1 kap. 7 b §¹⁾

1)

Senaste lydelse 2019:221.

För småhus ingående i lantbruksenhet ska det upprättas och tillämpas en tabell för värdeinverkan av värdefaktorerna fastighetsrättsliga förhållanden och värdeordning (FV-tabell L). Denna ska ha samma utformning och klassindelning som FV-tabell S. Det som sägs i 6 § andra och tredje styckena om värdena i SV-tabellen är tillämpligt för småhus på lantbruksenhet när omräkningsfaktorn enligt FV-tabell L bestämts till 1,0 för normhuset.

I bilaga 1 a anges hur FV-tabell L ska utformas och hur värdefaktorerna fastighetsrättsliga förhållanden och värdeordning ska klassindelas.

11 §²⁾

2)

Senaste lydelse 2022:287.

För ekonomibyggnader ska det upprättas 54 relationstabeller (E-tabeller). För samtliga byggnadskategorier, utom byggnadskategori 60, ska det finnas tre E-tabeller, en tabell betecknad G för glesbygdsförhållanden, en tabell betecknad M för normalförhållanden och en tabell betecknad T för tätortsinfluerande områden. E-tabellerna ska ange det relativa värdet av en värderingsenhet vid skilda förhållanden i fråga om värdefaktorerna storlek, ålder och beskaffenhet. Normenheten för ekonomibyggnader ska avse en maskinhall, gårdsverkstad och liknande som är byggd under åren 2010–2019, har en normal beskaffenhet och har en storlek av 1 000–1 199 kvadratmeter. De relativa värdena i E-tabellerna ska bestämmas i en värdenivå vid vilken en sådan ekonomibyggnad har ett värde av 1 000 kronor.

Det ska finnas 53 skilda värdenivåer för ekonomibyggnader. De erhålls genom att värdena i E-tabellerna multipliceras med E-nivåfaktorer. De ska vara 100, 150, 200, 250, 300, 350, 400, 450, 500, 550, 600, 650, 700, 750, 800, 850, 900, 950, 1 000, 1 100, 1 200, 1 300, 1 400, 1 500, 1 600, 1 700, 1 800, 1 900, 2 000, 2 100, 2 200, 2 300, 2 400, 2 500, 2 600, 2 700, 2 800, 2 900, 3 000, 3 200, 3 400, 3 600, 3 800, 4 000, 4 200, 4 400, 4 600, 4 800, 5 000, 5 250, 5 500, 5 750 och 6 000.

I bilaga 3 anges hur E-tabellerna ska utformas och hur värdefaktorerna storlek, ålder och beskaffenhet ska klassindelas.

17 §³⁾

3)

Senaste lydelse 2022:287.

För åkermark och betesmark ska det upprättas sju relationstabeller (J-tabeller). J-tabellerna (tabell J1–J7) ska utvisa relativa hektarvärden av åkermark vid skilda förhållanden i fråga om värdefaktorerna beskaffenhet och dränering och av betesmark vid olika beskaffenhet. De relativa värdena i J-tabellerna ska bestämmas i en värdenivå vid vilken ett hektar åkermark enligt 13 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) har ett värde av 1 000 kronor.

Det ska finnas 94 skilda värdenivåer för åker- och betesmark. De erhålls genom att relativvärdena i en J-tabell multipliceras med J-nivåfaktorer. Dessa ska vara 1,0, 1,5, 2,0, 2,5, 3,0, 3,5, 4,0, 4,5, 5,0, 5,5, 6,0, 6,5, 7,0, 7,5, 8,0, 8,5, 9,0, 9,5, 10,0, 11,0, 12,0, 13,0, 14,0, 15,0, 16,0, 17,0, 18,0, 19,0, 20,0, 21,0, 22,0, 23,0, 24,0, 25,0, 26,0, 27,0, 28,0, 29,0, 30,0, 32,0, 34,0, 36,0, 38,0, 40,0, 42,0, 44,0, 46,0, 48,0, 50,0, 55,0, 60,0, 65,0, 70,0, 75,0, 80,0, 85,0, 90,0, 95,0, 100,0, 110,0, 120,0, 130,0, 140,0, 150,0, 160,0, 170,0, 180,0, 190,0, 200,0, 210,0, 220,0, 230,0, 240,0, 250,0, 260,0, 270,0, 280,0, 290,0, 300,0, 310,0, 320,0, 330,0, 340,0, 350,0, 360,0, 370,0, 380,0, 390,0, 400,0, 410,0, 420,0, 430,0, 440,0 och 450,0.

Tabell J1 ska användas då värdenivån bestäms av J-nivåfaktorerna 1,0–30,0, tabell J2 då värdenivån bestäms av faktorerna 32,0–60,0, tabell J3 då värdenivån bestäms av faktorerna 65,0–95,0, tabell J4 då värdenivån bestäms av faktorerna 100,0–150,0, tabell J5 då värdenivån bestäms av faktorerna 160,0–250,0, tabell J6 då värdenivån bestäms av faktorerna 260,0–350,0 och tabell J7 då värdenivån bestäms av faktorerna 360,0–450,0.

I bilaga 4 anges hur J-tabellerna ska utformas och hur värdefaktorerna beskaffenhet och dränering ska klassindelas.

19 §⁴⁾

4)

Senaste lydelse 2022:287.

För produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner omfattande mindre än 30 hektar ska det upprättas en relationstabell (skogstabell M). Skogstabell M ska ange relativa hektarvärden av produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner belägen i olika delar av landet och vid skilda förhållanden beträffande värdefaktorn virkesförråd. De relativa värdena i skogstabell M ska bestämmas i en värdenivå vid vilken ett hektar genomsnittlig produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner enligt 14 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) har ett värde av 1 000 kronor. Med genomsnittlig produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner ska avses produktiv skogsmark med bonitetsklass C. Den genomsnittliga produktiva skogsmarkens virkesförråd barrträd och virkesförråd lövträd i olika regioner ska antas uppgå till följande belopp.

Region	Virkesförråd skogskubikmeter per hektar
	Barrträd	Lövträd
1 Del av Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län	84	13
2 Del av Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Gotlands län	101	22
3 Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands län	118	22
4 Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Västra Götalands län	140	35
5 Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län	135	34
6 Blekinge, Skåne och Hallands län	121	76

Det ska finnas 86 skilda värdenivåer för produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner. De erhålls genom att relativvärdena i skogstabell M multipliceras med skogsnivåfaktorer. Dessa ska vara 1,0, 1,5, 2,0, 2,5, 3,0, 3,5, 4,0, 4,5, 5,0, 5,5, 6,0, 6,5, 7,0, 7,5, 8,0, 8,5, 9,0, 9,5, 10,0, 11,0, 12,0, 13,0, 14,0, 15,0, 16,0, 17,0, 18,0, 19,0, 20,0, 21,0, 22,0, 23,0, 24,0, 25,0, 26,0, 27,0, 28,0, 29,0, 30,0, 32,0, 34,0, 36,0, 38,0, 40,0, 42,0, 44,0, 46,0, 48,0, 50,0, 52,0, 54,0, 56,0, 58,0, 60,0, 62,0, 64,0, 66,0, 68,0, 70,0, 72,0, 75,0, 77,0, 80,0, 82,0, 85,0, 87,0, 90,0, 92,0, 95,0, 97,0, 100,0, 102,0, 105,0, 107,0, 110,0, 115,0, 120,0, 125,0, 130,0, 135,0, 140,0, 145,0, 150,0, 155,0, 160,0 och 165,0.

Skogstabell M ska upprättas enligt regionindelningen. I bilaga 5 a anges hur omfattningen av region 1 och 2 ska beskrivas och hur virkesförråd ska klassindelas.

21 §⁵⁾

5)

Senaste lydelse 2019:221.

För produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner omfattande minst 30 hektar ska det upprättas en tabell (skogstabell S) över beräkningskonstanter för var och en av de i 19 § angivna sex regionerna. Skogstabell S ska utvisa de konstanter som inom varje region behövs för att beräkna relativa hektarvärden vid skilda förhållanden beträffande värdefaktorn bonitet. De tre konstanterna är värdet per hektar kalmark och värdena av barrträd respektive lövträd i kronor per skogskubikmeter. Konstanterna ska bestämmas med utgångspunkt i en värdenivå vid vilken ett hektar genomsnittlig produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner enligt 14 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) har ett värde av 1 000 kronor. Vad som menas med genomsnittlig produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner anges i 19 §.

Det ska finnas 86 skilda värdenivåer för produktiv skogsmark utan avverkningsrestriktioner. De erhålls genom att de relativvärden som beräknats med ledning av skogstabell S multipliceras med de skogsnivåfaktorer som anges i 19 §.

I bilaga 5 b anges hur skogstabell S ska utformas och hur värdefaktorn bonitet ska klassindelas.