Utfärdad den 25 juni 2020
Regeringen föreskriver1) i fråga om förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar
- 1)
Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/852.
dels att 11 och 20 §§ ska upphöra att gälla,
dels att 1–4, 10, 14, 15–19, 21–25, 37, 39, 49, 61–65, 68, 70, 71, 73, 74, 77 och 79 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas fem nya paragrafer, 13 a, 25 a, 69 a, 74 a och 74 b §§, och närmast före 16, 74 a och 74 b §§ nya rubriker av följande lydelse.
1 §
Syftet med denna förordning är att
minska mängden förpackningsavfall genom att förpackningar
framställs på ett sådant sätt att deras volym och vikt begränsas till den nivå som krävs för att upprätthålla en god säkerhets- och hygiennivå,
endast används när det är nödvändigt, och
återanvänds,
begränsa skadligheten för miljön av material och ämnen i förpackningar,
producenterna ska tillhandahålla eller ansluta sig till ett insamlingssystem som tar operativt och finansiellt ansvar för att samla in och behandla förpackningsavfall,
förpackningsavfall ska tas om hand på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt, och
nå materialåtervinningsmålen i 17–25 §§.
2 §
Denna förordning är meddelad med stöd av
– 15 kap. 12 § miljöbalken i fråga om 42 §,
– 15 kap. 13 § miljöbalken i fråga om 37–41, 63, 72 och 73 §§,
– 15 kap. 15 § miljöbalken i fråga om 42–53, 58, 59, 61, 64, 65, 69 a, 71, 75 och 76 §§,
– 15 kap. 18 § miljöbalken i fråga om 67 §,
– 15 kap. 31 § miljöbalken i fråga om 62 och 74 b §§ och 79 § 1–3,
– 15 kap. 39 § miljöbalken i fråga om 66 § och 68 § 1 a och 2,
– 15 kap. 40 § miljöbalken i fråga om 68 § 1 b,
– 15 kap. 45 § miljöbalken i fråga om 70 §,
– 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 74 a § och 79 § 4, och
– 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.
3 §
Bestämmelser om att kommunen ska ansvara för att transportera och behandla avfall finns i 15 kap. 20 § miljöbalken. Detta ansvar inskränks av denna förordning endast i fråga om avfall som lämnas till någon som med stöd av denna förordning får samla in avfallet.
4 §
Bestämmelser om skyldighet att sortera ut förpackningsavfall från annat avfall och var man ska lämna förpackningsavfallet finns i 3 kap. 4 § avfallsförordningen (2020:614).
10 §
I denna förordning avses med
insamlingssystem: yrkesmässig insamling av förpackningsavfall,
släppa ut en förpackning på den svenska marknaden: att för första gången i Sverige göra en förpackning tillgänglig för någon annan,
återanvändbar förpackning: förpackning som har utformats, konstruerats och släppts ut på marknaden för att under sin livscykel återanvändas flera gånger genom att återfyllas eller återanvändas för samma ändamål som den utformades för,
rotation: den resa som en återanvändbar förpackning gör från det att den släpps ut på marknaden tillsammans med den vara som den är avsedd att innehålla, skydda, leverera eller presentera, till dess att den lämnas till ett system för återanvändning av förpackningar i syfte att på nytt släppas ut på marknaden tillsammans med en vara som den är avsedd för, och
system för återanvändning av förpackningar: organisatoriska, tekniska eller finansiella arrangemang som säkerställer att återanvändbara förpackningar gör flera rotationer.
13 a §
Med direktiv 94/62/EG avses i denna förordning Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/852.
14 §
Ord och uttryck i denna förordning har i övrigt samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen (2020:614).
15 §
Denna förordning ska
inte tillämpas på väg-, järnvägs-, fartygs- eller flygfraktcontainrar,
i fråga om 1 § 3 och 42–62, 64–69, 71, 75 och 76 §§ inte tillämpas på sådana flaskor eller burkar som omfattas av förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar, och
i fråga om 42–69, 75 och 76 §§ inte tillämpas på förpackningar som på grund av sitt tidigare eller resterande innehåll utgör farligt avfall enligt avfallsförordningen (2020:614).
Mål för materialåtervinning
16 §
Mål för materialåtervinning anges i 17–25 §§.
Beräkning av om målen uppnås ska ske i enlighet med artikel 6a i direktiv 94/62/EG.
17 §
I fråga om allt förpackningsavfall är målet att materialåtervinningsgraden ska vara minst 65 procent till och med år 2029 och därefter minst 70 procent.
18 §
I fråga om förpackningsavfall av papp, papper, kartong och wellpapp är målet att materialåtervinningsgraden ska vara minst 85 procent.
19 §
I fråga om förpackningsavfall av plast är målet att materialåtervinningsgraden ska vara
minst 90 procent för förpackningsavfall av plast som omfattas av förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar, och
minst 50 procent till och med år 2029 och därefter minst 55 procent.
21 §
I fråga om förpackningsavfall av glas är målet att materialåtervinningsgraden ska vara minst 90 procent.
22 §
I fråga om förpackningsavfall av järn är målet att materialåtervinningsgraden ska vara minst 70 procent till och med år 2029 och därefter minst 80 procent.
23 §
I fråga om förpackningsavfall av aluminium är målet att materialåtervinningsgraden ska vara
minst 90 procent för förpackningsavfall av aluminium som omfattas av förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar, och
minst 50 procent till och med år 2029 och därefter minst 60 procent.
24 §
I fråga om förpackningsavfall av trä är målet att materialåtervinningsgraden ska vara
minst 15 procent till och med år 2024,
minst 25 procent från och med år 2025 till och med år 2029, och
minst 30 procent från och med år 2030.
25 §
I fråga om förpackningsavfall av andra material än de som anges i 18–24 §§ är målet att materialåtervinningsgraden ska vara minst 15 procent.
25 a §
Om Naturvårdsverket bedömer att det finns risk för att målen i 17–25 §§ inte uppnås i tid ska myndigheten föreslå ändamålsenliga åtgärder till regeringen.
37 §
En producent ska se till att förpackningarna
har en volym och vikt som begränsas till det minimum som krävs för att upprätthålla en god säkerhets- och hygiennivå,
kan återanvändas eller återvinnas, och
är framställda så att utsläppen av skadliga ämnen minimeras och inverkan i övrigt på miljön begränsas när förpackningsavfallet behandlas eller restprodukter från hanteringen av förpackningsavfallet bortskaffas.
39 §
En förpackning ska anses kunna återvinnas enligt 37 § 2 genom
materialåtervinning, om förpackningen är framställd på ett sådant sätt att det är möjligt att utnyttja en viss viktprocent av förpackningsmaterialet för framställning av säljbara produkter,
energiutvinning, om förpackningsavfallet har ett lägsta värmevärde för att ge optimal energiutvinning, eller
kompostering, om förpackningsavfallet är biologiskt nedbrytbart i sådan grad att det inte hindrar separat insamling eller hindrar den komposteringsprocess eller komposteringsaktivitet som avfallet underkastas samt är av sådan art att det kan underkastas fysisk, kemisk, termisk eller biologisk nedbrytning på ett sådant sätt att det mesta av den färdiga komposten slutligen bryts ned till koldioxid, biomassa och vatten.
Vid tillämpningen av första stycket 3 ska plastförpackningar som är nedbrytbara genom oxidation inte anses vara biologiskt nedbrytbara.
49 §
För att anses lämpligt ska insamlingssystemet behandla det förpackningsavfall som samlas in, främja materialåtervinning och effektivt bidra till att nå målen för materialåtervinning.
61 §
Den som driver ett sådant insamlingssystem som avses i 43 § ska
fortlöpande se till att systemet uppfyller kraven i denna förordning,
snarast underrätta Naturvårdsverket om sådana förändringar i systemet som kan påverka bedömningen av hur systemet uppfyller kraven i denna förordning,
snarast underrätta Naturvårdsverket om vad som kommer fram vid samråd enligt 64 och 65 §§, och
lämna de uppgifter till kommunen som den behöver för att uppfylla kraven i 70 § denna förordning och i 9 kap. 4 § avfallsförordningen (2020:614).
62 §
Den som driver ett sådant insamlingssystem som avses i 43 § ska senast den 31 mars varje år till Naturvårdsverket lämna
uppgifter om vilka producenter som låter förpackningar omfattas av systemet med uppgift om varje producents person- eller organisationsnummer eller om sådant inte finns producentens skatteregistreringsnummer,
i fråga om det förpackningsavfall som hanteras av systemet, uppgifter om den mängd avfall som under det närmast föregående kalenderåret har
samlats in och behandlats i Sverige,
samlats in utanför Sverige och behandlats i Sverige,
samlats in i respektive kommun,
transporterats till ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för behandling, och
exporterats från Sverige till ett land utanför EES för behandling, och
uppgifter, i enlighet med föreskrifter som har meddelats med stöd av 79 §, som Naturvårdsverket behöver
för att rapportera till Europeiska kommissionen i enlighet med 74 §,
för det digitala system om förpackningar och förpackningsavfall som avses i 74 a §.
Uppgifter om mängder enligt första stycket ska anges i vikt. Uppgifter enligt första stycket 2 ska specificeras i förpackningsmaterial. Uppgifter enligt första stycket 2 a, b, d och e ska specificeras i hur mycket som har materialåtervunnits, energiåtervunnits, återvunnits på annat sätt eller bortskaffats.
63 §
När det gäller uppfyllelse av målen i denna förordning för sådant förpackningsavfall som förs ut från Sverige till ett land utanför EU ska den som driver ett sådant insamlingssystem som avses i 43 § kunna visa att avfallet har materialåtervunnits på det sätt som anges i denna förordning.
64 §
Den som driver ett sådant insamlingssystem som avses i 43 § ska, om det behövs, samråda med andra som har tillstånd eller har ansökt om tillstånd enligt denna förordning eller förordningen (2018:1463) om producentansvar för returpapper att driva insamlingssystem om hur systemen kan samordnas.
65 §
Den som driver ett sådant insamlingssystem som avses i 43 § ska, om det behövs eller om en kommun begär det, samråda med kommunen om
hur systemet organiseras och drivs,
hur systemet samordnas med kommunens renhållningsskyldighet och med andra insamlingssystem som har eller har ansökt om tillstånd enligt denna förordning eller förordningen (2018:1463) om producentansvar för returpapper, och
andra väsentliga frågor som rör systemet.
68 §
Den som samlar in enligt 67 § ska
se till att
förpackningsavfallet behandlas och hanteras på ett lämpligt sätt så att materialåtervinning främjas, och
Naturvårdsverket senast den 31 mars varje år får uppgifter motsvarande de som ska lämnas enligt 62 § första stycket 2 och 3, eller
lämna förpackningsavfallet till ett sådant insamlingssystem som avses i 43 § utan att begära någon betalning, om inte annat har avtalats.
69 a §
Den som yrkesmässigt driver ett system för återanvändning av förpackningar ska anmäla detta till Naturvårdsverket med uppgift om namn, kontaktuppgifter och person- eller organisationsnummer.