SFS 2013:708
Förordning om ändring i förordningen (1992:1303) om krigsmateriel
utfärdad den 29 augusti 2013.
Regeringen föreskriver att 11 § förordningen (1992:1303) om krigsmateriel1 ska ha följande lydelse.
- 1
Förordningen omtryckt 1997:690.
11 §2
- 2
Senaste lydelse 2006:510.
Om en utförsel inte omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition3 gäller följande. Polismyndigheten prövar frågor om utförsel av sådana handeldvapen och delar till dem som utgör övrig krigsmateriel och i förekommande fall tillhörande ammunition, om den sökande är berättigad att inneha vapnet här i landet enligt vapenlagen (1996:67) och
- 3
EUT L 94, 30.3.2012, s. 1 (Celex 32012R0258).
vill föra ut vapnet vid flyttning till utlandet,
vill föra ut vapnet för användning vid jakt, tävling eller övning utomlands, om vapnet ska återinföras,
vill överföra vapnet till en enskild person eller vapenhandlare i ett land som är medlem i OECD,
vill föra ut vapnet eller delar av det för reparation, översyn eller någon annan liknande åtgärd, om materielen ska återinföras, eller
vill återutföra vapnet eller delar av det efter reparation, översyn eller någon annan liknande åtgärd, om utförseln ska ske till en mottagare i det land som vapnet eller delarna förts in från.
Utförsel av handeldvapen till en enskild person enligt 3 får medges endast om den sökande kan visa att mottagaren är berättigad att inneha vapnet i det land dit utförseln ska ske.
Första stycket gäller dock inte om sökandens rätt att inneha vapnet grundas på 3 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.