3 §¹⁾

1)

Senaste lydelse 2017:1191. Ändringen innebär bl.a. att hänvisningen till lagen (2005:405) om försäkringsförmedling tas bort ur förteckningen.

Avgift tas ut med stöd av bestämmelser i

• – 31 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

• – 73 § lagen (1972:262) om understödsföreningar,

• – 39 § lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan,

• – 6 kap. 4 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

• – 20 § lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,

• – 10 kap. 9 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

• – 9 kap. 27 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

• – 5 kap. 8 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),

• – 26 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,

• – 5 kap. 7 § lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer,

• – 10 kap. 11 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

• – 13 kap. 16 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

• – 22 § lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,

• – 7 kap. 13 § lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden,

• – 6 kap. 10 § första stycket lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

• – 23 kap. 12 och 13 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

• – 8 kap. 7 § lagen (2010:751) om betaltjänster,

• – 17 kap. 29 § och 20 kap. 10 § försäkringsrörelselagen (2010:2043),

• – 5 kap. 7 § lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

• – 14 § andra stycket lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning,

• – 4 kap. 4 § lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister,

• – 13 kap. 15 § andra stycket lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

• – 33 § lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

• – 9 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag,

• – 16 § lagen (2016:429) om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision,

• – 5 kap. 10 § första stycket lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,

• – 1 kap. 3 § lagen (2016:1307) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning,

• – 6 kap. 5 § lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet,

• – 23 § lagen (2017:317) om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om faktablad för Priip-produkter, och

• – 8 kap. 10 § lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution.

11 §²⁾

2)

Senaste lydelse 2017:1191.

Försäkringsförmedlare som är fysiska personer och registrerade enligt 2 kap. 3 eller 4 § lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution ska betala en avgift på 2 000 kr.

Försäkringsförmedlare som är juridiska personer och registrerade enligt 2 kap. 3 § lagen om försäkringsdistribution ska betala en avgift på 2 000 kr för varje anställd som den 31 december närmast föregående år bedrev försäkringsdistribution för den juridiska personens räkning. Lägsta avgift för juridiska personer är 5 000 kr.

Anknutna försäkringsförmedlare som är juridiska personer och registrerade enligt 2 kap. 4 § lagen om försäkringsdistribution ska betala en avgift på 5 000 kr.

Paragrafen gäller inte den som ska betala avgift enligt någon annan bestämmelse i denna förordning.

12 §³⁾

3)

Senaste lydelse 2017:1191.

Försäkringsföretag som avses i 2 kap. 4 § lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution ska betala en avgift på 5 000 kr.

Första stycket gäller inte, om försäkringsföretaget ska betala avgift enligt någon annan bestämmelse i denna förordning.

18 §⁴⁾

4)

Senaste lydelse 2018:1102.

Utländska företag ska betala avgift enligt följande:

1. Försäkringsgivare från tredjeland som avses i 1 kap. 5 § första stycket 2 lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, som driver försäkringsrörelse i Sverige genom generalagent eller filial, ska betala 25 000 kr.

2. Utländska förvaltningsbolag, med filial i Sverige, som avses i 1 kap. 6 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder, ska betala 10 000 kr.

3. Utländska förvaltningsbolag som enligt 1 kap. 6 b § lagen om värdepappersfonder har tillstånd att förvalta värdepappersfonder, ska betala 10 000 kr per fond.

4. Kreditinstitut från ett annat land inom EES, med filial i Sverige, som avses i 4 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, ska betala 25 000 kr.

5. Utländska värdepappersföretag från ett annat land inom EES, med filial i Sverige, som avses i 4 kap. 1 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och utländskt företag, med filial i Sverige, som avses i 4 kap. 4 § samma lag, ska betala 25 000 kr.

6. Utländska företag som avses i 12 kap. 9 § lagen om värdepappersmarknaden, som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige, ska betala 25 000 kr.

7. Utländska företag som avses i 19 kap. 12 § lagen om värdepappersmarknaden, som har tillstånd att driva clearingverksamhet från filial i Sverige, ska betala 25 000 kr.

8. Utländska EES-baserade AIF-förvaltare som avses i 5 kap. 1 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, som förvaltar en fond som är etablerad i Sverige med stöd av artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder, ska betala 15 000 kr per fond.

9. Utländska EES-baserade AIF-förvaltare som avses i 5 kap. 2 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, som förvaltar en specialfond, ska betala 15 000 kr per fond.

10. Utländska EES-baserade AIF-förvaltare som avses i 5 kap. 6 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, som marknadsför en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare, ska betala 10 000 kr per fond.

11. Utländska EES-baserade AIF-förvaltare som avses i 5 kap. 8 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, som driver verksamhet från filial i Sverige, ska betala 10 000 kr.

12. Icke EES-baserade AIF-förvaltare som avses i 5 kap. 11 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, som marknadsför en alternativ investeringsfond till icke-professionella investerare, ska betala 10 000 kr per fond.

13. Icke EES-baserade AIF-förvaltare som avses i 5 kap. 13 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, som driver verksamhet från filial i Sverige, ska betala 10 000 kr.

14. Utländska EES-baserade AIF-förvaltare, som förvaltar en fond som är etablerad i Sverige med stöd av artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 av den 29 april 2015 om europeiska långsiktiga investeringsfonder, ska betala 15 000 kr.

15. Utländska företag med filial i Sverige och tillstånd enligt 2 kap. 7 § eller 3 kap. 7 § lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter ska betala 50 000 kr.

16. Utländska kreditförmedlare från ett land inom EES som driver verksamhet från filial i Sverige enligt 3 kap. 6 § lagen om verksamhet med bostadskrediter ska betala 10 000 kr.

17. Försäkringsförmedlare från ett annat land inom EES, med filial eller en permanent närvaro i Sverige, som avses i 3 kap. 1 § första stycket 2 lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, ska betala 5 000 kr.

18. Försäkringsförmedlare från tredjeland som avses i 3 kap. 3 § lagen om försäkringsdistribution, ska betala 5 000 kr.