1 kap. 13 §¹⁾

1)

Senaste lydelse 2006:327.

För industribyggnader och övriga byggnader, värderade med ledning av en avkastningsberäkning, ska upprättas en tabell (IK-tabell) över kapitaliseringsfaktorer och högst fyra tabeller (IH-tabeller) över relativa hyror. IK-tabellen ska utvisa värderelationerna mellan byggnader tillhörande olika åldersklasser men med samma hyra. Tabellen ska för varje åldersklass ange relativa kapitaliseringsfaktorer. För byggnader som uppförts sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker ska faktorn vara 1,00. IH-tabellerna ska utvisa relativa hyror per kvadratmeter vid skilda förhållanden beträffande värdefaktorerna lokaltyp, ålder och standard. För produktionslokaler med normal standard som uppförts sjuttonde året före det år då allmän fastighetstaxering sker ska den relativa hyran vara 100.

Det ska finnas 126 skilda värdenivåer för industribyggnader och övriga byggnader värderade med ledning av en avkastningsberäkning. De erhålls genom att de värden som beräknats med ledning av storlek, relativ hyra per kvadratmeter och tillämplig kapitaliseringsfaktor multipliceras med I-nivåfaktorer. Dessa ska vara 2,0, 2,1, 2,2, 2,3, 2,4, 2,5, 2,6, 2,7, 2,8, 2,9, 3,0, 3,1, 3,2, 3,3, 3,4, 3,5, 3,6, 3,7, 3,8, 3,9, 4,0, 4,2, 4,4, 4,6, 4,8, 5,0, 5,25, 5,5, 5,75, 6,0, 6,25, 6,5, 6,75, 7,0, 7,25, 7,5, 7,75, 8,0, 8,25, 8,5, 8,75, 9,0, 9,25, 9,5, 9,75, 10,0, 10,5, 11,0, 11,5, 12,0, 12,5, 13,0, 13,5, 14,0, 14,5, 15,0, 15,5, 16,0, 16,5, 17,0, 17,5, 18,0, 18,5, 19,0, 19,5, 20,0 samt i intervallen 21,0–40,0 varje heltal, 42,0–100,0 varje jämnt heltal och 105,0–150,0 varje helt femtal. I-nivåfaktorn bestäms lika för alla lokaltyper inom ett värdeområde.

IH- och IK-tabellerna ska utformas och värdefaktorerna lokaltyp, ålder och standard klassindelas på sätt som anges i bilagorna 6 och 7.

25 a §²⁾

2)

Senaste lydelse 2018:1097. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

Vid bestämmande av riktvärdeangivelsen ska värdet i kr/kWh för normkraftverket vid en avkastningsberäkning enligt 15 kap. 6 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) bestämmas med ledning av genomsnittliga elpriser och de kostnader under nivååret och de fem närmast föregående åren som är nödvändiga för en uthållig produktion. Till grund för avkastningsberäkningen ska de elpriser ligga som under angivna tidsperiod noterats vid Nord Pool AS för elområdena SE1–SE4.

Vid beräkningen av genomsnittligt elpris ska det beaktas hur produktionen vid vattenkraftverken varierar under året. Ett genomsnittligt elpris under ett år beräknas som det mot produktionen vägda elpriset för rikets totala vattenkraftproduktion med utgångspunkt i timvisa elspotpriser som noterats vid Nord Pool AS samt timvisa produktionsdata som noterats vid Affärsverket svenska kraftnät. Elpriser och kostnader ska räknas om till nivåårets penningvärde.

28 §³⁾

3)

Senaste lydelse 2018:1097. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.

Med normalårsproduktion (Wₙ) avses den vid kraftverket tillgängliga produktionen i genomsnitt per år under nivååret och de nitton åren närmast före detta. Om de utbyggnadsförhållanden som gäller vid taxeringsårets ingång tillkommit efter det tjugoförsta året före taxeringsåret, ska genomsnittet endast beräknas för de år som de nya förhållandena gällt.

Normalårsproduktion som inte överstiger 1 000 000 kWh avrundas till hela 1 000 kWh.

Normalårsproduktion som överstiger 1 000 000 kWh får bestämmas endast till följande hela antal kWh om normalårsproduktionen överstiger:

1 000 000 kWh men inte 10 000 000 kWh: hela 10 000 kWh,

10 000 000 kWh men inte 100 000 000 kWh: hela 100 000 kWh,

100 000 000 kWh men inte 1 000 000 000 kWh: hela 1 000 000 kWh och

1 000 000 000 kWh och däröver: hela 10 000 000 kWh.

31 §⁴⁾

4)

Senaste lydelse 2018:1097.

Utnyttjandetiden (U) enligt 15 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska beaktas genom en utnyttjandefaktor (fu). Utnyttjandefaktorn anger ett vattenkraftverks utnyttjandemöjligheter genom att ställa de schabloniserade driftnetton som kraftverket kunnat uppnå i relation till de schabloniserade driftnetton som i genomsnitt gällt för samtliga vattenkraftverk i landet, vars produktion registreras av Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät). Utnyttjandefaktorn för ett kraftverk bestäms till medeltalet av de sex kvoter som erhålls då kraftverkets schabloniserade driftnetton för nivååret och för vart och ett av de fem närmast föregående åren divideras med de schabloniserade driftnetton som respektive år kunnat uppnås för samtliga vattenkraftverk i landet, vars produktion registreras av Svenska kraftnät. Utnyttjandefaktorn ska anges med tre decimaler.

Med ett kraftverks schabloniserade driftnetto avses kraftverkets med produktionen vägda elpris, uppräknat med konsumentprisindex till nivåårets prisnivå, minskat med normkraftverkets produktionskostnad i nivåårets prisnivå. Beräkningen ska ske för varje år och uttryckas i kr/kWh.

Med schabloniserat driftnetto för samtliga vattenkraftverk i landet vars produktion registreras av Svenska kraftnät avses det med produktionen vägda elpriset för dessa vattenkraftverk, uppräknat med konsumentprisindex till nivåårets prisnivå, minskat med normkraftverkets produktionskostnad i nivåårets prisnivå. Beräkningen ska ske för varje år och uttryckas i kr/kWh.

Det med produktionen vägda elpriset för ett vattenkraftverk beräknas genom att verkets nettoproduktion under året, uppdelat per timme, multipliceras med Nord Pools spotpriser per timme för det elområde som kraftverket tillhör. Summan av de erhållna produkterna divideras med verkets totala nettoproduktion. Om en uppdelad produktion per timme inte finns tillgänglig för de aktuella åren, får utnyttjandefaktorn beräknas med ledning av de år som finns tillgängliga, dock lägst tre år.

Det med produktionen vägda elpriset för samtliga vattenkraftverk vars totala nettoproduktion registreras av Svenska kraftnät, uttryckt i kr/kWh, beräknas genom att verkens sammanlagda nettoproduktion under året, uppdelat per timme enligt den registrering av produktionen som Svenska kraftnät genomför, multipliceras med Nord Pools spotpriser per timme för respektive elområde. Summan av de erhållna produkterna divideras med verkens sammanlagda nettoproduktion under åren.

Med nettoproduktion avses den del av produktionen som levererats till mätpunkt hos nätägaren.

Det vägda elpriset uppgår för åren 2018–2023 till följande belopp per kWh:

År	2018	2019	2020	2021	2022	2023
Pris i kr/kWh	0,459	0,421	0,173	0,507	0,862	0,575

För kraftverk med en normalårsproduktion mindre än 10 GWh får utnyttjandefaktorn utan närmare utredning bestämmas till 0,900 multiplicerat med den specifika elprisfaktorn för det elområde som kraftverket tillhör.

32 a §⁵⁾

5)

Senaste lydelse 2018:1097.

Faktorn för storleksinverkan avseende värdet i kr/kWh för mark och byggnader (fst) ska bestämmas med ledning av kraftverkets normalårsproduktion (Wₙ), enligt följande formler.

Om Wₙ är större än 500 000 000 kWh,

fst = 1,035 - 0,06 x exp (- Wₙ / (900 x 1 000 000)) och

om Wₙ är mindre än eller lika med 500 000 000 kWh,

fst = 1,011 - 0,38 x exp (- Wₙ / (18,76 x 1 000 000)) - 9,37 x exp (- Wₙ / (0,303 x 1 000 000)) - 0,067 x exp (- Wₙ / (274,1 x 1 000 000))

Faktorn ska anges med tre decimaler och får inte bestämmas till lägre än 0,447 eller högre än 1,025.

32 c §⁶⁾

6)

Senaste lydelse 2018:1097.

Belägenhetsfaktorn ska beakta skillnader i kostnader för inmatning på stamnätet, vilka utgörs av avgifterna vid inmatningen på stamnätet. Landet ska indelas i tio belägenhetsklasser och korrektionen för belägenhet (kb) ska bestämmas till följande belopp:

Klass	Område	Korrektionsbelopp i kr/kWh
1	Lule älv och norr därom	-0,19
2	Skellefte älv uppströms Bastusels kraftverk	-0,78
3	Skellefte älv med undantag av sträckan uppströms Bastusels kraftverk samt området norr därom till Lule älv	-0,11
4	Gide älv och norr därom till Skellefte älv	-0,11
5	Ångermanälven med biflöden och norr därom till Gide älv	-0,07
6	Indalsälven och norr därom till Ångermanälven	-0,01
7	Ljungan och norr därom till Indalsälven	+0,05
8	Ljusnan och norr därom till Ljungan	+0,06
9	Dalälven och norr därom till Ljusnan	+0,33
10	Söder om Dalälven	+0,30

34 §⁷⁾

7)

Senaste lydelse 2018:1097.

Vid bestämmande av riktvärdeangivelse för värmekraftverk ska värdet av kraftverket anges i kr/kW installerad effekt. Värdet ska avse mark och byggnader för en nybyggd anläggning. Det ska anges i hela hundratal kronor.

Vid bestämmande av riktvärdeangivelsen ska en jämkning göras med hänsyn till lönsamhet enligt 15 kap. 13 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Jämkningen ska ske med utgångspunkt i ortspriser för värmekraftverk eller delar därav och i avkastningsberäkningar med ledning av genomsnittliga elpriser och nödvändiga kostnader under nivååret och de fem föregående åren.

Till grund för avkastningsberäkningen för jämkningen ska de elpriser ligga som noterats vid Nord Pool AS för elområdena SE1–SE4, och de genomsnittliga löpande kostnaderna för samma tidsperiod. Vid beräkning av genomsnittligt elpris för den nivågrundande tidsperioden ska det beaktas vilka priser som erhållits vid leveransen för den under året producerade kraften. Elpriser och kostnader ska vid avkastningsberäkningen räknas om till nivåårets penningvärde. För kraftvärmeverk ska kostnader för bränsle allokeras enligt energimetoden. Vid en avkastningsberäkning ska förnyelsekostnader för kärnkraftverk från och med nivååret beaktas särskilt med ledning av en normaliserad kostnad. Detta belopp räknas om till nivåårets penningvärde.

Vid bestämmandet av värdet i kr/kW i riktvärdeangivelsen för olika värmekraftverk ska inte skillnader i elpris mellan olika elområden beaktas särskilt.

Det ska för den i 15 kap. 12 § fastighetstaxeringslagen angivna värdefaktorn typ av värmekraftverk finnas fyra klasser. Var och en av kraftverkstyperna kärnkraftverk, kraftvärmeverk, kondenskraftverk och vindkraftverk ska utgöra en klass. Med ett värmekraftverks ålder avses det år då kraftverket kunde tas i bruk. Den installerade effekten avrundas enligt bestämmelserna i 30 § andra stycket.

34 c §⁸⁾

8)

Senaste lydelse 2006:327.

Med installerad effekt avses den eleffekt som utgör aggregatets märkeffekt vid elproduktion.

Riktvärdeangivelsen avser de värmekraftverk som indelats i klassen kraftvärmeverk. Vid bestämmande av riktvärdeangivelsen har värdefaktorerna installerad effekt, genomsnittlig årsproduktion, typ av bränsle, typ av reningsanordningar för avgaser samt belägenhet beaktats.

34 e §⁹⁾

9)

Senaste lydelse 2006:327.

För kraftvärmeverk ska en tabell för bestämmande av nedskrivningsfaktorn upprättas (Nö-tabell). Nedskrivningsfaktorn beaktar den värdeminskning som har uppkommit efter året då kraftverket kunde tas i bruk. Tabellen ska utvisa nedskrivningsfaktorns storlek vid olika ålder och återstående nyttjandetid.

Värdefaktorn ålder ska klassindelas och tabellen utformas på det sätt som anges i bilaga 9 b.

Tabell för omräkningsfaktor för kraftvärmeverk (IO-tabell) ska utformas och värdefaktorn ålder klassindelas på det sätt som anges i bilaga 10.

34 f §¹⁰⁾

10)

Senaste lydelse 2018:1097.

Med installerad effekt avses aggregatets märkeffekt.

Riktvärdeangivelsen ska bestämmas med ledning av genomsnittlig återanskaffningskostnad under nivååret för vindkraftverk med olika effekt.

Riktvärdeangivelsen avser de värmekraftverk som indelats i klassen vindkraftverk. Vid bestämmande av riktvärdeangivelsen har förutsatts en fullasttid mellan 2 400 och 2 800 timmar. Med fullasttid avses kvoten mellan den genomsnittliga årsproduktionen och den installerade effekten. Vid bestämmande av riktvärdeangivelsen har värdefaktorerna installerad effekt och belägenhet beaktats.

34 g §¹¹⁾

11)

Senaste lydelse 2018:1097.

Vid bestämmande av riktvärdeangivelsen ska jämkning enligt 34 § ske med utgångspunkt i en avkastningsberäkning för ett kraftverk med en installerad effekt av 3 000 kW och en årlig produktion av 7 800 000 kWh.