs- och vattenmyndigheten beslutar i en dispensfråga som avses i första stycket 1 b ska myndigheten ge de berörda länsstyrelserna tillfälle att yttra sig. Länsstyrelsen ska underrätta Havs- och vattenmyndigheten om de beslut som fattas enligt första stycket 2.

En dispens ska avse ett visst slag och en viss mängd avfall samt tiden, platsen och sättet för dumpningen.

33 § ²¹⁾

21)

Senaste lydelse 2025:820.

Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter om verkställigheten av 15 kap. 40–42 §§ miljöbalken. Innan myndigheten meddelar sådana föreskrifter ska myndigheten ge de berörda länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Kustbevakningen, Sveriges geologiska undersökning och Tullverket tillfälle att yttra sig.

5 kap.

13 §

En anmälan enligt 10 eller 11 § ska innehålla

1. sökandens namn och adress,

2. sökandens person- eller organisationsnummer, eller om sådant inte finns, sökandens skatteregistreringsnummer,

3. en kortfattad beskrivning av verksamheten, och

4. en uppgift om var verksamheten bedrivs.

Vid en anmälan enligt 10 § ska det av beskrivningen enligt första stycket 3 framgå på vilket sätt bestämmelserna i 3 kap. om separat insamling av avfall uppfylls.

15 § ²²⁾

22)

Ändringen innebär bland annat att andra stycket tas bort.

Om en fastighetsinnehavare avser att på fastigheten kompostera biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall, som kommunen ansvarar för enligt 15 kap. 12 § miljöbalken, ska fastighetsinnehavaren anmäla det till kommunen.

15 a §

Kommunen får meddela föreskrifter om hur en anmälan enligt 15 § ska göras.

16 § ²³⁾

23)

Ändringen innebär att tredje stycket tas bort.

Länsstyrelsen ska föra ett register över de verksamheter som har tillstånd enligt 1 § eller är anmälda enligt 7, 10 eller 11 §.

Länsstyrelsen ska ensam eller tillsammans med andra länsstyrelser på en webbplats informera om vilka verksamhetsutövare som har tillstånd eller som är anmälda.

6 kap.

1 § ²⁴⁾

24)

Ändringen innebär att tredje stycket tas bort.