SFS 2006:510
Förordning om ändring i förordningen (1992:1303) om krigsmateriel
utfärdad den 24 maj 2006.
Regeringen föreskriver att 4 och 11 §§ förordningen (1992:1303) om krigsmateriel1) skall ha följande lydelse.
- 1)
Förordningen omtryckt 1997:690.
4 §2)
- 2)
Senaste lydelse 1997:690.
Vad som sägs i 4 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel om krav på tillstånd gäller inte handel med handeldvapen eller delar till sådana vapen. Tillstånd för sådan handel regleras genom bestämmelser i vapenlagen (1996:67).
11 §3)
- 3)
Senaste lydelse 1999:257.
Polismyndigheten prövar frågor om utförsel av sådana handeldvapen och delar till dem som utgör övrig krigsmateriel och i förekommande fall tillhörande ammunition, om den sökande är berättigad att inneha vapnet här i landet enligt vapenlagen (1996:67) och
vill föra ut vapnet vid flyttning till utlandet,
vill föra ut vapnet för användning vid jakt, tävling eller övning utomlands, om vapnet skall återinföras,
vill överföra vapnet till en enskild person eller vapenhandlare i ett land som är medlem i OECD,
vill föra ut vapnet eller delar av det för reparation, översyn eller någon annan liknande åtgärd, om materielen skall återinföras, eller
vill återutföra vapnet eller delar av det efter reparation, översyn eller någon annan liknande åtgärd, om utförseln skall ske till en mottagare i det land som vapnet eller delarna förts in från.
Utförsel av handeldvapen till en enskild person enligt 3 får medges endast om den sökande kan visa att mottagaren är berättigad att inneha vapnet i det land dit utförseln skall ske.
Första stycket gäller dock inte om sökandens rätt att inneha vapnet grundas på 3 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.