SFS 2007:849
Förordning om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
utfärdad den 8 november 2007.
1) Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
- 1)
Jfr rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7, Celex 31992L0043), senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 368, Celex 32006L0105).
dels att nuvarande bilaga 3 till förordningen ska betecknas bilaga 4,
dels att 7, 15, 16 och 20 §§ samt bilagorna 1, 2 och 4 till förordningen ska ha följande lydelse,
dels att det i förordningen ska införas en ny bilaga, bilaga 3, av följande lydelse.
7 §
Länsstyrelsen får inom områden som inte omfattas av bestämmelserna i skogsvårdslagen (1979:429) förklara sådana särskilt skyddsvärda mark- eller vattenområden som anges i bilaga 3 som biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket miljöbalken. I länsstyrelsens beslut ska gränserna för biotopskyddsområdet anges.
Länsstyrelsen får besluta om sådana åtgärder som behövs för att vårda dessa biotopskyddsområden.
15 § 2)
- 2)
Senaste lydelse 2006:1018.
Naturvårdsverket ska föra den förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken.
Förteckningen ska omfatta de områden som regeringen har
förklarat som särskilda skyddsområden eller särskilda bevarandeområden enligt 7 kap. 28 § miljöbalken,
föreslagit att ingå i det europeiska nät av sådana särskilda bevarandeområden, Natura 2000, som avses i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter3) , senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG4) ,
beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av att Europeiska gemenskapernas kommission inlett ett samrådsförfarande enligt artikel 5 i direktiv 92/43/EEG, eller
beslutat ska föras upp på förteckningen med anledning av ett internationellt åtagande eller nationellt mål om skydd för områden.
- 3)
EGT L 206, 22.7.1992, s. 7 (Celex 31992L0043).
- 4)
EUT L 363, 20.12.2006, s. 368 (Celex 32006L0105).
Förteckningen ska kungöras på det sätt som gäller för författningar som utfärdas av Naturvårdsverket. Kartor som utvisar områdenas avgränsningar ska finnas tillgängliga hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska se till att Skogsstyrelsen och berörda länsstyrelser har tillgång till förteckningen och kartorna samt får kännedom om tillägg och ändringar som görs i dem.
16 § 5)
- 5)
Senaste lydelse 2001:449.
Myndigheterna ska prioritera skyddsarbetet för de områden som har förtecknats enligt 15 §. Inom ramen för sina befogenheter och ansvarsområden ska myndigheterna vidta de åtgärder som behövs eller är lämpliga med hänsyn till det skyddsintresse som föranlett att ett område förtecknats. I fråga om sådana områden som avses i 15 § andra stycket 1–3 ska myndigheterna särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter. Särskild hänsyn ska tas till prioriterade arter och prioriterade livsmiljötyper.
Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P.
Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när
dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande,
den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den ska kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och
bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.
Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när
uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö,
artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och
det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer ska bibehållas på lång sikt.
20 § 6)
- 6)
Senaste lydelse 2001:449.
Om en tillåtlighetsprövning enligt 7 kap. 29 § miljöbalken avser en verksamhet eller åtgärd som kan påverka miljön i ett område som innehåller en prioriterad art eller en prioriterad livsmiljötyp, får vid prövningen endast beaktas sådana omständigheter som rör
människors hälsa,
den allmänna säkerheten,
väsentliga miljöskyddsintressen, eller
andra tvingande förhållanden som har ett allt överskuggande allmänintresse.
I fråga om sådana omständigheter som avses i första stycket 4 ska Europeiska gemenskapernas kommission beredas tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs.
Med prioriterad art och prioriterad livsmiljötyp avses en sådan art eller livsmiljötyp som bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller bilaga 4 till denna förordning har markerats med P.
Bilaga 1 7)
- 7)
Senaste lydelse 2001:712.
Biotopskyddsområden som avses i 5 §
1. Allé
Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd.
2. Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark
Ett område i terräng där grundvatten koncentrerat strömmar ut och där den våtmark som uppkommer till följd av det utströmmande vattnet uppgår till högst ett hektar.
3. Odlingsröse i jordbruksmark
På eller i anslutning till jordbruksmark upplagd ansamling av stenar med ursprung i jordbruksdriften.
4. Pilevall
Hamlade pilar i en rad som består av antingen
minst fem träd med ett inbördes avstånd av högst 100 meter i en i övrigt öppen jordbruksmark eller invid en väg där marken mellan pilträden är plan eller upphöjd till en vall, eller
minst tre träd, om vallen är väl utbildad, mer än 0,5 meter hög och två meter bred.
Biotopen omfattar trädradens längd med den bredd den vidaste trädkronans projektion på marken utgör. Om vallen är bredare än trädkronornas projektion på marken, omfattar biotopen vallen i sin helhet.
5. Småvatten och våtmark i jordbruksmark
Ett småvatten eller en våtmark med en areal av högst ett hektar i jordbruksmark som ständigt eller under en stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta såsom kärr, gölar, vätar, översilningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna diken, dammar och högst två meter breda naturliga bäckfåror. Arealbegränsningen avser inte linjära element som öppna diken eller högst två meter breda naturliga bäckfåror. Dammar anlagda för bevattningsändamål innefattas inte i denna biotop.
6. Stenmur i jordbruksmark
En uppbyggnad av på varandra lagda stenar som har en tydlig, långsträckt utformning i naturen och som har eller har haft hägnadsfunktion eller som funktion att avgränsa jordbruksskiften eller någon annan funktion.
7. Åkerholme
En holme av natur- eller kulturmark med en areal av högst 0,5 hektar som omges av åkermark eller kultiverad betesmark.
Bilaga 2 8)
- 8)
Senaste lydelse 1999:1202.
Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 6 §
Brandfält
Lövbrännor
Äldre naturskogsartade skogar
Örtrika allundar
Ravinskogar
Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark
Örtrika sumpskogar
Äldre sandskogar
Äldre betespräglade skogar
Kalkmarksskogar
Rik- och kalkkärr
Alkärr
Hassellundar och hasselrika skogar
Källor med omgivande våtmarker
Myrholmar
Ras- eller bergbranter
Mark med mycket gamla träd
Strand- eller svämskogar
Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad
Bilaga 3
Särskilt skyddsvärda mark- och vattenområden som avses i 7 §
Rik- och kalkkärr i jordbruksmark
Ängar
Naturbetesmarker
Naturliga vattendrag
Ras- eller bergbranter
Naturliga vattenfall med omgivande mark
Naturliga forsar med omgivande mark
Naturliga sjöutlopp med omgivande mark
Mynningsområden vid havskust
Rev av ögonkorall
Naturliga sjöar och andra vatten som är naturligt fisktomma
Helt eller delvis avsnörda havsvikar
Grunda havsvikar
Ålgräsängar
Biogena rev
Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad
Bilaga 4 9)
- 9)
Senaste lydelse av tidigare bilaga 3 2006:1018.
Förteckning över livsmiljötyper
Denna förteckning innehåller en uppräkning av de livsmiljötyper som enligt rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, senast ändrat genom rådets direktiv 2006/105/EG, har ett sådant gemenskapsintresse att särskilda bevarandeområden behöver utses.
Bokstavsmarkeringen P betyder att livsmiljötypen är prioriterad enligt direktiv 92/43/EEG.
Bokstavsmarkeringen S betyder att livsmiljötypen förekommer i Sverige.
Den sifferkod som anges vid varje livsmiljötyp motsvarar den Natura 2000-kod som avses i direktiv 92/43/EEG.
4. TEMPERERADE HEDAR OCH BUSKMARKER
– P 40A0 Subkontinentala peripannoniska buskmarker
– – 40B0 Potentilla fruticosa-snår i Rodopibergen
– P 40C0 Ponto-sarmatiska lövsnår
5. SKLEROFYLLBUSKMARKER (MATORRAL)
62. Delvis naturliga torra gräsmarker och buskformationer
– P 62B0 Gräsmarker med serpentinvegetation på Cypern
– P 62C0 Ponto-sarmatiska stäpper
– – 62D0 Oro-moesiska acidofila gräsmarker
63. Sklerofyllartade betade skogar (dehesas)
91. Tempererade Europas skogar
– – 91R0 Dinariska-dolomitiska skogar med skotsk tall (Genisto januensis-Pinetum)
– P 91S0 Västpontiska bokskogar
– – 91T0 Centraleuropeiska skogar med skotsk tall och lavar
– – 91U0 Sarmatiska stäpptallskogar
– – 91V0 Dakiska bokskogar (Symphyto-Fagion)
– – 91W0 Moesiska bokskogar
– P 91X0 Bokskogar i Dobrogea
– – 91Y0 Dakiska ek- och avenbokskogar
– – 91Z0 Moesiska silverlindskogar
– P 91AA Östliga vitekskogar
– – 91BA Moesiska silvergranskogar
– – 91CA Skogar med skotsk tall i Rodopi- och Balkanbergen
92. Mediterrana lövskogar
95. Mediterrana och makaronesiska bergsbarrskogar
– P 9590 Cedrus brevifolia-skog (Cedrosetum brevifoliae)