SFS 2013:831
Förordning om dels fortsatt giltighet av förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, dels om ändring i samma förordning
utfärdad den 7 november 2013.
Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen
dels att förordningen, som gäller till och med den 30 juni 2018, ska fortsätta att gälla till och med den 30 juni 2020,
dels att nuvarande 10–15 §§ ska betecknas 11–16 §§ och att nuvarande 16 och 17 §§ ska betecknas 30 och 31 §§,
dels att rubriken till förordningen, 1, 3 och 7–9 §§ samt de nya 11–14 §§ ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast efter 5 § ska lyda "Utbildningar av lärare och förskollärare som saknar behörighetsgivande examen",
dels att rubrikerna närmast före 11, 12, 13, 16 och 17 §§ ska sättas närmast före 12, 13, 14, 30 och 31 §§,
dels att det i förordningen ska införas fjorton nya paragrafer, 10 och 17–29 §§ samt närmast före 17, 19, 20, 23, 25, 27 och 29 §§ nya rubriker av följande lydelse.
Förordning om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen
1 §
I denna förordning finns det bestämmelser om
utfärdande av vissa examina som kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), och
högskoleutbildningar som anordnas med särskilda medel och som syftar till att erbjuda vidareutbildningar av lärare och förskollärare så att de uppnår en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen.
3 §
I högskolelagen (1992:1434) finns det grundläggande bestämmelser om högskoleutbildning.
Högskoleförordningen (1993:100) ska tillämpas om inte något annat följer av denna förordning.
Förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen ska tillämpas om inte något annat följer av denna förordning.
7 §
Utbildningarna ska ges för att öka andelen lärare och förskollärare i skolan och förskolan som har en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800).
8 §
För behörighet till utbildning enligt denna förordning gäller 9–11 §§ i stället för bestämmelserna om grundläggande och särskild behörighet i 7 kap. 5, 8–11, 25 och 28–31 a §§ högskoleförordningen (1993:100) samt 7 kap. 24 § högskoleförordningen i fråga om hänvisningen till 5 § samma kapitel.
Bestämmelserna om undantag från något eller några behörighetsvillkor i 7 kap. 3 § högskoleförordningen gäller även behörighetsvillkor som uppställs i denna förordning.
Första och andra styckena och 9–11 §§ gäller inte behörighet till utbildning som avses i förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen.
9 §
Behörighet för utbildning enligt denna förordning som ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) har den som saknar en sådan examen, om han eller hon
på grund av tidigare högskoleutbildning, tidigare motsvarande utbildning eller arbetslivserfarenhet som lärare har förutsättningar att uppnå en behörighetsgivande examen för legitimation som lärare enligt denna förordning, och
är verksam som lärare hos en sådan huvudman som avses i 2 §.
10 §
Behörighet för utbildning enligt denna förordning som ska leda till förskollärarexamen enligt 19 § har den som saknar en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som förskollärare enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), om han eller hon
på grund av tidigare högskoleutbildning, tidigare motsvarande utbildning eller arbetslivserfarenhet som förskollärare har förutsättningar enligt denna förordning att uppnå en förskollärarexamen enligt 19 §, och
är verksam som förskollärare hos en sådan huvudman som avses i 2 §.
11 §
Utöver det som följer av 9 eller 10 § gäller att den sökande ska ha gått igenom högskoleutbildning eller på något annat sätt ha förvärvat motsvarande kunskaper i sådan omfattning att en examen, som kan vara behörighetsgivande för legitimation enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), kan uppnås inom ramen för en utbildning enligt denna förordning.
12 §
Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter. I stället för vad som anges om urval i 7 kap. 12 § andra stycket, 13–19, 23, 26, 27 och 32 §§ högskoleförordningen (1993:100) är urvalsgrunderna
andra särskilda prov än sådant högskoleprov som avses i 7 kap. 20 § högskoleförordningen,
tidigare utbildning, och
arbetslivserfarenhet.
Högskolan får meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder enligt första stycket som ska användas.
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad som anges i 7 kap. 12 § tredje stycket högskoleförordningen.
Första–tredje styckena gäller inte urval till utbildning som avses i förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen.
13 §
Den som vill bli antagen till en utbildning enligt denna förordning ska anmäla det inom den tid och på det sätt som högskolan bestämmer.
Antagning till utbildningarna ska göras senast den 30 juni 2017.
14 §
Utbildning enligt denna förordning som ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) får för en student sammanlagt omfatta högst 120 högskolepoäng.
Utbildning enligt denna förordning som ska leda till förskollärarexamen enligt 19 § ska för en student sammanlagt omfatta 30 högskolepoäng inom den utbildningsvetenskapliga kärnan.
Utbildningen ska anordnas på minst kvartstid. Om utbildningen ska leda till en examen som kan vara behörighetsgivande för legitimation som lärare, får den dock för en student pågå under högst fyra år.
Särskilda krav för examen för studenter med viss yrkeserfarenhet
Vilka studenter omfattas?
17 §
I 19–22 och 25–29 §§ anges särskilda krav för att avlägga förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- eller yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Dessa krav gäller bara för studenter som
har arbetat i skolväsendet i en eller flera anställningar som lärare eller förskollärare under sammanlagt minst åtta läsår eller motsvarande under de senaste 15 åren före såväl den 1 juli 2015 som den dag utbildningen ska vara slutförd,
var anställda som lärare eller förskollärare i skolväsendet den 1 december 2013, och
inom ramen för utbildning enligt denna förordning har fullgjort studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 30 högskolepoäng.
18 §
I 23, 24, 27 och 28 §§ anges särskilda krav för att avlägga ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Dessa krav gäller bara för studenter som
har en examen från en högskoleutbildning som varit avsedd att ge kompetens för yrkesverksamhet som pedagog i skolväsendet i något eller några av undervisningsämnena dans, teater eller rörelse och drama eller en motsvarande utländsk examen,
bedriver undervisning i skolväsendet som huvudsakligen avser det eller de ämnen som avses i 1,
har arbetat sammanlagt minst ett läsår eller motsvarande i en eller flera anställningar som lärare i skolväsendet eller med arbetsuppgifter som liknar undervisning inom skolväsendet,
var anställda som lärare i skolväsendet den 1 december 2013, och
inom ramen för utbildning enligt denna förordning har fullgjort studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan om 30 högskolepoäng.
Förskollärarexamen
19 §
En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de kunskaper inom det förskolepedagogiska området som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen.
Grundlärarexamen
20 §
En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de kunskaper inom det fritidspedagogiska området och de ämneskunskaper i det eller de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen.
21 §
En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper i de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen.
22 §
En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper i de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen.
Ämneslärarexamen som omfattar något eller några av ämnena dans, teater eller rörelse och drama
23 §
En student som avses i 18 § ska anses uppfylla kraven för ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100).
För ämneslärarexamen som avses i första stycket är 6 kap. 5 § andra stycket högskoleförordningen och bilaga 4 till den förordningen inte tillämpliga.
En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta ett eller två av undervisningsämnena dans eller teater eller bara undervisningsämnet rörelse och drama. Examen ska dock bara anses omfatta ett eller två av dessa ämnen, om studentens tidigare examen enligt 18 § 1 varit avsedd att ge kompetens för yrkesverksamhet som pedagog i ämnet.
24 §
En ämneslärarexamen som avses i 23 § ska anses ha inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9, om den omfattar undervisningsämnet rörelse och drama. Om examen omfattar ett eller två av undervisningsämnena dans eller teater, ska den anses ha inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
Ämneslärarexamen som kan omfatta även andra ämnen
25 §
En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska avse ett, två eller tre undervisningsämnen i grundskolans årskurs 7–9.
För ämneslärarexamen som avses i första stycket är 6 kap. 5 § andra stycket högskoleförordningen och bilaga 4 till den förordningen inte tillämpliga.
En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta det eller de undervisningsämnen som studenten enligt första stycket har tillräckliga ämneskunskaper i.
26 §
En student som avses i 17 § ska anses uppfylla kraven för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska avse ett eller två undervisningsämnen i gymnasieskolan. Detta eller dessa ämnen får inte vara ett yrkesämne.
För ämneslärarexamen som avses i första stycket är 6 kap. 5 § andra stycket högskoleförordningen och bilaga 4 till den förordningen inte tillämpliga.
En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta det eller de undervisningsämnen som studenten enligt första stycket har tillräckliga ämneskunskaper i.
Gemensamma bestämmelser om ämneslärarexamen
27 §
Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 enligt 24 eller 25 § och omfatta
ett undervisningsämne, ska den anses omfatta kursfordringar om 180 högskolepoäng och avläggas på grundnivå,
två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå,
två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses i 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 225 högskolepoäng och avläggas på grundnivå, eller
tre undervisningsämnen, ska den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå.
Examen ska anses omfatta en fördjupning om 90 högskolepoäng i det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i och om 45 högskolepoäng för varje övrigt undervisningsämne. Om studenten har lika stor erfarenhet av att undervisa eller lika stor omfattning av ämnesstudier i varje undervisningsämne, får han eller hon välja vilket av ämnena som ska anses omfatta 90 högskolepoäng.
När examen ska anses omfatta två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den dock anses omfatta 90 högskolepoäng i båda ämnena. Studenten får välja om det är hans eller hennes erfarenhet av att undervisa eller ämnesstudier som ska beaktas.
Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska det av examensbeviset framgå vilken omfattning varje undervisningsämne ska anses ha.
28 §
Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i gymnasieskolan enligt 24 eller 26 § och omfatta
ett undervisningsämne, ska den anses omfatta kursfordringar om 210 högskolepoäng och avläggas på grundnivå, eller
två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den anses omfatta kursfordringar om 330 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå, eller
två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses i 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 300 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå.