SFS 2015:1039
Förordning om ändring i förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret
utfärdad den 18 december 2015.
Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret
dels att 1, 3, 5, 12, 15, 23, 24, 26 f och 29 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas fem nya paragrafer, 16–19 och 26 g §§, av följande lydelse,
dels att det närmast före 16 § ska föras in en ny rubrik av följande lydelse.
1 §1)
- 1)
Senaste lydelse 2008:818.
Riksgäldskontoret är statens centrala finansförvaltning.
Myndigheten är också garantimyndighet enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och lagen (1999:158) om investerarskydd samt stödmyndighet enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut.
Av 1 kap. 3 § lagen (2015:1016) om resolution framgår det att Riksgäldskontoret är resolutionsmyndighet.
3 §2)
- 2)
Senaste lydelse 2012:636.
Myndigheten ska särskilt
regelbundet besluta statslåneräntan som den genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år,
senast den 1 november varje år besluta statens utlåningsränta och statens avkastningsränta som den genomsnittliga marknadsräntan under de tre närmast föregående åren, varvid marknadsräntan är räntan på nominella statsobligationer med en återstående löptid på 4–6 år med tillägg av 0,25 procentenheter för förvaltningskostnader m.m.,
lämna Lotteriinspektionen de uppgifter som Lotteriinspektionen behöver för sin kontroll och tillsyn över den utlottningsverksamhet som Riksgäldskontoret utför inom ramen för svenska statens premieobligationslån, och
ansvara för officiell statistik enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.
Myndigheten ska, mot bakgrund av sina uppgifter enligt 1 § som garantimyndighet och stödmyndighet, delta i utredning och planering av stödverksamhet i frågor som rör bank- och kreditväsendet.
Myndigheten ska bistå regeringen med nödvändiga analyser och utredningar för att fullgöra uppdraget enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut samt även i övrigt biträda regeringen med utredningar och yttranden.
5 §3)
- 3)
Senaste lydelse 2008:818.
Myndigheten ska placera sina medel, i den utsträckning de inte behöver användas till utbetalningar, på konto i Riksbanken, en bank eller ett kreditmarknadsföretag eller i statspapper eller andra skuldförbindelser med låg kreditrisk. Placeringar får ske i utlandet och i utländsk valuta.
För avgifter och andra medel som myndigheten förvaltar i egenskap av garantimyndighet finns särskilda bestämmelser i 15 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och 31 § lagen (1999:158) om investerarskydd.
För medel och andra tillgångar som myndigheten förvaltar enligt lagen (2015:1016) om resolution finns särskilda bestämmelser i 27 kap. 2 § andra stycket den lagen.
För ersättningar och andra medel som myndigheten förvaltar i egenskap av stödmyndighet finns särskilda bestämmelser i 3 kap. 1 § första stycket lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut.
12 §4)
- 4)
Senaste lydelse 2008:818.
Myndigheten ska samråda med
Riksbanken i frågor om de delar av upplåningsverksamheten som kan antas vara av större penningpolitisk betydelse,
Finansinspektionen i de frågor om insättningsgarantin och investerarskyddet som berör inspektionen, och
Finansinspektionen, Konkurrensverket eller Riksbanken i frågor om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut.
Vid samråd enligt första stycket 2 eller 3 ska myndigheten lämna Finansinspektionen, Konkurrensverket eller Riksbanken de uppgifter som dessa myndigheter behöver.
15 §5)
- 5)
Senaste lydelse 2014:1393. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.
Förutom att besluta i de ärenden som anges i 4 § myndighetsförordningen (2007:515) ska styrelsen besluta om
viktigare frågor enligt 8 och 9 §§,
underlag för utvärdering enligt 26 f § 1,
förslag till riktlinjer enligt 26 f § 2,
principer för hur de av regeringen fastställda riktlinjerna för förvaltningen av statens skuld ska genomföras, och
ramar och riktlinjer för hantering av de risker som är förenade med verksamheten.
Resolutionsdelegationen
16 §6)
- 6)
Tidigare 16 § upphävd genom 2008:1257.
Inom myndigheten ska det finnas ett särskilt beslutsorgan för resolution, resolutionsdelegationen.
Resolutionsdelegationen ansvarar för sina beslut.
17 §7)
- 7)
Tidigare 17 § upphävd genom 2008:1257.
Resolutionsdelegationen ska besluta i frågor som Riksgäldskontoret ska pröva enligt lagen (2015:1016) om resolution, i egenskap av stödmyndighet enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut eller garantimyndighet enligt lagen (1999:158) om investerarskydd och lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, om frågorna
är av principiell karaktär eller större betydelse, eller
avser föreskrifter.
Resolutionsdelegationen får även besluta i andra frågor som Riksgäldskontoret ska pröva enligt de lagar som anges i första stycket.
18 §8)
- 8)
Tidigare 18 § upphävd genom 2008:1257.
Resolutionsdelegationen ska bestå av myndighetschefen, som är ordförande, och högst sex andra ledamöter som utses av regeringen.
Regeringen utser vice ordförande i resolutionsdelegationen.
Resolutionsdelegationen är beslutsför när ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.
19 §9)
- 9)
Tidigare 19 § upphävd genom 2008:1257.
Myndighetens styrelse ansvarar inför regeringen för att resolutionsdelegationen tilldelas medel och resurser i övrigt för sin verksamhet, att den verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt samt att den redovisas på ett tillförlitligt sätt.
Resolutionsdelegationens verksamhet ska redovisas i myndighetens årsredovisning.
23 §10)
- 10)
Senaste lydelse 2008:1257.
Andra ärenden än de som avses i 15 § och 17 § första stycket denna förordning och 4 § myndighetsförordningen (2007:515) får avgöras av riksgäldsdirektören, eller om styrelsen eller resolutionsdelegationen inte bestämt något annat, av den som riksgäldsdirektören bestämmer.
24 §11)
- 11)
Senaste lydelse 2008:1257.
Den som är ledamot i styrelsen eller resolutionsdelegationen, eller är anställd hos myndigheten, får inte utan tillstånd
vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett finansinstitut eller ett företag som anges i 1 kap. 1 § första stycket, 18 kap. 2 § eller 19 kap. 2 § lagen (2015:1016) om resolution, eller
vara anställd hos eller åta sig uppdrag för ett sådant företag som avses i 1.
Tillstånd enligt första stycket meddelas av regeringen i fråga om ledamot i styrelsen eller resolutionsdelegationen och av myndigheten i fråga om andra anställda hos myndigheten än riksgäldsdirektören. För ledamot i resolutionsdelegationen får tillstånd enligt första stycket 1 dock inte ges i fråga om ett kreditinstitut. För en sådan ledamot får tillstånd enligt första stycket 2 i fråga om ett kreditinstitut ges bara för uppdrag i institut som staten äger aktier i.
Ledamöterna i styrelsen och resolutionsdelegationen samt de anställda som styrelsen bestämmer får inte utan tillstånd ha del i ett kreditinstitut eller ha lån hos ett kreditinstitut. Tillstånd meddelas av regeringen i fråga om ordföranden i styrelsen, av respektive ordföranden i fråga om övriga ledamöter i styrelsen och resolutionsdelegationen samt av myndigheten i andra fall.
26 f §12)
- 12)
Senaste lydelse 2014:1393.
Myndigheten ska varje år rapportera till regeringen enligt följande uppställning:
Myndigheten ska lämna |
senast |
|---|---|
1. underlag för utvärdering av förvaltningen av statens skuld |
22 februari |
2. förslag till riktlinjer för förvaltningen av statens skuld |
1 oktober |
3. underlag för fastställande av räntesats och avgifter som ska gälla nästkommande kalenderår för a) studielån enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen (1999:1395), och b) lån enligt 16 § förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar |
15 november |
26 g §
Myndigheten ska senast den 1 november vartannat år, med början 2016, till regeringen lämna en redogörelse för de samlade riskerna i den statliga betalningsmodellen.
29 §13)
- 13)
Senaste lydelse 2011:837.
Myndigheten får meddela föreskrifter om
inskrivning i statsskuldboken, och
avgiften enligt 29 § lagen (1999:158) om investerarskydd.
Ytterligare bestämmelser om myndighetens rätt att meddela föreskrifter finns i 14 § förordningen (2006:1097) om statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltning, 51 § förordningen (2008:715) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet, 3 § förordningen (2011:834) om insättningsgaranti, 18 § förordningen (2015:1034) om resolution och 10 § förordningen (2015:1035) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut.