SFS 2004:866
Förordning om ändring i förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter
utfärdad den 28 oktober 2004.
Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter1)
- 1)
-
Senaste lydelse av
13 § 1995:523
14 § 1995:523.
dels att 13–15 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 10, 11, 18, 19, 20, 22 och 23 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i förordningen skall införas tre nya paragrafer, 18 a, 19 a och 19 b §§, av följande lydelse.
10 §
Med behörig kontrollmyndighet avses polismyndighet och med behörig kontrolltjänsteman avses polisman och bilinspektör.
11 §2)
- 2)
Senaste lydelse 2002:938.
I fordonslagen (2002:574) finns bestämmelser om rätten att kontrollera ett fordons färdskrivare samt om provkörning av fordonet vid sådan kontroll. Provkörning får ske även om det finns något hinder mot att bruka fordonet enligt denna förordning, förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. eller trafikförordningen (1998:1276).
18 §3)
- 3)
Senaste lydelse 1995:523.
För kontroller och besiktningar enligt avsnitt VI i underbilaga 1 gäller följande.
1. Sådana intyg som avses i punkt 1 får utfärdas av en godkänd verkstad eller, i fråga om en ny enhet, av tillverkaren eller den som företräder honom.
2. Besiktningar av färdskrivarutrustning i fordon enligt punkt 3 a skall göras vartannat år av godkänd verkstad.
Om färdskrivarutrustningen inte genomgått en besiktning inom den tid som anges i första stycket 2 får fordonet brukas endast
vid provkörning i omedelbart samband med reparation av färdskrivaren,
för färd kortaste lämpliga väg till en godkänd verkstad för reparation eller besiktning, samt
vid transport där färdskrivare inte krävs.
18 a §
Uppfyller färdskrivarutrustningen vid besiktningen kraven, skall verkstaden byta ut installationsskylten. Om det finns brister i färdskrivarutrustningen skall installationsskylten tas bort och inte ersättas med någon ny.
Om färdskrivarutrustningen har brister får fordonet brukas endast vid sådana transporter som anges i 18 § andra stycket.
19 §4)
- 4)
Senaste lydelse 1996:803.
Till penningböter döms
1. förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot artikel 5, 6, 7.1, 7.3, 8.1–8.3 eller 9 andra meningen i AETR, 11.1, 11.2 eller 11.4 i bilagan, 8 § första stycket eller 9 § jämförd med artikel 10.1 b–e i AETR eller mot de villkor som har beslutats enligt 9 §,
2. arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot artikel 10.2 eller 11.3 i AETR,
3. näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot artikel 10.3 i AETR,
4. den som utan lov uppsåtligen avlägsnar plomberingar av färdskrivarutrustning enligt punkt V.B i underbilaga 1,
5. förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbud att bruka fordon enligt 18 § andra stycket eller 18 a § andra stycket.
I de fall som avses i första stycket 1 och 5 döms även arbetsgivaren till penningböter, om han uppsåtligen eller av oaktsamhet inte har gjort vad som har ankommit på honom för att hindra förseelsen.
Vad som sägs i andra stycket om arbetsgivare skall i stället gälla annan näringsidkare om brottet har begåtts i dennes transportverksamhet.
19 a §
Till böter döms den som uppsåtligen hindrar eller försvårar en kontroll enligt denna förordning.
19 b §
Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift i en ansökan om typgodkännande eller i ett intyg enligt 18 § första stycket. Ansvar inträder inte om den oriktiga uppgiften saknat betydelse för frågan om typgodkännande eller om uppgiften i övrigt inte varit ägnad att vilseleda.
20 §
Ansvar enligt denna förordning inträder inte, om straff kan dömas ut enligt brottsbalken eller enligt lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.
22 §
En polisman skall hindra fortsatt färd med ett fordon som sker i strid mot denna förordning eller mot någon föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen, om den fortsatta färden skulle medföra en påtaglig fara för trafiksäkerheten eller annars utgöra en väsentlig olägenhet.
23 §
I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Ett beslut i fråga om skriftligt prov enligt 7 § får inte överklagas.