Befolkningsuppgifter hämtas från Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik.

Kommuner

Den för riket genomsnittliga standardkostnaden i kronor per invånare före uppräkning till bidrags- och avgiftsårets kostnadsnivå för var och en av följande verksamheter är:

Barnomsorg	3 886
Äldreomsorg	6 212
Individ- och familjeomsorg	2 441
Grundskola	5 451
Gymnasieskola	2 090

Beloppen avser år 1997.

Landsting

Den för riket genomsnittliga standardkostnaden före uppräkning till bidrags- och avgiftsårets kostnadsnivå för hälso- och sjukvård är 10 206 kronor per invånare. Beloppet avser år 1992.

Uppräkning till bidrags- och avgiftsårets kostnadsnivå sker med hjälp av utvecklingen av nettoprisindex. Som genomsnittlig procentuell förändring i nettoprisindex för respektive år används följande: 1993 (4,3), 1994 (1,7), 1995 (1,5), 1996 (-0,2), 1997 (-1,2), 1998 (-1,4) och 1999 (0,7).

Följande verksamheters standardkostnad räknas upp till bidrags- och avgiftsårets kostnadsnivå med hjälp av nettoprisindex året före bidrags- och avgiftsåret samt bidrags- och avgiftsåret: barnomsorg, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, grundskola samt gymnasieskola.

Följande verksamheters eller kostnadsslags standardkostnad räknas upp till bidrags- och avgiftsårets kostnadsnivå med hjälp av nettoprisindex år 1993 t.o.m. bidrags- och avgiftsåret: vatten och avlopp, gator och vägar, byggkostnader, uppvärmning, kallortstillägg, administration, resor och räddningstjänst, hälso- och sjukvård, vårdhögskola samt kollektivtrafik.

Följande verksamheters eller kostnadsslags standardkostnad räknas inte upp till bidrags- och avgiftsårets kostnadsnivå: befolkningsminskning, näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder samt svagt befolkningsunderlag.

Okorrigerad åldersrelaterad ersättning = 36 453 x andelen barn 1–2 år + 41 240 x andelen barn 3–6 år + 20 560 x andelen barn 7–9 år.

Volymindex = -0,137 + 0,372 x andelen föräldrar som förvärvsarbetar mer än 25 timmar/vecka + 0,180 x andelen föräldrar som förvärvsarbetar minst en timme/vecka x skattekraften + 0,277 x täthetsindex.

Täthetsindex = (andel som bor i tätorter med fler än 199 invånare) x (befolkning i tätorter med fler än 199 invånare) / (ytan för tätorter med fler än 199 invånare) / 100.

Skattekraften beräknas som kommunens skatteunderlag per invånare i förhållande till riksgenomsnittet. Värdet för en kommuns relativa skattekraft kan maximalt vara 1,27. Volymindex avrundas till tre decimaler.

Andelen föräldrar som förvärvsarbetar mer än 25 tim/vecka respektive minst en tim/vecka beräknas som ett genomsnitt för de två senaste av de av Statistiska centralbyrån utförda barnomsorgsundersökningarna.

En kommuns skattekraft enligt taxeringen året före bidrags- och avgiftsåret hämtas från Riksskatteverket och Statistiska centralbyrån.

Tillägg för elevernas programval beräknas utifrån antal elever per hemkommun och gymnasieprogram. Beräkningen av kommunens programvalsfaktor görs enligt följande:

Programvalsfaktor = ((tidigare använd programvalsfaktor) + 2 x programvalsfaktor beräknad på data för år 1997) / 3.

Programvalsfaktorn för respektive kommun för år 1997 beräknas som: ((summering av (antal elever per program x rikets genomsnittskostnad per program)) - relationstal (antal 16–18-åringar x gymnasiets genomsnittskostnad i riket per 16–18-åring)) / befolkningen den 31 december två år före bidrags- och avgiftsåret.

Elevdata avser elevernas hemkommun och hämtas från Statistiska centralbyråns skolstatistik.

Som kostnadsdata för olika program används Skolverkets statistik.

Standardkostnad = antal helårsstudenter x 61 707 / befolkning.

Uppgifter om antalet helårsstudenter avser antal studenter vid respektive vårdhögskola samt av landstingen finansierad vårdhögskoleutbildning under läsåret två år före bidragsårets ingång. Uppgifterna hämtas från statistik från Högskoleverket.

Standardkostnad per län = (-557,32 + 15,35 x roten ur invånardistansen + 1,07 x roten ur folkmängden + 829,9 x dagbefolkning i kommun med högsta dagbefolkning i länet / dagbefolkning i länet + 46,61 x roten ur antal öar som har färjeförbindelser som medger daglig arbetspendling) x 0,75.

Standardkostnaden i Skåne läns landsting beräknas som ett med befolkningen vägt genomsnitt av standardkostnaden år 1992 för Kristianstads läns landsting, Malmöhus läns landsting och Malmö kommun.

Standardkostnaden i Västra Götalands läns landsting beräknas som ett med befolkningen vägt genomsnitt av standardkostnaden år 1992 för Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län utom Habo och Mullsjö kommuner, Älvsborgs län och Göteborgs kommun.

Standardkostnaden i Jönköpings läns landsting beräknas som ett med befolkningen vägt genomsnitt av standardkostnaden år 1992 för Jönköpings län samt Habo och Mullsjö kommuner.