SFS 2011:568
Förordning om ändring i förordningen (1991:1195) om det offentliga skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m.
utfärdad den 19 maj 2011.
Regeringen föreskriver att rubriken till förordningen (1991:1195) om det offentliga skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m. samt 1, 2, 4–7 och 9–11 §§ ska ha följande lydelse.
Förordning om skolväsendet under krig och vid krigsfara m.m.
1 §1)
- 1)
Senaste lydelse 1993:755.
Denna förordning innehåller föreskrifter om verksamheten under krig och vid krigsfara inom den del av skolväsendet som en kommun eller ett landsting är huvudman för och inom den kommunala högskoleutbildningen.
Vad som föreskrivs för krig eller krigsfara ska också gälla när det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller krigsfara som riket har befunnit sig i.
Föreskrifterna i 3–11, 15 och 16 §§, som rör verksamheten under krig och vid krigsfara, ska tillämpas om regeringen beslutar det. Föreskrifterna i 12 och 13 §§, som rör planläggningen, ska tillämpas utan särskilt beslut av regeringen.
2 §2)
- 2)
Senaste lydelse 1993:755. Ändringen innebär att andra stycket upphävs.
Med skolverksamhet avses i denna förordning de former av utbildning som anges i 1 §.
4 §
Huvudmannen får göra sådana jämkningar i timplaner och kursplaner för grundskolan och grundsärskolan som kan behövas för att utbildningen ska kunna bedrivas.
5 §3)
- 3)
Senaste lydelse 1992:745. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.
Ett landsting som är huvudman för utbildning i gymnasiesärskolan får besluta att de uppgifter som landstinget har ska övertas av den kommun där skolenheten är belägen.
En kommun får besluta att verksamheten vid en eller flera skolenheter inom grundsärskolan ska läggas ned.
6 §4)
- 4)
Senaste lydelse 1992:745.
Utbildningen i gymnasiesärskolan ska fortsätta att bedrivas i den utsträckning som förhållandena medger.
7 §5)
- 5)
Senaste lydelse 1992:745.
En kommun får besluta att skolpliktiga elever i grundsärskolan ska fullgöra sin skolgång i kommunens grundskola enligt 3 §.
Huvudmannen för grundsärskolan ska se till att eleverna får den tillsyn och vård de behöver, antingen hos sina vårdnadshavare eller genom landstingets, de kommunala myndigheternas eller andra myndigheters försorg.
9 §6)
- 6)
Senaste lydelse 1992:745.
I övrigt ska, i den utsträckning förhållandena medger det,
en kommun fortsätta att bedriva utbildningen i gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning samt utbildning i svenska för invandrare,
ett landsting eller en kommun fortsätta att bedriva utbildningen i särskild utbildning för vuxna,
ett landsting fortsätta att bedriva utbildningen i gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning av annat slag än som avses i 8 §.
10 §
Om personal, lokaler och utrustning för en kommuns gymnasieskola, kommunala vuxenutbildning, särskilda utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare behövs för grundskolans verksamhet, ska kommunen helt eller delvis lägga ned gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen, den särskilda utbildningen för vuxna eller utbildningen i svenska för invandrare och i stället använda resurserna för grundskolan.
11 §7)
- 7)
Senaste lydelse 2007:889.
Om personal, lokaler och utrustning för en kommuns gymnasieskola, kommunala vuxenutbildning, särskilda utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare behövs för arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program, får länsstyrelsen efter framställning av Arbetsförmedlingen besluta att kommunens gymnasieskola, kommunala vuxenutbildning, särskilda utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare ska läggas ned och att resurserna i stället ska ställas till förfogande för den arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningen. Detta gäller dock inte den utbildning inom vårdområdet som avses i 8 §.
Ett beslut enligt första stycket ska gälla framför ett beslut av huvudmannen enligt 10 §.
Första stycket första meningen ska tillämpas också på ett landstings gymnasieskola, kommunala vuxenutbildning och särskilda utbildning för vuxna, när det gäller resurser för utbildning på andra områden än vårdområdet.