SFS 2010:1694
Förordning om ändring i förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten
utfärdad den 2 december 2010.
Regeringen föreskriver att 11 och 13 §§ förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten ska ha följande lydelse.
11 §
I ett ärende om reglering av personskada ska den handläggande myndigheten begära yttrande från Statens skaderegleringsnämnd när det är fråga om
ersättning för inkomstförlust under invaliditetstid, om den medicinska invaliditeten uppgår till minst tio procent eller den årliga förlusten beräknas uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken,
ersättning under invaliditetstid för kostnader eller för ideell skada i fall med sådan medicinsk invaliditetsgrad som avses under 1,
ersättning för förlust av underhåll, eller
omprövning av livränta eller engångsbelopp enligt 5 kap. 5 § första stycket skadeståndslagen (1972:207).
Myndigheten ska även begära ett sådant yttrande om ärendet är av principiell natur.
13 §
Oavsett bestämmelserna i 11 och 12 §§ får den handläggande myndigheten besluta om förskott som understiger fem prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, om det är uppenbart att staten är ersättningsskyldig med minst förskottsbeloppet.
I ett ärende om regressanspråk från försäkringsbolag behöver nämndens yttrande inte begäras, om bolaget begärt yttrande från den nämnd som avses i 6 § trafikförsäkringsförordningen (1976:359).