SFS 1998:1776
Förordning om ändring i förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar
utfärdad den 17 december 1998.
Regeringen föreskriver att 1, 12, 19 och 20 §§ förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar skall ha följande lydelse.
1 §
Denna förordning gäller för myndigheter under regeringen.
Förordningen gäller även för de allmänna försäkringskassorna. Vad som i det följande sägs om myndighet skall även gälla allmän försäkringskassa.
12 §
En myndighet får, om det är till fördel för staten, uppdra åt en annan myndighet eller åt ett företag som bedriver inkassoverksamhet enligt inkassolagen (1974:182) att bevaka och driva in myndighetens fordringar. Ett sådant uppdrag får inte innefatta överlåtelse av fordran.
Utan hinder av vad som sägs i första stycket får en allmän försäkringskassa överlåta en fordran avseende en socialförsäkringsförmån eller en bidragsförmån eller en fordran i uppbördsverksamhet till en annan försäkringskassa.
19 §1)
- 1)
Senaste lydelse 1997:1008.
Innan en myndighet beslutar att avbryta indrivningsförsök, anta ackordsförslag eller efterge en fordran skall myndigheten samråda med Kammarkollegiet. Detsamma gäller innan myndigheten beslutar att ansöka om att en betalningsskyldig skall försättas i konkurs. Samrådsskyldigheten gäller dock inte för affärsverken och Riksgäldskontoret.
Kammarkollegiet får medge undantag från samrådsskyldigheten.
I fråga om de allmänna försäkringskassorna skall vad som i första och andra styckena sägs om Kammarkollegiet i stället avse Riksförsäkringsverket.
20 §
Ett beslut i ärende om eftergift får, om beslutet fattats av en myndighet som lyder under en central förvaltningsmyndighet, överklagas till den centrala förvaltningsmyndigheten. Andra beslut enligt denna förordning får inte överklagas.
En allmän försäkringskassas beslut enligt första stycket får överklagas till Riksförsäkringsverket.