SFS 2010:234
Förordning om ändring i förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet
utfärdad den 25 mars 2010.
Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet
dels att 2 kap. 5 § ska upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 3, 6 §§ och 4 kap. 4 § samt rubrikerna närmast före 2 kap. 3 och 6 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i förordningen ska införas fem nya paragrafer, 2 kap. 1 b, 1 c, 2 b och 2 c samt 9 b §§, samt närmast före 2 kap. 2 b, 2 c och 9 b §§ nya rubriker av följande lydelse.
2 kap.
1 b §
Förutom uppgift om vilket nationellt program och, i förekommande fall, vilken nationell inriktning huvudmannen vill anordna ska det i ansökan anges om huvudmannen vill anordna, en sådan utbildning som en offentlig huvudman får anordna med avvikelse från vad som annars gäller för nationella program i form av särskild variant, s.k. riksrekryterande utbildning eller nationellt godkänd idrottsutbildning.
Någon särskild ansökan om att få anordna särskild variant, riksrekryterande utbildning eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens skolverk.
1 c §
I de fall som avses i 1 b § ska Statens skolinspektion skicka ansökan till Statens skolverk för bedömning av om utbildningen ska godkännas som särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller nationellt godkänd idrottsutbildning.
Skolverket beslutar om godkännande. Beslutet ska skickas till huvudmannen och Skolinspektionen. Därefter ska Skolinspektionen pröva om utbildningen ska vara berättigad till bidrag. I de fall Skolverket har godkänt utbildningen som särskild variant eller avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning och beslutat om ett belopp enligt 2 kap. 11 § andra stycket, 2 kap. 17 § tredje stycket eller 2 kap. 24 § andra stycket gymnasieförordningen (1992:394), ska Skolinspektionen fastställa bidragets grundbelopp till det belopp som Skolverket har beslutat.
Oberoende av om Skolverket godkänt utbildningen som särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska Skolinspektionen fatta beslut enligt 1 a §.
Utbildningens innehåll
2 b §
Bestämmelserna om nationella inriktningar i 2 kap. 1 § gymnasieförordningen (1992:394) och om innehållet i nationella program, programfördjupning och individuellt val i 5 kap. 1, 17 och 18 §§ gymnasieförordningen ska tillämpas för fristående gymnasieskolor.
Särskilda varianter och andra avvikelser
2 c §
Bestämmelserna om särskilda varianter, riksrekryterande utbildningar, nationellt godkända idrottsutbildningar i 2 kap. 2–30 §§ gymnasieförordningen (1992:394), överklagande av sådana beslut i 12 kap. 2 § gymnasieförordningen och nya kurser i 1 kap. 6 a § gymnasieförordningen ska tillämpas för fristående gymnasieskolor. Statens skolverks beslut om belopp ska dock, i stället för belopp som ska betalas i interkommunal ersättning, avse ett belopp som ska betalas i bidrag. I beslutet om belopp ska hänsyn tas till mervärdesskatt.
Behörighet och urval
3 §1
- 1
Senaste lydelse 2006:1007.
Vid fristående gymnasieskolor ska bestämmelserna om behörighet och urval i 6 kap. gymnasieförordningen (1992:394) tillämpas. Detta gäller dock inte vid antagning till ett individuellt program.
Vid fristående gymnasiesärskolor ska bestämmelserna om urval i 6 kap. förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan tillämpas.
Gemensamma ämnen
6 §2
- 2
Senaste lydelse 2006:1007.
Utbildningen vid fristående gymnasiesärskolor ska innehålla kärnämnen i den utsträckning som anges i 1 kap. 2 § förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan.
Om ett individuellt program är avsett att göra det möjligt för en elev att förena en anställning som syftar till en yrkesutbildning med studier, ska studierna innehålla de gymnasiegemensamma ämnena i den omfattning som anges i 2 kap. 34 § gymnasieförordningen (1992:394).
Examen
9 b §
Bestämmelserna om examen i 7 kap. 20 § gymnasieförordningen (1992:394) ska tillämpas för elever i fristående gymnasieskolor.
4 kap.
4 §3
- 3
Senaste lydelse 2009:672.
I 2 b kap. 10 och 10 b §§ samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c §§ skollagen (1985:1100) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i bidraget (grundbelopp) till fristående skolor och till utbildning i förskoleklasser som inte bedrivs av en godkänd fristående skola. Vid tillämpning av dessa regler ska ersättning för
undervisning avse kostnader för skolans undervisande personal, stödåtgärder till barn och elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,
läromedel och utrustning avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader,
elevvård och hälsovård avse kostnader för sådan elev- och hälsovård som inte tillhandahålls av undervisande personal utan t.ex. av kurator och sjuksköterska,
måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,
administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet,
mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och
lokalkostnader avse kostnader för hyra, driftskostnader, inventarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.
I stället för vad som anges i första stycket ska, i det fall utbildningen är en särskild variant eller avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, bidragets grundbelopp bestämmas enligt 2 kap. 1 c § andra stycket.