SFS 2009:587
Förordning om ändring i förordningen (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån för bostadsbyggande m.m.
utfärdad den 20 maj 2009.
Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån för bostadsbyggande m.m.
dels att 5 § ska upphöra att gälla,
dels att 1, 3 och 4 §§ samt rubriken närmast före 3 § ska ha följande lydelse.
1 §
Statens bostadskreditnämnd får lämna statlig garanti (kreditgaranti) till kreditinstitut enligt bestämmelserna i denna förordning. Kreditgarantin får avse lån till
ny- eller ombyggnad av hyres- eller bostadsrättshus,
nybyggnad av egnahem eller ägarlägenheter,
sådan ombyggnad av lokal, byggnad eller annan anläggning som innebär nytillskott av ägarlägenheter och
lån till förvärv av hus för ombildning till kooperativ hyresrätt.
Kreditgarantin får även avse lån som syftar till att minska förlustrisken för tidigare lämnad garanti.
Villkoren för kreditgarantin ska regleras i ett avtal mellan Statens bostadskreditnämnd och kreditinstitutet.
Begränsning av statens risk
3 §
Statens bostadskreditnämnd ska bedöma och värdera de ekonomiska risker som ett garantiåtagande innebär för staten, och se till att ärendet får en ekonomiskt ansvarsfull prövning och hantering samt att det finns fullgoda säkerheter för det garanterade lånet. Villkoren ska utformas så att statens risk begränsas och möjligheter till kontroll och uppföljning skapas.
4 §
Vid ny- eller ombyggnad får kreditgarantin vid garantitidens början avse högst ett belopp som motsvarar 90 procent av fastighetens eller tomträttens marknadsvärde. Beloppet får dock inte överstiga 2 000 000 kronor per lägenhet.
Om det belopp som kan beräknas för fastigheten eller tomträtten med tillämpning av 10 eller 11 § förordningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnadssubvention är högre än 90 procent av marknadsvärdet, får kreditgaranti i stället lämnas med högst detta belopp.
Vid nybyggnad av eller ombildning till kooperativ hyresrätt får kreditgarantin vid garantitidens början avse högst ett belopp som motsvarar 95 procent av fastighetens eller tomträttens marknadsvärde.
Med marknadsvärde avses det pris som skulle uppnås vid en marknadsmässig försäljning där skälig tid ges för förhandlingar. Marknadsvärdet ska bedömas med utgångspunkt i att ny- eller ombyggnaden färdigställts och utan hänsyn till spekulativa och tillfälliga förhållanden.