SFS 2016:368
Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199)
utfärdad den 14 april 2016.
Regeringen förskriver i fråga om fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199)1
- 1)
Senaste lydelse 3 kap. 5 § 2003:963.
dels att 3 kap. 5 § ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 4 a, 7 b, 10, 11, 17 och 19–23 §§, rubriken till 1 kap. 19 § och bilagorna 1 a, 3, 4 och 5 a–5 c ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas två nya paragrafer, 1 kap. 23 a och 23 b §§, en ny bilaga, bilaga 5 d, och närmast före 1 kap. 23 a § en ny rubrik av följande lydelse.
1 kap.
1 kap. 4 a §2
- 2)
Senaste lydelse 1997:452.
För storlekskorrektion för storleksinverkan och särskilda värdeförhållanden på lantbruksenhet ska det upprättas två tabeller för storlekskorrektion (storlekskorrektionstabell 1 och 2).
En storlekskorrektion ska göras med utgångspunkt från en lantbruksenhets sammanlagda riktvärde med undantag för riktvärde för småhus och tomtmark för sådan byggnad.
I bilaga 12 anges hur tabellerna för storlekskorrektion ska utformas och indelas i klasser för ett sådant beräknat riktvärde.
1 kap. 7 b §3
- 3)
Senaste lydelse 2013:242.
För småhus ingående i lantbruksenhet ska det upprättas och tillämpas en tabell för värdeinverkan av värdefaktorerna fastighetsrättsliga förhållanden och värdeordning (FV-tabell L). Denna ska ha samma utformning och klassindelning som FV-tabell S med undantag för att omräkningsfaktorn för fastighetsrättsliga förhållanden för värderingsenheter utanför grupphusområde för var och en av klasserna får delas upp på tre intervall för S-nivåfaktorer, nämligen 1,50–4,00, 4,20–7,75 och 8,00–40,00. Det som sägs i 6 § andra och tredje styckena om värdena i SV-tabellen är tillämpligt för småhus på lantbruksenhet när omräkningsfaktorn enligt FV-tabell L bestämts till 1,0 för normhuset.
I bilaga 1 a anges hur FV-tabell L ska utformas, hur S-nivåfaktorn ska indelas i intervall och hur värdefaktorerna fastighetsrättsliga förhållanden och värdeordning ska klassindelas.
1 kap. 10 §4
- 4)
Senaste lydelse 2004:281.
Värdefaktorn byggnadskategori ska indelas i klasser på följande sätt och de tabeller som enligt 11 § ska tillämpas för klasserna betecknas enligt följande:
| Klass | Benämning | Tabell |
|---|---|---|
| 11 | Djurstall, logar, lador, maskinhallar, gårdsverkstäder, lagerhus för potatis, trädgårdsprodukter, foder eller andra förnödenheter och liknande byggnader med värdeår före 1980. | E11G, E11M, E11T |
| 21 | Djurstall för mjölkkor, värdeår 1980–. | E21G, E21M, E21T |
| 22 | Djurstall för slakt- och ungnöt, värdeår 1980–. | E22G, E22M, E22T |
| 23 | Djurstall för grisar, värdeår 1980–. | E23G, E23M, E23T |
| 24 | Djurstall för värphöns, värdeår 1980–. | E24G, E24M, E24T |
| 25 | Djurstall för får, getter och strutsar, värdeår 1980–. | E25G, E25M, E25T |
| 26 | Djurstall för hästar, värdeår 1980–. | E26G, E26M, E26T |
| 27 | Djurstall för mink, räv och liknande, värdeår 1980–. | E27G, E27M, E27T |
| 28 | Djurstall för slaktkycklingar och kalkoner, värdeår 1980–. | E28G, E28M, E28T |
| 31 | Loge, lada och liknande, värdeår 1980–. | E31G, E31M, E31T |
| 32 | Maskinhall, gårdsverkstad och liknande, värdeår 1980–. | E32G, E32M, E32T |
| 33 | Gårdslager för potatis, trädgårdsprodukter, foder eller andra förnödenheter och liknande, värdeår 1980–. | E33G, E33M, E33T |
| 34 | Ridhus | E34G, E34M, E34T |
| 42 | Spannmålslager | E42G, E42M, E42T |
| 44 | Ensilagesilo | E44G, E44M, E44T |
| 51 | Växthus, typ friliggande | E51G, E51M, E51T |
| 52 | Växthus, typ blockhus | E52G, E52M, E52T |
| 53 | Enklare växthus | E53G, E53M, E53T |
| 60 | Övriga ekonomibyggnader |
1 kap. 11 §5
- 5)
Senaste lydelse 2010:337.
För ekonomibyggnader ska det upprättas 54 relationstabeller (E-tabeller). För samtliga byggnadskategorier, utom byggnadskategori 60, ska det finnas tre E-tabeller, en med G betecknad tabell för glesbygdsförhållanden, en med M betecknad tabell för normalförhållanden och en med T betecknad tabell för tätortsinfluerade områden. E-tabellerna ska ange det relativa värdet av en värderingsenhet vid skilda förhållanden beträffande värdefaktorerna storlek, ålder och beskaffenhet. Normenheten för ekonomibyggnader ska avse ett djurstall för nötkreatur som är byggt under åren 1995–2004, har en normal beskaffenhet och har en storlek av 1100–1299 kvadratmeter. De relativa värdena i E-tabellerna ska bestämmas i en värdenivå vid vilken en sådan ekonomibyggnad har ett värde av 1 000 kronor.
Det ska finnas 53 värdenivåer för ekonomibyggnader. De erhålls genom att värdena i E-tabellerna multipliceras med E-nivåfaktorer. De ska vara 100, 150, 200, 250, 300, 350, 400, 450, 500, 550, 600, 650, 700, 750, 800, 850, 900, 950, 1 000, 1 100, 1 200, 1 300, 1 400, 1 500, 1 600, 1 700, 1 800, 1 900, 2 000, 2 100, 2 200, 2 300, 2 400, 2 500, 2 600, 2 700, 2 800, 2 900, 3 000, 3 200, 3 400, 3 600, 3 800, 4 000, 4 200, 4 400, 4 600, 4 800, 5 000, 5 250, 5 500, 5 750 och 6 000.
I bilaga 3 anges hur E-tabellerna ska utformas och hur värdefaktorerna storlek, ålder och beskaffenhet ska klassindelas.
1 kap. 17 §6
- 6)
Senaste lydelse 2010:337.
För åkermark och betesmark ska det upprättas åtta relationstabeller (J-tabeller). J-tabellerna (tabell J1–J8) ska utvisa relativa hektarvärden av åkermark vid skilda förhållanden beträffande värdefaktorerna beskaffenhet och dränering och av betesmark vid olika beskaffenhet. De relativa värdena i J-tabellerna ska bestämmas i en värdenivå vid vilken ett hektar åkermark enligt 13 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) har ett värde av 1 000 kronor.
Det ska finnas 84 skilda värdenivåer för åker- och betesmark. De erhålls genom att relativvärdena i en J-tabell multipliceras med J-nivåfaktorer. Dessa ska vara 1,0, 1,5, 2,0, 2,5, 3,0, 3,5, 4,0, 4,5, 5,0, 5,5, 6,0, 6,5, 7,0, 7,5, 8,0, 8,5, 9,0, 9,5, 10,0, 11,0, 12,0, 13,0, 14,0, 15,0, 16,0, 17,0, 18,0, 19,0, 20,0, 21,0, 22,0, 23,0, 24,0, 25,0, 26,0, 27,0, 28,0, 29,0, 30,0, 32,0, 34,0, 36,0, 38,0, 40,0, 42,0, 44,0, 46,0, 48,0, 50,0, 55,0, 60,0, 65,0, 70,0, 75,0, 80,0, 85,0, 90,0, 95,0, 100,0, 110,0, 120,0, 130,0, 140,0, 150,0, 160,0, 170,0, 180,0, 190,0, 200,0, 210,0, 220,0, 230,0, 240,0, 250,0, 260,0, 270,0, 280,0, 290,0, 300,0, 310,0, 320,0, 330,0, 340,0, och 350,0.
Tabell J1 ska användas då värdenivån bestäms av J-nivåfaktorerna 1,0–10,0, tabell J2 då värdenivån bestäms av faktorerna 11,0–30,0, tabell J3 då värdenivån bestäms av faktorerna 32,0–50,0, tabell J4 då värdenivån bestäms av faktorerna 55,0–75,0, tabell J5 då värdenivån bestäms av faktorerna 80,0–100,0, tabell J6 då värdenivån bestäms av faktorerna 110,0–150,0, tabell J7 då värdenivån bestäms av faktorerna 160,0–250,0 och J8 då värdenivån bestäms av faktorerna 260,0–350,0.
I bilaga 4 anges hur J-tabeller ska utformas och hur värdefaktorerna beskaffenhet och dränering ska klassindelas.
Produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner
1 kap. 19 §7
- 7)
Senaste lydelse 2010:337.
För produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner omfattande mindre än 30 hektar ska det upprättas en relationstabell (skogstabell M). Skogstabell M ska ange relativa hektarvärden av produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner belägen i olika delar av landet och vid skilda förhållanden beträffande värdefaktorn virkesförråd. De relativa värdena i skogstabell M ska bestämmas i en värdenivå vid vilken ett hektar genomsnittlig produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner enligt 14 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) har ett värde av 1 000 kronor. Med genomsnittlig produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner ska avses produktiv skogsmark med bonitetsklass C. Den genomsnittliga produktiva skogsmarkens virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd i olika regioner ska antas uppgå till följande belopp.
| Region | Virkesförråd skogskubikmeter per hektar | |
|---|---|---|
| Barrträd | Lövträd | |
| 1 Del av Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län | 74 | 13 |
| 2 Del av Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Gotlands län | 97 | 20 |
| 3 Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands län | 112 | 20 |
| 4 Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Västra Götalands län | 133 | 32 |
| 5 Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län | 141 | 30 |
| 6 Blekinge, Skåne och Hallands län | 118 | 75 |
Det ska finnas 63 skilda värdenivåer för produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner. De erhålls genom att relativvärdena i skogstabell M multipliceras med skogsnivåfaktorer. Dessa ska vara 1,0, 1,5, 2,0, 2,5, 3,0, 3,5, 4,0, 4,5, 5,0, 5,5, 6,0, 6,5, 7,0, 7,5, 8,0, 8,5, 9,0, 9,5, 10,0, 11,0, 12,0, 13,0, 14,0, 15,0, 16,0, 17,0, 18,0, 19,0, 20,0, 21,0, 22,0, 23,0, 24,0, 25,0, 26,0, 27,0, 28,0, 29,0, 30,0, 32,0, 34,0, 36,0, 38,0, 40,0, 42,0, 44,0, 46,0, 48,0, 50,0, 52,0, 55,0, 57,0, 60,0, 62,0, 65,0, 67,0, 70,0, 75,0, 80,0, 85,0, 90,0, 95,0 och 100,0.
Skogstabell M ska upprättas enligt regionindelningen. I bilaga 5 a anges hur omfattningen av region 1 och 2 ska beskrivas och hur virkesförråd ska klassindelas.
1 kap. 20 §8
- 8)
Senaste lydelse 2010:337.
Riktvärde för en värderingsenhet produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner omfattande mindre än 30 hektar bestäms och redovisas enligt följande formel.
R = N x Fm x A
där R = riktvärdet,
N = skogsnivåfaktorn för värdeområdet,
Fm = relativa hektarvärdet enligt skogstabell M vid tillämplig virkesförrådsklass och värdeområdets belägenhet, och
A = arealen i hektar av värderingsenheten.
1 kap. 21 §9
- 9)
Senaste lydelse 2010:337.
För produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner omfattande minst 30 hektar ska det upprättas en tabell (skogstabell S) över beräkningskonstanter för var och en av de i 19 § angivna sex regionerna. Skogstabell S ska utvisa de konstanter som inom varje region behövs för att beräkna relativa hektarvärden vid skilda förhållanden beträffande värdefaktorn bonitet. De tre konstanterna är värdet per hektar kalmark och värdena av barrträd respektive lövträd i kronor per skogskubikmeter. Konstanterna ska bestämmas med utgångspunkt i en värdenivå vid vilken ett hektar genomsnittlig produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner enligt 14 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) har ett värde av 1 000 kronor. Vad som menas med genomsnittlig produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner anges i 19 §.
Det ska finnas 63 skilda värdenivåer för produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner. De erhålls genom att de relativvärden som beräknats med ledning av skogstabell S multipliceras med de skogsnivåfaktorer som anges i 19 §.
I bilaga 5 b anges hur skogstabell S ska utformas och hur värdefaktorn bonitet ska klassindelas.