1 b §

Stöd enligt denna förordning får endast lämnas i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.

2 §

Stöd enligt denna förordning får inte lämnas för åtgärder som har påbörjats innan ansökan om stöd kommit in till Skogsstyrelsen.

2 a §

Den som ansöker om stöd ska äga marken som åtgärden avser eller ha tillstånd av markägaren för att genomföra åtgärden.

3 §¹⁾

1)

Senaste lydelse 2011:172. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

Stöd enligt denna förordning får inte lämnas för åtgärder som stöd har beviljats för enligt 7 kap. förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.

4 §²⁾

2)

Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

Stöd för natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket får lämnas för

1. åtgärder som går utöver de krav som föreskrivs i skogsvårdslagen (1979:429), och

2. första beskogning med lövskog på mark som tidigare använts för jordbruksändamål, om beskogningen är av värde för natur- och kulturmiljövården.

5 §³⁾

3)

Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

Stöd för att anlägga och vårda ädellövskog får lämnas för

1. fullständiga åtgärder för att anlägga ädellövskog,

2. röjning av plantskog eller ungskog, och

3. annan vård av ädellövskog än röjning som avses i 2.

7 a §

En ansökan om stöd ska innehålla en skriftlig redogörelse

1. för allt annat stöd av mindre betydelse som företaget fått under de två föregående beskattningsåren och det innevarande beskattningsåret, och

2. för allt annat stöd som företaget ansökt om eller beviljats och som avser samma stödberättigande kostnader som är aktuella för det stöd som ansökan avser.

7 b §

Skogsstyrelsen får inte bevilja en ansökan om stöd innan myndigheten har kontrollerat att det sammanlagda stödet av mindre betydelse inte överskrider det tak som följer av artikel 6.3 i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013.

Skogsstyrelsen ska lämna de upplysningar till stödmottagaren som framgår av artikel 6.1 i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013.

8 §⁴⁾

4)

Senaste lydelse 2011:172.

Skogsstyrelsen ska föra det register som avses i artikel 6.4 i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013.

9 §

Skogsstyrelsen får medge att någon annan träder in i sökandens eller stödmottagarens ställe.

9 a §⁵⁾

5)

Senaste lydelse 2011:172.

Skogsstyrelsen får besluta att ett beviljat stöd helt eller delvis inte ska betalas ut om

1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att stödet har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,

2. stödet av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, eller

3. villkoren för stödet inte har följts.

13 §

En mottagare av ett stöd enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om

1. någon av de grunder som anges i 9 a § är tillämpliga, eller

2. stödet helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte har använts för det ändamål som det har beviljats för.

På stöd som krävs tillbaka ska ränta betalas från och med den dag som infaller en månad efter det att beslut om återbetalning har fattats och efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.

14 §

Om en stödmottagare är återbetalningsskyldig enligt 13 §, ska Skogsstyrelsen besluta att helt eller delvis kräva tillbaka stödet tillsammans med ränta.

Kravet och räntan får helt eller delvis sättas ned om det finns särskilda skäl.

Ett beslut om återkrav enligt första stycket ska fattas inom tio år från det att stödet betalades ut.

15 §

Om Skogsstyrelsen har beslutat om återbetalning enligt 14 §, får det belopp som ska betalas enligt beslutet räknas av mot en utbetalning av stöd enligt denna förordning.

15 a §

Skogsstyrelsen ska vid domstolar och myndigheter och i övrigt bevaka statens rätt mot stödmottagaren enligt denna förordning. Skogsstyrelsen får då anta ackordsförslag eller på annat sätt efterskänka statens rätt.