1 kap. 15 §

Statskontoret är attesterande organ enligt artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116.

3 kap. 23 a §

När det gäller stöd enligt 5 kap. 28 a § ska beräkningen av den största tillåtna arealen ske på grundval av den totala areal åkermark som är registrerad i Jordbruksverkets it-system på det sista tillåtna datumet för att lägga till ny mark.

3 kap. 41 §

Jordbruksverket ska

1. på begäran lämna uppgifter till Statskontoret i ärenden om stöd, och

2. på begäran av en lokal aktionsgrupp lämna ut de uppgifter som behövs för gruppens handläggning av stöd.

3 kap. 45 §

Statskontoret får ha direktåtkomst till uppgifter i ärenden om stöd som myndigheten behöver för att kunna fullgöra sitt arbete som attesterande organ för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

4 kap. 21 §

Betesmarker och slåtterängar som är permanent gräsmark inom ett Natura 2000-område får inte ställas om till annan markanvändning eller plöjas om inte bevarandeplanen för Natura 2000-området tillåter det.

5 kap. 28 a §¹⁾

1)

Senaste lydelse 2025:845.

Stöd enligt artikel 31.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 får lämnas årligen för nyskapande av landskapselement och bevarande av ickeproduktiva arealer i form av blommande åker och fältkant på ägoslaget åkermark. Stöd lämnas inte för arealer med permanent gräsmark eller permanenta grödor.

Stöd lämnas för högst tio hektar åkermark och därutöver för 20 procent av den areal åkermark som överstiger tio hektar.

Stöd för landskapselement får lämnas för ett jordbruksskifte som är minst 0,1 hektar och högst 0,5 hektar. Stöd för ickeproduktiva arealer får lämnas för ett jordbruksskifte som är större än 0,5 hektar.

Stöd lämnas till den som förfogar över marken. Stöd lämnas med ett enhetsbelopp enligt bilaga 3. Med Götalands södra slättbygder i bilaga 3 avses de områden som anges i bilaga 8.

6 kap. 13 §²⁾

2)

Senaste lydelse 2023:517.

Som förutsättning för stöd för investeringar som avser förvärv av materiella eller immateriella tillgångar gäller att

1. organisationen ska äga tillgångarna eller förfoga över dem enligt ett avtal om leasing,

2. organisationen ska använda tillgångarna i enlighet med deras karaktär, mål och avsedda användning enligt det godkända operativa programmet,

3. tillgångarna ska finnas i organisationens, ett dotterbolags eller en enskild medlems besittning, och

4. en tillgång som finns hos en enskild medlem som upphör att vara medlem i organisationen ska

   1. överlämnas till organisationen eller till en annan medlem, eller

   2. lösas ut av medlemmen till tillgångens restvärde.

I fråga om investeringar i byggnader gäller första stycket 1–3 under tio år och i fråga om andra tillgångar i fem år från och med den dag då tillgången förvärvades. För investeringar som omfattas av ett leasingavtal ska dessa tidsperioder i stället räknas från och med den dag då organisationen fick rätt att förfoga över tillgången.

Med leasingavtal avses i denna bestämmelse endast sådana leasingavtal där äganderätten övergår till leasingtagaren efter leasingperiodens slut. Med dotterbolag enligt första stycket 3 avses dotterbolag som organisationen eller sammanslutningen av organisationer äger till minst 90 procent.

7 kap. 13 §

Djurvälfärdsersättning får lämnas årligen till den som håller djur och som åtar sig att under ett år vidta åtgärder för

1. djurvälfärd för får

2. djurvälfärd för mjölkkor, eller

3. djurvälfärd för suggor.

7 kap. 24 §

Ersättning får lämnas till den som håller minst ett renrasigt djur av följande hotade husdjursraser:

1. fjällko, rödkulla, allmogeko (väneko, ringamålako och bohuskulla) och svensklågland,

2. allmogefår (dala pälsfår, fjällnäsfår, gestrikefår, helsingefår, klövsjöfår, roslagsfår, svärdsjöfår, värmlandsfår och åsenfår), gutefår, ryafår, svenskt finullsfår och tabacktorpsfår,

3. svensk lantrasget och allmogeget (göingeget, jämtget och lappget), och

4. linderödssvin.

7 kap. 25 §

Ersättning får lämnas till den som håller fjäderfä i minst en genbank av följande raser:

1. bohuslän-dals svarthöna, bjurholmshöna, gotlandshöna, hedemorahöna, kindahöna, gammalsvensk dvärghöna, svensk dvärghöna, orusthöna, skånsk blommehöna, åsbohöna, ölandshöna, öländsk dvärghöna, och fiftyfive flowery,

2. skånegås och ölandsgås, och

3. blekingeanka, svensk gul anka, svensk blå anka och svensk myskanka.

9 kap. 25 §³⁾

3)

Senaste lydelse 2025:845.

Stöd lämnas med 30 procent av de stödberättigande kostnaderna.

I följande fall får stöd dock lämnas med 40 procent av de stödberättigande kostnaderna:

1. stöd till rennäringen,

2. stöd för investeringar i ny teknik som möjliggör innovativa hållbara produktionssystem,

3. stöd för investeringar i Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län, och

4. stöd till sådana företagare inom lantbruks- och trädgårdsnäringen som är högst 40 år den dag då ansökan om stöd lämnas in och som är ansvariga för ett företag i enlighet med 5 kap. 10 §, om stödet avser något annat än investeringar i täckdikning eller energiskog.

För investeringar för minskad ammoniakavgång får stöd lämnas med 80 procent av de stödberättigande kostnaderna.

9 kap. 27 §⁴⁾

4)

Senaste lydelse 2025:845.

Högsta stödbelopp är 4 700 000 kronor för Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län, 3 500 000 kronor för Gävleborgs län, Dalarnas län och Värmlands län och 2 400 000 kronor för övriga län.

Om stöd lämnas för investeringar som, helt eller delvis, avser åtgärder för minskad ammoniakavgång är dock högsta stödbelopp 5 500 000 kronor för Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län, 4 300 000 kronor för Gävleborgs län, Dalarnas län och Värmlands län och 3 200 000 kronor för övriga län.

I stödbeloppen enligt första stycket ingår inte stöd som ges för investeringar som enbart avser täckdiken eller energiskog. För sådana investeringar gäller ett separat högsta stödbelopp som är 4 700 000 kronor för Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län, 3 500 000 kronor för Gävleborgs län, Dalarnas län och Värmlands län och 2 400 000 kronor för övriga län.

11 kap. 16 §

Jordbruksverket ska inför varje stödår utvärdera felfrekvenserna för stöd och grupperingar av stöd baserat på senast tillgängliga resultat från kontrollerna på plats. Om denna utvärdering visar avsevärda felfrekvenser när det gäller villkoren för ett visst stöd eller för en gruppering av stöd, ska Jordbruksverket öka antalet stödmottagare som ska kontrolleras.

Antalet kontroller ska beräknas för hela landet och bestämmas för varje enskild länsstyrelse som ansvarar för kontroll på plats. Beräkningen av antalet kontroller ska göras på grundval av slumpmässigt utvalda kontroller enligt 15 §. Om antalet slumpmässigt utvalda kontroller understiger 20 för ett visst stöd eller gruppering av stöd ska beräkningen göras på grundval av samtliga kontroller av stödet.

Jordbruksverket får avstå från att öka antalet stödmottagare som ska kontrolleras på plats om det finns andra sätt att säkerställa att antalet avvikelser minskar.

11 kap. 20 §⁵⁾

5)

Senaste lydelse 2023:517.

Jordbruksverket ska inför varje stödår utvärdera felfrekvenserna för grundvillkor och grupperingar av grundvillkor baserat på senast tillgängliga resultat från kontrollerna på plats. Om denna utvärdering visar avsevärda felfrekvenser när det gäller ett visst grundvillkor eller gruppering av grundvillkor, ska Jordbruksverket öka antalet stödmottagare som ska kontrolleras på plats. Det ökade antalet kontroller får begränsas till att avse de vanligaste felen. Antalet kontroller ska beräknas för hela landet

1. för varje verksamhetskrav alternativt för varje norm för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, eller

2. genom att gruppera verksamhetskrav och normer.

Antalet kontroller ska bestämmas för varje länsstyrelse som ansvarar för kontrollen. Beräkningen av antalet kontroller ska göras på grundval av slumpmässigt utvalda kontroller enligt 19 §. Om antalet slumpmässigt utvalda kontroller understiger 20 för ett visst grundvillkor eller gruppering av grundvillkor ska beräkningen göras på grundval av samtliga kontroller av stödet.

Jordbruksverket får avstå från att öka antalet stödmottagare som ska kontrolleras på plats om det finns andra sätt att säkerställa att felfrekvensen minskar.

13 kap. 7 §⁶⁾

6)

Senaste lydelse 2024:1204.

Länsstyrelsens beslut om stöd, åtaganden eller utbetalning av stöd enligt 5, 7 och 8 kap., återkrav av sådana stöd enligt 12 kap. 4 § och beslut om avdrag för överträdelse av grundvillkoren enligt 12 kap. 23–30 §§ och 32 b–32 j §§ får överklagas till Jordbruksverket.

I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.

Andra beslut än Jordbruksverkets beslut i ett överklagat ärende enligt första stycket, beslut om utbetalning av stöd enligt 3 kap. 3, 5–9 §§, 16 § tredje stycket och 33 §, beslut om godkännande av operativa program enligt 3 kap. 6 §, beslut om upphävande av stöd enligt 12 kap. 1 § och beslut om återkrav enligt 12 kap. 4 § får dock inte överklagas.