SFS 2007:657
Förordning om ändring i förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd
utfärdad den 28 juni 2007.
Regeringen föreskriver att 1–3 och 12 §§ förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd skall ha följande lydelse.
1 §
Sjöfartsstöd lämnas enligt denna förordning till arbetsgivare för skatt på sjöinkomst och för arbetsgivarens kostnader för arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift.
När det gäller sjömän anställda för arbete ombord på fartyg som bedriver regelbunden persontransport mellan hamnar i Europeiska gemenskapen lämnas sjöfartsstöd endast i fråga om medborgare i Europeiska unionen (EU) och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Detsamma gäller sjömän anställda på ro-ro-passagerarfartyg. Med ro-ro-passagerarfartyg avses detsamma som anges i artikel 2 a i rådets direktiv 1999/35/EG av den 29 april 1999 om ett system med obligatoriska besiktningar för en säker drift av ro-ro-passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg i reguljär trafik1) , ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/84/EG2) .
- 1)
EGT L 138, 1.6.1999, s. 1 (Celex 31999L0035).
- 2)
EGT L 324, 29.11.2002, s. 53 (Celex 32002L0084).
Beslut om sjöfartsstöd fattas av Rederinämnden.
2 §3)
- 3)
Senaste lydelse 2002:796.
Sjöfartsstöd lämnas till fysiska och juridiska personer samt till partrederier som har eller har haft sjömän anställda för arbete ombord på svenskregistrerade last- och passagerarfartyg som huvudsakligen används i utrikestrafik av betydelse för den svenska utrikeshandeln eller den svenska tjänsteexporten. Fartygen får inte vara registrerade i något annat register än det svenska.
Sjöfartsstöd lämnas endast till den som ställer utbildningsplatser ombord till förfogande enligt Sjöfartsverkets anvisningar och som har tillräckliga försäkringar för fartyget och dess drift.
3 §4)
- 4)
Senaste lydelse 2002:490.
Om det finns synnerliga skäl får Rederinämnden bifalla en ansökan om sjöfartsstöd även om kravet som ställs i 2 § om att fartyget huvudsakligen skall användas i utrikestrafik av betydelse för den svenska utrikeshandeln eller den svenska tjänsteexporten inte är uppfyllt.
Om nämnden bedömer att beredskapsskäl skall läggas till grund för ett beslut om att bevilja stöd enligt första stycket, skall nämnden först samråda med Sjöfartsverket.
12 §
I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Rederinämndens preliminära beslut om sjöfartsstöd enligt 8 § får inte överklagas.