1 §

Krisberedskapsmyndigheten är central förvaltningsmyndighet för frågor om samhällets säkerhet när det gäller krishantering och civilt försvar.

Med krishantering avses i detta sammanhang åtgärder vid sådana situationer som beskrivs i 9 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Myndigheten skall i samarbete med ansvariga samhällsorgan bidra till att minska samhällets sårbarhet samt utveckla och stärka samhällets krishanteringsförmåga inom detta område.

Krisberedskapsmyndigheten skall

1. bidra till att stärka krishanteringsförmågan hos kommuner, landsting, länsstyrelser och centrala myndigheter,

2. verka för samverkan mellan offentliga organ, organisationer och näringsliv, samt

3. kunna lämna stöd till offentliga organ i krissituationer.

3 §

Krisberedskapsmyndigheten skall samordna planeringen av åtgärder som stärker beredskapen när det gäller krishantering och civilt försvar genom att särskilt

1. utarbeta planeringsinriktning,

2. till regeringen ge in planeringsunderlag avseende bl.a. förslag till fördelning av de medel som regeringen har anvisat,

3. mot bakgrund av regeringens beslutade planeringsförutsättningar betala ut belopp, av de medel som myndigheten disponerar, inom de samverkansområden som framgår av bilagan till förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap,

4. utveckla metoder för risk- och sårbarhetsanalyser,

5. kontinuerligt genomföra uppföljning och utvärdering av genomförda beredskapsåtgärder,

6. verka för ökad samverkan och samordning mellan samverkansområden då det gäller beredskapen mot nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel,

7. samordna planeringen för det civila försvaret med motsvarande planering för det militära försvaret, samt

8. företräda det civila försvaret på central nivå i frågor som har betydelse för avvägningen mellan civila och militära behov av samhällets resurser om inte något annat följer av särskilda föreskrifter m.m.