SFS 2018:557
Förordning om ändring i förordningen (1993:1091) om assistansersättning
Utfärdad den 24 maj 2018
Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (1993:1091) om assistansersättning
dels att 5, 8 och 9 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas två nya paragrafer, 7 a och 10 §§, av följande lydelse.
5 §1)
- 1)
Senaste lydelse 2017:891. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.
Schablonbeloppet för assistansersättning enligt 51 kap. 11 § första stycket socialförsäkringsbalken räknas för varje år upp med 1,5 procent och avrundas därefter till närmaste tiotal öre. Om det uppräknade beloppet slutar på 5 öre, avrundas det till närmaste högre tiotal öre. Schablonbeloppet ska för år 2018 vara 295 kronor och 40 öre per timme.
7 a §
När assistansersättning har beviljats med ett högre belopp än schablonbeloppet enligt 51 kap. 11 § andra stycket socialförsäkringsbalken och ersättningen betalas ut månadsvis i efterskott ska Försäkringskassan göra en slutlig avstämning som avser den tidsperiod för vilken ersättning har beviljats enligt 51 kap. 9 § samma balk (beviljandeperioden). Om assistansersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet endast har beviljats för en del eller delar av beviljandeperioden, ska den slutliga avstämningen i stället avse varje sammanhängande tidsperiod för vilken högre ersättning har beviljats inom beviljandeperioden.
Om de kostnader för personlig assistans som Försäkringskassan godkänner för avstämningsperioden överstiger den assistansersättning som har beslutats månadsvis för samma period, ska Försäkringskassan betala ut det överskjutande beloppet. Av 51 kap. 11 § andra stycket socialförsäkringsbalken följer dock att utbetalningen inte får innebära att timbeloppet för avstämningsperioden överstiger schablonbeloppet med mer än 12 procent.
Den slutliga avstämningen ska göras skyndsamt efter det att Försäkringskassan i slutliga beslut har bedömt den försäkrades rätt till utbetalning av assistansersättning för samtliga månader i beviljandeperioden.
8 §2)
- 2)
Senaste lydelse 2016:88.
Försäkringskassan får meddela föreskrifter om
utbetalningsförfarande enligt 51 kap. 14 § socialförsäkringsbalken,
utbetalnings- och avräkningsförfarande enligt 51 kap. 15 § samma balk,
den försäkrades uppgiftsskyldighet enligt 7 § denna förordning, och
avstämnings- och utbetalningsförfarande enligt 7 a § denna förordning.
9 §3)
- 3)
Senaste lydelse 2010:1684.
Assistansersättning som betalas månadsvis ska kunna lyftas av mottagaren den 20 i utbetalningsmånaden. Om utbetalningsdagen infaller på en lördag, söndag eller helgdag, ska ersättningen kunna lyftas närmast föregående vardag.
Försäkringskassan ska senast den 15 i varje månad debitera kommunen den ersättning som kommunen ska betala månadsvis enligt 51 kap. 22 och 23 §§ socialförsäkringsbalken. Betalning ska därefter ha inkommit senast den sista vardagen i samma månad. Vid för sen betalning får dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) debiteras.
Reglering med anledning av slutavräkning enligt 51 kap. 15 § socialförsäkringsbalken ska göras snarast efter det att slutavräkning skett. En utbetalning enligt 7 a § ska göras snarast efter den slutliga avstämningen, dock tidigast i samband med den sista månadsvisa utbetalningen för beviljandeperioden.
10 §4)
- 4)
Tidigare 10 § upphävd genom 2008:871.
Av 51 kap. 22 § socialförsäkringsbalken följer att kommunen ska ersätta Försäkringskassan för den del av utbetalningen enligt 7 a § som avser de 20 första assistanstimmarna per vecka.
Försäkringskassan ska senast den 15 dagen i månaden efter månaden för utbetalningen enligt 7 a § debitera kommunen den ersättning som kommunen ska betala enligt första stycket. Betalning ska ha inkommit senast den sista vardagen i samma månad. Vid för sen betalning får dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) debiteras.
Kommunen har rätt att ta del av den slutliga avstämning som har gjorts enligt 7 a §.