SFS 1999:631
Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199)
Utkom från trycket den 30 juni 1999
utfärdad den 17 juni 1999.
Regeringen föreskriver i fråga om fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199)
dels att bilaga 11 och rubriken före 1 kap. 27 § skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 3, 8, 13, 15, 26–32, 34 och 35 §§, 1 A kap. 2 §, bilagorna 2 och 6–10 samt rubrikerna närmast före 1 kap. 26 och 34 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i förordningen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 32 a–32 d, 33 a–33 e, 34 a–34 c och 37 §§, samt två nya bilagor, bilaga 2 a och bilaga 7 a, av följande lydelse.
1 kap.
1 kap. 3 §1)
- 1)
Senaste lydelse 1995:583.
Förekommer inom olika värdeområden skilda värdenivåer för samma byggnadstyp eller ägoslag skall värdenivån anges i förhållande till värdet av sådan normenhet som anges i 8 kap. 2 §, 9 kap. 2 §, 10 kap. 2 §, 11 kap. 3 och 7 §§, 13 kap. 2 § eller 14 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och uttryckas genom en nivåfaktor.
Har för en typ av värderingsenhet upprättats flera riktvärdetabeller eller relationstabeller med olika värden för samma kombinationer av klassindelningsdata skall, om inte annat sägs i tredje och fjärde styckena, i riktvärdeangivelsen eller på annat sätt anges vilken tabell som skall användas för att bestämma riktvärdet.
För värdeområde avseende tomtmark för småhus anges värdenivån i riktvärdeangivelsen genom värdet av en tomt med i riktvärdeangivelsen särskilt angivna genomsnittliga egenskaper (normaltomt). Har särskilt värdeområde bildats för tomtmark för vilken värdegrundande tomtindelning saknas skall värdenivån i riktvärdeangivelsen i stället anges genom ett värde per kvadratmeter tomtmark. Då sådan bristande tillgång till ortspriser föreligger, som avses i 5 kap. 8 § tredje stycket fastighetstaxeringslagen, skall värdet av normaltomter avseende bebyggda småhusenheter bestämmas med ledning av den tomtvärdetabell som föreskrivs i 35 b §.
För tomtmark avseende hyreshus anges värdenivån i riktvärdeangivelsen genom det i 12 kap. 1 § tredje stycket fastighetstaxeringslagen föreskrivna värdet av en kvadratmeter byggrätt och för tomtmark för industribyggnad eller övrig byggnad genom det i samma bestämmelse föreskrivna värdet av en kvadratmeter tomtmark eller byggrätt. Då sådan bristande tillgång till ortspriser föreligger, som avses i 5 kap. 8 § tredje stycket fastighetstaxeringslagen, skall värdet av en kvadratmeter byggrätt avseende tomtmark för hyreshus och av en kvadratmeter tomtmark eller byggrätt avseende tomtmark för industribyggnad eller övrig byggnad bestämmas med ledning av de tomtvärdetabeller som föreskrivs i 37 §. För täktmark anges värdenivån i riktvärdeangivelsen genom det enligt 12 kap. 8 § andra stycket fastighetstaxeringslagen föreskrivna värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet.
1 kap. 8 §
För hyreshus skall upprättas en tabell (HK-tabell) över kapitaliseringsfaktorer som utvisar värderelationerna mellan byggnader tillhörande olika åldersklasser men med samma hyra. Tabellen skall för varje åldersklass ange relativa kapitaliseringsfaktorer vid olika H-nivåfaktorer och vid skilda förhållanden beträffande värdefaktorn lägenhetstyp. För byggnader med värdeår 1983 skall faktorn vara 1.
Det skall finnas 54 skilda värdenivåer för hyreshus.
De erhålls genom att de värden som beräknas med ledning av hyra och tillämplig kapitaliseringsfaktor multipliceras med H-nivåfaktorer. Dessa skall vara 0,4, 0,5, 0,6, 0,7, 0,8, 0,9, 1,0, 1,1, 1,2, 1,3, 1,4, 1,5, 1,6, 1,7, 1,8, 1,9, 2,0, 2,1, 2,2, 2,3, 2,4, 2,5, 2,6, 2,7, 2,8, 2,9, 3,0, 3,1, 3,2, 3,3, 3,4, 3,6, 3,8, 4,0, 4,2, 4,4, 4,6, 4,8, 5,0, 5,25, 5,5, 5,75, 6,0, 6,25, 6,5, 7,0, 7,5, 8,0, 8,5, 9,0, 9,5, 10,0, 11,0 och 12,0. H-nivåfaktorn kan bestämmas olika för bostäder och lokaler inom ett värdeområde.
HK-tabellen skall utformas och värdefaktorerna ålder och lägenhetstyp klassindelas på sätt anges i bilaga 2.
1 kap. 13 §
För industribyggnader och övriga byggnader, värderade enligt avkastningsmetoden, skall upprättas en tabell (IK-tabell) över kapitaliseringsfaktorer och fyra tabeller (IH-tabeller) över relativa hyror. IK-tabellen skall utvisa värderelationerna mellan byggnader tillhörande olika åldersklasser men med samma hyra. Tabellen skall för varje åldersklass ange relativa kapitaliseringsfaktorer. För byggnader med värdeår 1983 skall faktorn vara 1. IH-tabellerna skall utvisa relativa hyror per kvadratmeter vid skilda förhållanden beträffande värdefaktorerna lokaltyp, ålder och standard. För produktionslokaler med värdeår 1983 och med normal standard skall den relativa hyran vara 100.
Det skall finnas 91 skilda värdenivåer för industribyggnader och övriga byggnader värderade enligt avkastningsmetod. De erhålls genom att de värden som beräknats med ledning av storlek, relativ hyra per kvadratmeter och tillämplig kapitaliseringsfaktor multipliceras med I-nivåfaktorer. Dessa skall vara 2,0, 2,1, 2,2, 2,3, 2,4, 2,5, 2,6, 2,7, 2,8, 2,9, 3,0, 3,1, 3,2, 3,3, 3,4, 3,6, 3,8, 4,0, 4,2, 4,4, 4,6, 4,8, 5,0, 5,25, 5,5, 5,75, 6,0, 6,25, 6,5, 7,0, 7,5, 8,0, 8,5, 9,0, 9,5 samt i intervallen 10,0–30,0 varje heltal och 32,0–100,0 varje jämnt heltal. I-nivåfaktorn bestäms lika för alla lokaltyper inom ett värdeområde.
IH- och IK-tabellerna skall utformas och värdefaktorerna lokaltyp, ålder och standard klassindelas på sätt som anges i bilagorna 6 och 7.
1 kap. 15 §
För industribyggnader och övriga byggnader som skall värderas enligt produktionskostnadsmetoden, skall en tabell för bestämmande av nedräkningsfaktorn (IN-tabell) upprättas. Tabellen skall utvisa nedräkningsfaktorn för skilda förhållanden beträffande värdefaktorerna ålder, byggnadskategori och ortstyp.
Beträffande värdefaktorn byggnadskategori skall följande sex klasser finnas:
1. Oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier
2. Massa- eller pappersbruk
3. Järn- eller stålindustrier eller metallsmältverk
4. Cement- eller kalkindustrier eller industrier för framställning av industrimineral
5. Spannmålssilor
6. Annan verksamhet än som framgår av punkterna 1–5.
För klasserna 1–4 av värdefaktorn byggnadskategori skall finnas tre klasser av värdefaktorn ortstyp med samma indelning för de fyra byggnadskategoriklasserna. För klass 5 av värdefaktorn byggnadskategori skall finnas tre klasser av värdefaktorn ortstyp med särskild indelning av denna värdefaktor. För klass 6 av värdefaktorn byggnadskategori skall finnas fem klasser av värdefaktorn ortstyp. Varje kommun eller församling skall hänföras till en ortstypsklass.
För industribyggnader och övriga byggnader, värderade enligt produktionskostnadsmetoden, bestäms värdenivån genom indelningen i ortstyp.
IN-tabell skall utformas och värdefaktorerna ålder, byggnadskategori och ortstyp i övrigt klassindelas på sätt som anges i bilaga 8.
Tabell för omräkningsfaktor för industribyggnader och övriga byggnader (IO-tabell) skall utformas och värdefaktorn ålder klassindelas på sätt anges i bilaga 10.
Vattenkraftverk
1 kap. 26 §
Riktvärdet för en värderingsenhet avseende ett vattenkraftverk bestäms och redovisas enligt följande formel.
Rt = (Ntxfuxfrxfstxfå+kb)xWnx0,75
där Rt = riktvärdet för kraftverket (mark och byggnad),
Nt = i riktvärdeangivelsen angivet värde i kr/kWh för mark och byggnader som tillhör normkraftverket,
fu = faktor för utnyttjandetid,
fr = faktor för flerårsreglering,
fst = faktor för storleksinverkan avseende värdet i kr/kWh för mark och byggnader som tillhör normkraftverket,
få = faktor för ålder,
kb = korrektion för belägenhet och
Wn = normalårsproduktion.
Uttrycket (Ntxfuxfrxfstxfå+kb) skall avrundas till kr/kWh med två decimaler.
1 kap. 27 §2)
- 2)
Senaste lydelse 1994:1917.
Riktvärdet för en värderingsenhet avseende mark till ett vattenkraftverk bestäms och redovisas enligt följande formel.
Rm=(Nmxfuxfr+0,6xkb)xfsmxWnx0,75
där Rm = riktvärdet för marken,
Nm = i riktvärdeangivelsen angivet värde i kr/kWh av mark som tillhör normkraftverket,
fu = faktor för utnyttjandetid,
fr = faktor för flerårsreglering,
fsm = faktor för storleksinverkan avseende värdet av mark som tillhör normkraftverket,
kb = korrektion för belägenhet,
Wn = normalårsproduktion.
Uttrycket (Nmxfuxfr+0,6xkb)xfsm skall anges i kr/kWh med två decimaler.
1 kap. 28 §
Med normalårsproduktion (Wn) avses den vid kraftverket tillgängliga produktionen i medeltal per år – beräknad med ledning av medelvattenföringen under åren 1950–1990 – vid de utbyggnadsförhållanden som gäller vid taxeringsårets ingång.
Normalårsproduktion som inte överstiger 1 000 000 kWh avrundas till hela 1 000 kWh.
Normalårsproduktion som överstiger 1 000 000 kWh får bestämmas endast till följande antal kWh om normalårsproduktionen överstiger:
1 000 000 kWh men inte 10 000 000 kWh: hela 10 000 kWh,
10 000 000 kWh men inte 100 000 000 kWh: hela 100 000 kWh,
100 000 000 kWh men inte 1 000 000 000 kWh: hela 1 000 000 kWh och
1 000 000 000 kWh och däröver: hela 10 000 000 kWh.
1 kap. 29 §
I riktvärdeangivelsen angivna belopp för normkraftverkets värde dels av byggnader och mark, dels av mark skall bestämmas i kronor per kWh med en decimal.
1 kap. 30 §
Faktorn för utnyttjandetid (fu) skall bestämmas med ledning av utnyttjandetiden (U), bestämd som kvoten mellan normalårsproduktionen uttryckt i kWh och den installerade effekten uttryckt i kilowatt, enligt följande formel.
fu = 3,14x10-9xU2–6,43x10-5xU+1,2430
Utnyttjandetiden skall anges i hela timmar och faktorn för utnyttjandetid med tre decimaler.
1 kap. 31 §
För vattenkraftverk avses med installerad effekt, om annat ej anges i andra stycket, den maximala bruttoeffekt, som kan utvinnas i kraftverket vid kontinuerlig drift under 15 timmar utan att skadlig överbelastning uppstår. Den installerade effekten anges i kilowatt.
Om den maximala bruttoeffekten inte helt kan tas ut under månaderna november – mars till följd av begränsad korttidsreglering eller av att fallhöjden är reducerad på grund av att den ingår i ett årsregleringsmagasin, jämkas den maximala bruttoeffekten i skälig mån nedåt vid bestämmandet av den installerade effekten.
Installerad effekt som inte överstiger 1 000 kW avrundas till hela kW. Installerad effekt som överstiger 1 000 kW får bestämmas endast till följande antal kW:
Om effekten överstiger
1 000 kW men inte 10 000 kW: hela 10 kW,
10 000 kW men inte 100 000 kW: hela 100 kW,
100 000 kW men inte 1 000 000 kW: hela 1 000 kW och
1 000 000 kW och däröver: hela 10 000 kW.
1 kap. 32 §
Faktorn för flerårsreglering (fr) skall bestämmas
– för kraftverk i Stora Lule älv mellan Suorva och sammanflödet mellan Stora och Lilla Lule älv till 1,02
– för kraftverk i Lule älv nedströms sammanflödet mellan Stora och Lilla Lule älv till 1,01 och
– för övriga kraftverk till 1,00.
1 kap. 32 a §
Faktorn för storleksinverkan avseende värdet i kr/kWh för mark och byggnader som tillhör normkraftverket (fst) skall bestämmas med ledning av kraftverkets normalårsproduktion (Wn), enligt följande formel.
fst = 0,2057+0,1278 ln (Wn /1 000 000)
Faktorn skall anges med tre decimaler. För kraftverk med en normalårsproduktion av 10 000 000 kWh eller lägre skall faktorn bestämmas till 0,5.