SFS 2021:229
Förordning om ändring i förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel
Utfärdad den 24 mars 2021
Regeringen föreskriver1) i fråga om förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel
- 1)
Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1243. Se även Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster.
dels att nuvarande 3 kap. 11 a § ska betecknas 3 kap. 11 b §,
dels att 1 kap. 1 § och 2 kap. 11, 12, 14, 20, 25, 37–39 och 40–43 §§ ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 3 kap. 11 § ska lyda "Kunskapskrav och utbildning för användning av biocidprodukter",
dels att det ska införas nio nya paragrafer, 2 kap. 37 a, 38 a, 40 a, 41 a och 43 a §§ och 3 kap. 11 a, 13 a, 14 a och 18 a §§, av följande lydelse.
1 kap. 1 §
2) Denna förordning innehåller bestämmelser om godkännande och hantering av bekämpningsmedel i form av växtskyddsmedel eller biocidprodukter. Förordningen är meddelad med stöd av
- 2)
Senaste lydelse 2017:20.
– 14 kap. 8 § miljöbalken i fråga om 2 kap. 4, 8, 9, 17–19, 21 och 22 §§, 23 § första och andra styckena, 24, 26 och 27 §§, 28 § första stycket, 30 §, 32 § första stycket, 33–35 a §§, 36 § första och andra styckena, 37 §, 37 a § första stycket, 38 § första och andra styckena, 38 a § första stycket, 39–42 §§, 43 § första stycket, 43 a § första stycket, 44 § första stycket, 47 § första stycket, 50–52 §§, 53 § första stycket, 54 §, 55 § första stycket, 56 §, 57 § första stycket, 58 § första och andra styckena, 59 § första stycket, 60–62 §§ och 63 § första stycket, 3 kap. 1 § andra stycket, 5, 7, 8, 11, 11 b–13, 14, 15 och 17 §§, 18 § första stycket och andra stycket första meningen, 19 § första stycket, 20 § första stycket och 21 § första stycket första meningen och andra stycket samt 4 kap. 1–14, 16–27 §§ och 30 § första meningen,
– 14 kap. 13 § miljöbalken i fråga om 2 kap. 5, 10, 29, 30, 45 och 46 §§, 3 kap. 9 och 10 §§ samt 4 kap. 25, 28 och 29 §§,
– 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 2 kap. 14 och 25 §§ samt 3 kap. 13 a, 14 a och 18 a §§, och
– 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.
2 kap. 11 §
Användare av växtskyddsmedel ska erbjudas utbildning som ger tillräcklig kunskap om de ämnesområden som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel, i den ursprungliga lydelsen. Utbildningen ska erbjudas av
1. Statens jordbruksverk, när det gäller användning
a) inom jordbruk, skogsbruk, parkskötsel eller trädgårdsskötsel,
b) på tomtmark för bostadshus,
c) på skolgårdar och gårdar till förskolor,
d) på lekplatser som allmänheten har tillträde till,
e) inom idrotts- och fritidsanläggningar,
f) vid planerings- och anläggningsarbeten,
g) på vägområden och banvallar,
h) på grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor, och
i) på ytor av asfalt eller betong eller andra hårdgjorda material,
2. Folkhälsomyndigheten, när det gäller användning i och omkring lagerlokaler eller andra lagringsutrymmen, och
3. Arbetsmiljöverket, när det gäller annan användning.
2 kap. 12 §
Utbildning enligt 11 § ska bestå av en grundutbildning och en vidareutbildning och ska avslutas med ett kunskapsprov. Utbildningen ska genomföras i enlighet med en kursplan som beslutas av den centrala myndighet som erbjuder utbildningen.
Innan kursplanen beslutas, ska myndigheten höra Kemikalieinspektionen och andra berörda myndigheter.
2 kap. 14 §
Statens jordbruksverk, Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och Kemikalieinspektionen får inom sina respektive ansvarsområden meddela föreskrifter om att länsstyrelsen ska erbjuda sådan utbildning som avses i 11 och 13 §§ och om hur länsstyrelsen ska genomföra utbildningen.
2 kap. 20 §
Frågor om användningstillstånd enligt 18 eller 19 § prövas av
1. Statens jordbruksverk, när det gäller användning
a) inom jordbruk, skogsbruk, parkskötsel eller trädgårdsskötsel,
b) på tomtmark för bostadshus,
c) på skolgårdar och gårdar till förskolor,
d) på lekplatser som allmänheten har tillträde till,
e) inom idrotts- och fritidsanläggningar,
f) vid planerings- och anläggningsarbeten,
g) på vägområden och banvallar,
h) på grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor, och
i) på ytor av asfalt eller betong eller andra hårdgjorda material,
2. Folkhälsomyndigheten, när det gäller användning i och omkring lagerlokaler eller andra lagringsutrymmen, och
3. Arbetsmiljöverket, när det gäller annan användning.
2 kap. 25 §
Statens jordbruksverk, Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket får inom sina respektive ansvarsområden meddela föreskrifter om att tillstånds- och dispensfrågor som enligt 20 eller 24 § ska prövas av myndigheten i stället ska prövas av länsstyrelsen.
2 kap. 37 §
Växtskyddsmedel får inte användas
1. på ängs- eller betesmark som inte är lämplig att plöja men som kan användas till slåtter eller bete,
2. på skolgårdar eller gårdar till förskolor eller på lekplatser som allmänheten har tillträde till,
3. i parker eller trädgårdar eller andra områden som i första hand är avsedda att vara rekreationsområden som allmänheten har tillträde till,
4. inom koloniträdgårdsområden eller i växthus som inte används yrkesmässigt,
5. på tomtmark för bostadshus eller på krukväxter i hemträdgårdsmiljö, eller
6. på växter inomhus utom i produktionslokaler, lagerlokaler och liknande lokaler.
2 kap. 37 a §
Kemikalieinspektionen får meddela föreskrifter om undantag från förbuden i 37 § 2–6 för verksamma ämnen i växtskyddsmedel som bedöms innebära en begränsad risk för människors hälsa och miljön.
Innan Kemikalieinspektionen meddelar föreskrifter ska inspektionen ge övriga berörda myndigheter tillfälle att yttra sig.
2 kap. 38 §
Statens jordbruksverk får meddela föreskrifter om undantag från förbuden i 37 §
1. om det behövs för att förhindra introduktion, etablering och spridning av karantänskadegörare enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG eller enligt bestämmelser som genomför den förordningen, eller
2. som behövs för odlandet av växter som bevaras i Nationella genbanken eller i Nordiskt genresurscenter.
Jordbruksverket får meddela föreskrifter om undantag från förbudet i 37 § 1 för att förhindra introduktion, etablering och spridning av invasiva främmande arter.
Innan Jordbruksverket meddelar föreskrifter ska verket ge övriga berörda myndigheter tillfälle att yttra sig.
2 kap. 38 a §
Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om undantag från förbuden i 37 § 2–6 för att förhindra introduktion, etablering och spridning av invasiva främmande arter.
Innan Naturvårdsverket meddelar föreskrifter ska verket ge övriga berörda myndigheter tillfälle att yttra sig.
2 kap. 39 §
Den kommunala nämnden får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 37 §, om växtskyddsmedlet är godkänt av Kemikalieinspektionen och användningen är förenlig med villkoren för godkännandet, och
1. det behövs för odlandet av växter som bevaras i Nationella genbanken eller i Nordiskt genresurscenter, eller
2. det behövs av andra särskilda skäl.
2 kap. 40 §
Det är förbjudet att utan särskilt tillstånd av den kommunala nämnden yrkesmässigt använda växtskyddsmedel
1. inom idrotts- och fritidsanläggningar,
2. vid planerings- och anläggningsarbeten,
3. på vägområden samt grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor, och
4. på ytor av asfalt, betong eller andra hårdgjorda material.
2 kap. 40 a §
Tillståndsplikten i 40 § gäller inte växtskyddsmedel som i föreskrifter meddelade enligt 37 a § har undantagits från användningsförbudet i 37 §.
Tillståndsplikten i 40 § 3 och 4 gäller inte användning av växtskyddsmedel
1. på vägområden, för att förhindra introduktion, etablering eller spridning av
a. invasiva främmande arter, eller
b. karantänskadegörare enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 eller enligt bestämmelser som genomför den förordningen, eller
2. på banvallar.
2 kap. 41 §
Det är förbjudet att utan skriftlig anmälan till den kommunala nämnden yrkesmässigt använda växtskyddsmedel
1. på vägområden, för att förhindra introduktion, etablering eller spridning av
a. invasiva främmande arter, eller
b. karantänskadegörare enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 eller enligt bestämmelser som genomför den förordningen,
2. på banvallar, och
3. inom områden som inte omfattas av förbud enligt 37 § eller krav på tillstånd enligt 40 § och som har en sammanhängande area överskridande 1 000 kvadratmeter där allmänheten får färdas fritt.
Den anmälningspliktiga verksamheten får påbörjas tidigast fyra veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte nämnden bestämmer något annat.
2 kap. 41 a §
Kravet på anmälan i 41 § gäller inte växtskyddsmedel som i föreskrifter meddelade enligt 37 a § har undantagits från användningsförbudet i 37 §.
Kravet på anmälan i 41 § första stycket 3 gäller inte användning på åkermark.
2 kap. 42 §
Bestämmelserna i 37 § 1, 40 § och 41 § gäller inte användning som
1. har karaktär av punktbehandling, och
2. har en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas.
2 kap. 43 §
Naturvårdsverket får
1. meddela närmare föreskrifter om dispens enligt 39 § 2, och
2. i fråga om annan användning av växtskyddsmedel än användning på skogsmark meddela föreskrifter om verkställigheten av 40–42 §§.
Innan Naturvårdsverket meddelar föreskrifter ska verket ge övriga berörda myndigheter tillfälle att yttra sig.
2 kap. 43 a §
Statens jordbruksverk får meddela närmare föreskrifter om dispens enligt 39 § 1.
Innan Jordbruksverket meddelar föreskrifter ska verket ge övriga berörda myndigheter tillfälle att yttra sig.