SFS 2014:1582
Förordning om ändring i förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller
utfärdad den 22 december 2014.
Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller
dels att 2–5, 9, 12 och 13 a §§ och rubriken närmast före 4 § ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 12 a §, av följande lydelse.
2 §1)
- 1)
Senaste lydelse 2013:479.
Om det finns medel, får statligt stöd enligt denna förordning lämnas till privatpersoner, kommuner och företag som ett engångsbidrag för installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem. Detta gäller dock inte för åtgärder som har fått annat offentligt stöd, inklusive sådant stöd som lämnats av Europeiska unionen, eller skattereduktion för arbetskostnad.
Stöd till företag får endast lämnas i enlighet med de villkor som anges i kapitel I och i artikel 41 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.
Stöd får avse endast sådana åtgärder som påbörjats tidigast den 1 juli 2009 och slutförts senast den 31 december 2016.
3 §2)
- 2)
Senaste lydelse 2011:1027.
Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.
Med solcellssystem avses i denna förordning ett system för produktion av elektricitet från solstrålning i vilket solceller ingår och som avgränsas av anslutning till fastighetsinternt eller externt elnät.
Förutsättningar för stöd
4 §
Stöd får endast lämnas för ett solcellssystem per byggnad eller för ett solcellssystem per fastighet om systemet är byggt på marken.
För system för samtidig produktion av solel och solvärme i en integrerad konstruktion (solels- och solvärmehybridsystem) får stöd lämnas endast om elproduktionen uppgår till minst 20 procent av systemets beräknade sammanlagda årliga el- och värmeproduktion.
5 §3)
- 3)
Senaste lydelse 2012:971.
Av de stödberättigande kostnaderna enligt 6 § och med de begränsningar som följer av andra och tredje styckena får stöd lämnas med högst 30 procent till företag och med högst 20 procent till övriga.
Stöd får lämnas med högst 1,2 miljoner kronor per solcellssystem eller solels- och solvärmehybridsystem.
Stödberättigande kostnader får uppgå till högst 37 000 kronor plus mervärdesskatt per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt. Stödberättigande kostnader för solels- och solvärmehybridsystem får uppgå till högst 90 000 kronor plus mervärdesskatt per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt.
Om solcellssystemet har finansierats med försäkringsersättning, ska stödet minskas med ett belopp som motsvarar ersättningen.
9 §4)
- 4)
Senaste lydelse 2011:1027.
En ansökan om stöd ska göras skriftligen och innehålla
en beräkning av den årliga elproduktionen från solcellssystemet och i förekommande fall uppgift om värmeproduktion,
uppgifter om projektets plats, dess start- och slutdatum,
en beskrivning av projektet,
en förteckning över projektkostnader, och
upplysning om huruvida sökanden har sökt eller fått annat offentligt stöd eller stöd från Europeiska unionen för samma stödberättigande kostnader.
Om ansökan avser ett företag ska den även innehålla uppgifter om företagets namn, antal anställda, årsomsättning samt balansomslutning och om det finansieringsbelopp som behövs för projektet.
12 §
En begäran om utbetalning av stöd ska ha kommit in till länsstyrelsen inom sex månader från det att projektet, enligt länsstyrelsens beslut, senast ska vara slutfört.
Till begäran om utbetalning ska stödmottagaren bifoga specificerade skriftliga underlag för att styrka den stödberättigande kostnaden.
Boverket sköter utbetalningen av stödet.
12 a §
Ett stöd enligt denna förordning får inte betalas ut till ett företag som är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.
13 a §5)
- 5)
Senaste lydelse 2011:1027.
Statens energimyndighet ska föra det register som avses i artikel 12 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.