SFS 2024:164
Förordning om ändring i förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare
Utfärdad den 21 mars 2024
Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare
dels att nuvarande 1 kap. 4 och 5 §§ ska betecknas 1 kap. 5 och 4 §§,
dels att 1 kap. 2 §, den nya 1 kap. 4 §, 3 kap. 6–8 §§, 4 kap. 1–5 §§, rubriken till 4 kap., rubrikerna närmast efter 4 kap. 1 och 3 §§ och rubrikerna närmast före 4 kap. 2–5 §§ ska ha följande lydelse,
dels att rubrikerna närmast före 1 kap. 4 och 5 §§ ska sättas närmast före 1 kap. 5 respektive 4 §,
dels att det ska införas en ny paragraf, 1 kap. 5 a §, av följande lydelse.
1 kap.
1 kap. 2 §
I denna förordning finns bestämmelser om
grundläggande krav på utbildningen (2 kap.),
särskilda krav på utbildningen (3 kap.),
kombinationer av undervisningsämnen i utbildning som leder till ämneslärarexamen (4 kap.), och
samverkan och anställningar inom utbildningen (5 kap.).
De grundläggande kraven på utbildningen i 2 kap. är gemensamma för utbildning som leder till förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen.
De särskilda kraven på utbildningen i 3 kap. är programspecifika och gäller enbart för utbildning som leder till förskollärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen.
1 kap. 4 §
I förordningen avses med
högskolor: universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) och enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina,
praktiknära forskning: forskning i samverkan med förskollärar- och lärarprofessionen utifrån förskolans och skolans behov av kunskap för att förbättra verksamheten,
undervisningsämne: ett ämne som ska ingå i en lärares examen och som motsvaras av ett av skolväsendets ämnen som det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan för eller, i vissa fall när utbildningen inriktar sig mot arbete i gymnasieskolan, flera ämnen i skolväsendet som det finns fastlagda ämnesplaner för.
1 kap. 5 a §
Av 2 kap. 13–19 §§ skollagen (2010:800) och förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare framgår vad som krävs för att få bedriva undervisning i skolväsendet.
Av 2 kap. 22 a § förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare framgår vilka ämnen i gymnasieskolan som motsvaras av de undervisningsämnen som anges i 4 kap. 4 §.
3 kap.
3 kap. 6 §
En utbildning till lärare som leder till ämneslärarexamen ska ges med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 eller med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
En sådan utbildning ska innefatta ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier med relevans för ett undervisningsämne.
Att utbildningen för var och en av inriktningarna ska ges med ett begränsat antal kombinationer av undervisningsämnen framgår av 4 kap.
3 kap. 7 §
I utbildning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 ska ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna omfatta totalt 165 högskolepoäng i två undervisningsämnen eller totalt 195 högskolepoäng i tre undervisningsämnen. Utbildningen ska dock omfatta ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier om totalt 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen när två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik ingår i utbildningen. Utbildningen får vidare omfatta ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier om totalt 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen om undervisningsämnet bild eller musik ingår i utbildningen.
Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne som ingår i utbildningen krävs minst 45 högskolepoäng om utbildningen omfattar tre undervisningsämnen och minst 60 högskolepoäng om utbildningen omfattar två undervisningsämnen. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa undervisningsämnen.
Av ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.
3 kap. 8 §
I utbildning med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna omfatta totalt 225 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Utbildningen ska dock omfatta ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier om totalt 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen om undervisningsämnet svenska, samhällskunskap eller musik ingår.
Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng i ett annat relevant ämne eller ämnesområde. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa undervisningsämnen.
Av ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.
4 kap. Kombinationer av undervisningsämnen i utbildning som leder till ämneslärarexamen
4 kap. 1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om vilka undervisningsämnen som får kombineras i en utbildning som leder till ämneslärarexamen enligt högskoleförordningen (1993:100).
Kombinationer av undervisningsämnen för inriktning mot grundskolans årskurs 7–9
Grupper av undervisningsämnen
4 kap. 2 §
Undervisningsämnen för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 delas in i följande grupper:
engelska, matematik, modersmål, moderna språk, svenska, svenska som andraspråk och teckenspråk,
geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap,
biologi, fysik, kemi och teknik,
hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa och slöjd, och
bild och musik.
Tillåtna kombinationer av undervisningsämnen
4 kap. 3 §
För inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 får undervisningsämnena kombineras enligt följande:
två undervisningsämnen ur någon av grupperna i 2 § 1–3,
ett undervisningsämne ur gruppen i 2 § 1 och ett undervisningsämne ur någon av grupperna i 2 § 2–5,
ett undervisningsämne ur grupperna i 2 § 2 eller 3 och ett undervisningsämne ur någon av grupperna i 2 § 4 eller 5,
två olika språk inom undervisningsämnet moderna språk, eller
undervisningsämnena bild och slöjd.
Om examen omfattar ytterligare ett undervisningsämne utöver vad som anges i
första stycket 1–3 eller 5 ska detta ämne vara ett annat undervisningsämne ur någon av grupperna i 2 § 1–5, eller
första stycket 4 ska detta ämne vara ett tredje språk inom undervisningsämnet moderna språk eller ett annat ämne ur någon av grupperna i 2 § 1–5.
Kombinationer av undervisningsämnen för inriktning mot gymnasieskolan
Grupper av undervisningsämnen
4 kap. 4 §
Undervisningsämnen för inriktning mot arbete i gymnasieskolan delas in i följande grupper:
engelska, matematik, modersmål, svenska och svenska som andraspråk,
grekiska, latin, moderna språk och teckenspråk,
filosofi, företagsekonomi, geografi, historia, juridik, psykologi, religionskunskap och samhällskunskap,
biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknik,
idrott och hälsa, och
bild, dans, musik och teater.
Tillåtna kombinationer av undervisningsämnen
4 kap. 5 §
För inriktning mot arbete i gymnasieskolan får undervisningsämnena kombineras enligt följande:
två undervisningsämnen ur någon av grupperna i 4 § 1–4,
ett undervisningsämne ur gruppen i 4 § 1 och ett annat undervisningsämne ur någon av grupperna i 4 § 2–4,
två olika språk inom undervisningsämnet moderna språk,
undervisningsämnet idrott och hälsa och ett undervisningsämne ur någon av grupperna i 4 § 1–4,
ett undervisningsämne ur gruppen i 4 § 6 och ett undervisningsämne ur någon av grupperna i 4 § 1–4, eller
ett undervisningsämne ur gruppen i 4 § 6 och ytterligare 90 högskolepoäng inom det i gruppen i 4 § 6 valda undervisningsämnet.