1 kap. 2 §

I denna förordning används följande beteckningar med den betydelse som anges nedan.

Beteckning	Betydelse
Handelsfartyg	Fartyg som används för handelssjöfart eller transport av passagerare eller till annat ändamål som hör ihop med handelssjöfarten såsom bogsering, isbrytning, bärgning och dykning
Ångfartyg	Ångmaskindrivet fartyg
Motorfartyg	Annat maskindrivet fartyg än ångfartyg
Passagerarfartyg	Fartyg som är försett med passagerarfartygscertifikat och som medför fler än 12 passagerare
Ro-ro-passagerarfartyg	Passagerarfartyg med ro-ro lastutrymmen eller lastutrymmen för särskilda lastkategorier såsom de definieras i 1974 års internationella konvention om säkerhet för människoliv till sjöss (SOLAS 74)
Höghastighetsfartyg	Fartyg som används för handelssjöfart eller transport av passagerare och som kan uppnå en fart i meter per sekund som uppgår till eller överstiger 3,7∇0.1667, där ∇ är deplacement (m3) vid konstruktionsvattenlinjen
Traditionsfartyg	Sådana fartyg som Sjöfartsverket beslutat skall anses utgöra traditionsfartyg
Godkänd utbildning	Utbildning som berättigar till behörighetsbevis, certifikat eller intyg enligt denna förordning och som godkänts av Sjöfartsverket eller av en administration i ett annat land med vilket Sjöfartsverket ingått avtal om godkännande av utbildningar
Fiskefartyg	Fartyg som yrkesmässigt används för att fånga fisk eller andra levande tillgångar ur havet
Pråm	Fartyg som inte är försett med eget framdrivningsmedel
Vägfärja	Fartyg som avses i 2 § andra stycket väglagen (1971:948)
Dräktighet	Det bruttodräktighetstal som anges i det mätbrev som gäller för fartyget
Maskinstyrka	Den axeleffekt som kan tas ut från fartygets framdrivningsmaskineri, angiven i kilowatt (kW)
Däckstjänstgöring	Tjänstgöring till sjöss inom fartygets däcksavdelning
Maskinrumstjänstgöring	Tjänstgöring till sjöss i fartygets maskinutrymmen
Kvalificerad verkstadstjänstgöring	Verkstadstjänstgöring som omfattar 1. tillverkning, reparation eller montering av fartygets framdrivningsmaskineri om minst 400 kW eller 2. tjänstgöring som reparatör i fartygets maskinutrymmen på fartyg med minst 1 500 kW maskinstyrka eller 3. tjänstgöring i maskinverkstad på Försvarsmaktens fartyg med minst 1 500 kW maskinstyrka
Tjänstgöring i elektrisk verkstad	Tjänstgöring i elektrisk verkstad eller verkstadsavdelning på fartyg eller i land med arbete av sådan art att underhåll av elektrisk utrustning i regler och manöversystem ingått som en del av arbetsuppgifterna.

1 kap. 3 §

Den fart i vilken ett fartyg används anges i denna förordning med nedan angivna beteckningar (fartområden).

Beteckning	Betydelse
Inre fart	Fart i trafik inom Sverige och utanför kusterna, dock högst en nautisk mil från en hamn eller annan plats där fartyget kan finna skydd, samt fart i Kalmarsund och nationell fart i Öresund. Som inre fart anses också fart i fartområde D, såsom detta definieras i fartygssäkerhetsförordningen (1988:594).
Närfart	Fart till och från orter vid Östersjön eller farvatten som har förbindelse med Östersjön, dock inte bortom linjen Hanstholm-Lindesnäs, samt fart genom Kielkanalen till Cuxhafen
Europafart	Fart från en punkt N 68º O 14º – Shetlands nordpynt, därifrån västerut till V 11º, längs denna longitud över Irlands västkust till N 30º, österut längs denna latitud
Oceanfart	All annan fart än ovan angivna

1 kap. 5 §¹

1

Senaste lydelse 2002:170.

Sjöfartsverket får medge att den som, utan att ha den teoretiska utbildning eller praktik som erfordras för viss behörighet, har fått en likvärdig utbildning eller praktik skall få behörighetsbevis för denna behörighet. Medgivandet får förses med villkor och återkallas när det finns skäl till det.

Den som har behörighet för en viss befattning på fartyg på grund av examens-, utbildnings- eller annat kompetensbevis över behörighetsgrundande högre utbildning som utfärdats i något annat land än länderna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller Schweiz kan efter ansökan hos Sjöfartsverket få behörighetsbevis för motsvarande svensk behörighet om sökanden uppfyller villkoren enligt verkets föreskrifter.

Den som har behörighet för en viss befattning på fartyg på grund av examens-, utbildnings- eller annat kompetensbevis över behörighetsgrundande högre utbildning som utfärdats i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz skall efter ansökan hos Sjöfartsverket få behörighetsbevis för motsvarande svensk behörighet om sökanden uppfyller villkoren enligt verkets föreskrifter.

I fall som avses i första, andra och tredje stycket skall Sjöfartsverket meddela beslut senast fyra månader efter det att alla handlingar som gäller sökanden har lämnats in till Sjöfartsverket. Behörighetsbeviset får utformas som ett erkännande av behörighetsgrundande utländsk utbildning.

Om behörighetsbevis enligt 2 kap. 11 och 12 §§, specialbehörigheter enligt 3 kap. och certifikat enligt 4 kap. har utfärdats i ett annat land får Sjöfartsverket besluta att sådana bevis, behörigheter och certifikat skall äga samma giltighet vid tjänstgöring på svenskt fartyg som om de hade utfärdats av Sjöfartsverket.

I 5 kap. 8 § fartygssäkerhetsförordningen (1988:594) finns bestämmelser om undantag från behörighetskraven för viss befattning i säkerhetsbesättning eller för specialbehörighet. Undantag från behörighetskrav får inte medges för befälhavare och maskinchef i vidsträcktare fart än inre fart eller, såvitt avser Kustbevakningen, närfart.

1 kap. 7 a §

Sjöfartsverket får meddela föreskrifter om särskilda behörigheter för personal som enbart tjänstgör på fiskefartyg, traditionsfartyg eller fartyg som enbart är sysselsatta i inre fart. Sådana föreskrifter får inte strida mot någon internationell överenskommelse som biträtts av Sverige.

1 kap. 7 b §

Sjöfartsverket får på ansökan av enskild besluta att ett fartyg skall anses vara ett traditionsfartyg vid tillämpningen av denna förordning och föreskrifter som meddelats med stöd av förordningen. Vid en sådan prövning skall ett fartyg anses utgöra traditionsfartyg om

1. traditionellt sjömanskap och traditionell teknik ligger till grund för fartygets framförande,

2. fartyget är av kulturhistoriskt värde eller är en kopia av ett kulturhistoriskt värdefullt fartyg eller om det är ett fartyg som byggts på ett sådant sätt att traditionella färdigheter och traditionellt sjömanskap uppmuntras och främjas, och

3. fartygsverksamheten inte har ett kommersiellt syfte.

2 kap. 10 §

För att få behörighet som fartygsbefäl klass VIII skall sökanden

1. ha fullgjort godkänd utbildning, och

2. ha fullgjort minst 36 månaders däckstjänstgöring varav minst 12 månader på handelsfartyg, eller

3. ha fullgjort minst 24 månaders däckstjänstgöring varav minst 12 månader på fartyg i yrkesmässig trafik i inre fart, eller

4. ha fullgjort minst 24 månaders däckspraktik på den fartygstyp behörigheten avser och inför fartygsinspektör ha avlagt godkänt prov i fartygets säkra handhavande.

Däckstjänstgöring enligt punkt 2 och 3 skall vara fullgjord på ett fartyg med en dräktighet om minst 20.

Sjöfartsverket kan begränsa behörigheten enligt 3 och 4 med avseende på fartområde, fartygsstorlek eller antal passagerare.

6 kap. 2 §

Ett behörighetsbevis är en särskild handling och utfärdas för en tid av högst fem år.

Behörighetsbevis enligt 2 kap. 11, 12 och 21–23 §§ utfärdas utan tidsbegränsning.

Ytterligare föreskrifter om vad som krävs för att få giltighetstiden för ett behörighetsbevis förlängd får meddelas av Sjöfartsverket.