SFS 2002:945
Förordning om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister
utfärdad den 21 november 2002.
Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2001:650) om vägtrafikregister
dels att 5 kap. 2 §, 6 kap. 3, 7 och 9 §§, 7 kap. 5 §, 8 kap. 15 §, 9 kap. 2, 3 och 8 §§, 10 kap. 12 §, 12 kap. 8 §, 17 kap. 1 och 2 §§ samt 20 kap. 4 § skall ha följande lydelse,
dels att det i förordningen skall införas sju nya paragrafer, 6 kap. 10–16 §§, samt närmast före 6 kap. 10 och 14 §§ nya rubriker av följande lydelse.
5 kap. 2 §
Rikspolisstyrelsen skall underrätta Vägverket om dom, beslut, straffföreläggande eller föreläggande av ordningsbot som har antecknats i register som avses i lagen (1998:629) om belastningsregister, om den registrerade har gjort sig skyldig till brott mot följande bestämmelser.
3 kap. 1, 2 eller 5–9 § brottsbalken eller mot någon av dessa paragrafer och 3 kap. 11 § brottsbalken,
4 kap. brottsbalken,
6 kap. 1–3 § brottsbalken eller mot någon av dessa paragrafer och 6 kap.12 § brottsbalken,
8 kap. 1 eller 4–7 § brottsbalken eller mot någon av dessa paragrafer och 8 kap. 12 § brottsbalken,
9 kap. 1 eller 3–5 § brottsbalken eller mot någon av dessa paragrafer och 9 kap. 11 § brottsbalken,
10 kap. 1, 3 eller 5 § brottsbalken eller mot någon av dessa paragrafer och 10 kap. 9 § brottsbalken,
11 kap. brottsbalken,
12 kap. 3 § brottsbalken eller 12 kap. 3 och 5 §§ brottsbalken,
13 kap. brottsbalken,
17 kap. 1, 2, 4 eller 5 § brottsbalken eller 17 kap. 1 och 16 §§ brottsbalken,
lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
lagen (2000:1225) om straff för smuggling eller den upphävda lagen (1960:418) om straff för varusmuggling,
lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som har begåtts utomlands,
föreskrifter, förelägganden eller förbud enligt lagen (1982:821) om transport av farligt gods,
30 § första, andra eller tredje stycket järnvägssäkerhetslagen (1990:1157),
3 eller 4 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel,
20 kap. 3–5 eller 7 § sjölagen (1994:1009),
lagen (1998:492) om biluthyrning,
lagen (2001:558) om vägtrafikregister,
fordonslagen (2002:574) eller den upphävda fordonskungörelsen (1972:595),
den upphävda förordningen (1987:27) om fordon i internationell vägtrafik i Sverige,
förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter,
förordningen (1994:1297) om vilotider vid vissa vägtransporter inom landet,
förordningen (1995:521) om behöriga myndigheter, m.m. i fråga om kör- och vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter,
förordningen (1998:780) om biluthyrning,
förordningen (1998:786) om behöriga myndigheter, m.m. i fråga om internationella transporter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
denna förordning, eller
föreskrifter som har meddelats med stöd av författningarna under 24–33.
6 kap. 3 §
För andra fordon än sådana som anges i 2 § prövas frågor om registrering efter anmälan från ett besiktningsorgan enligt fordonslagen (2002:574) sedan fordonet har godkänts vid en registreringsbesiktning.
6 kap. 7 §
När sådana uppgifter om ägaren och fordonet som behövs för identifieringen har lämnats, skall fordonet registreras. Registrering får dock vägras om fordonet är efterlyst eller om dess identitet är oklar på grund av lämnade uppgifter om tidigare registrering, chassinummer eller annan märkning för identifiering inte har kunnat säkerställas vid en kontroll.
Personbilar som omfattas av artikel 7 i rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/116/EG1, får dock registreras endast om ett intyg om överensstämmelse lämnas. Detsamma gäller fordon som omfattas av avtal om ömsesidigt erkännande som EG har träffat med tredje land.
- 1)
EGT L 18, 21.1.2002, s. 1 (Celex 32001L0116).
Om avställning av fordon vid registreringen finns bestämmelser i 8 kap. 1 §.
6 kap. 9 §
Ett sådant motorfordon som anges nedan skall antecknas som utryckningsfordon, om det vid registreringsbesiktning enligt 6 kap. fordonsförordningen (2002:925) har godkänts eller i typintyg har betecknats som utryckningsfordon:
ett motorfordon som har godkänts vid lämplighetsbesiktning enligt 8 kap. 1 § 4 fordonsförordningen och som är inrättat för transport av sjuka eller skadade och är avsett att användas uteslutande för detta ändamål av den som ingår i en sådan organisation som avses i 6 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), eller
ett motorfordon som är avsett att användas endast av en statlig brandkår eller en kommunal räddningskår eller av ett spårvägs- eller järnvägsföretag för att bereda hjälp vid eller förhindra olycksfall eller för att undanröja trafikhinder, eller av polis- eller tullpersonal eller personal vid Kustbevakningen i brådskande tjänsteutövning.
Fordon i internationell vägtrafik i Sverige m.m.
6 kap. 10 §
Ett fordon i internationell vägtrafik i Sverige skall vara registrerat i en främmande stat.
Fordonet behöver dock inte vara registrerat om det enligt lagen (2001:558) om vägtrafikregister får användas här utan att vara registrerat. Ett släpfordon behöver inte vara registrerat om det får användas i sitt hemland utan registrering. Inte heller behöver en moped klass I eller en motorcykel vara registrerad
om den har införts och används av en person som är bosatt utomlands men som tillfälligt vistas här,
om den uppfyller de villkor som gäller för ett sådant fordon i brukarens hemland,
om motorn har en slagvolym som inte överstiger 50 kubikcentimeter, och
om den som infört mopeden eller motorcykeln får använda den i sitt hemland utan körkort eller därmed jämförlig handling.
6 kap. 11 §
Vid färd med ett registrerat fordon i internationell vägtrafik i Sverige skall föraren medföra ett registreringsbevis som visar
registreringsnumret,
datum för första registreringen eller fordonets tillverkningsår,
namn och adress beträffande den person som beviset har utfärdats för,
tillverkarens namn eller varumärke,
fordonets tillverknings- eller serienummer,
fordonets totalvikt, om fordonet är avsett för godstransporter, och
bevisets giltighetstid, om den inte är obegränsad.
Vid färd med ett oregistrerat släpfordon i internationell vägtrafik i Sverige skall dragfordonets förare medföra ett bevis om att fordonet får användas i trafik i sitt hemland. Beviset skall innehålla de uppgifter som anges i första stycket 2–7.
De handlingar som avses i första och andra styckena skall på begäran överlämnas för kontroll till bilinspektör, polisman eller tulltjänsteman. Uppgifterna i handlingarna skall vara angivna antingen med enbart latinska bokstäver eller engelsk kursivstil eller också upprepade i denna form. Handlingarna skall vara i sådant skick att de kan läsas utan svårighet.
6 kap. 12 §
Ett registrerat fordon i internationell vägtrafik i Sverige skall vara försett med registreringsskyltar, som visar fordonets registreringsnummer.
Ett oregistrerat släpfordon i internationell vägtrafik i Sverige skall baktill vara försett med en skylt som visar dragfordonets registreringsnummer. Om flera oregistrerade släpfordon dras av ett dragfordon, skall skylten vara placerad på det sista släpfordonet.
6 kap. 13 §
Varje registrerat fordon i internationell vägtrafik i Sverige skall baktill ha ett nationalitetsmärke som visar i vilken stat fordonet är registrerat.
Ett oregistrerat släpfordon i internationell vägtrafik i Sverige skall baktill vara försett med nationalitetsmärke för den stat där dragfordonet är registrerad. Detta gäller dock inte om dragfordonet är registrerat i Sverige.
Nationalitetsmärket skall bestå av högst tre latinska bokstäver. De bokstäver som betecknar de olika staterna bestäms genom överenskommelser med dessa stater.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte fordon som används vid sådana förföljanden som avses i 5 och 10 §§ lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete. Bestämmelserna gäller inte heller fordon som används av danska polismän vid färd på svenskt territorium på den fasta förbindelsen över Öresund som den definieras i artikel 2 i avtalet av den 6 oktober 1999 mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Danmarks regering om polisiärt samarbete i Öresundsregionen.
Särskilda bestämmelser för fordon som är registrerade i Danmark, Finland eller Norge
6 kap. 14 §
I stället för vad som anges i 11 § gäller för motordrivna fordon som är registrerade i Danmark, Finland eller Norge och till dem kopplade släpfordon, att fordonens registreringsskyltar skall godtas som bevis för registreringen. Dessutom skall godtas
för andra danska fordon än personbilar och motorcyklar och till personbilar kopplade släpfordon: "inregistreringsattest",
för finska fordon: registerutdrag för fordonet eller registreringsbevis som visar att fordonet får användas i utlandet eller interimsintyg,
för norska fordon: "vognkort".
6 kap. 15 §
Som identitetshandling för sådana fordon som avses i 15 § andra stycket lagen (2001:558) om vägtrafikregister skall följande godtas.
För danska fordon: "registreringsattest".
För finska fordon: "provnummerskyltar" tillsammans med intyg om rätt att använda sådana skyltar.
För norska fordon: "prøvekjennemerke" tillsammans med "vognkort for årsprøvekjennemerke" eller "kjøreseddel for dagsprøvekjennemerke" i original.
6 kap. 16 §
Som bevis för ett sådant tillstånd som avses i 15 § tredje stycket lagen (2001:558) om vägtrafikregister skall följande godtas.
I Danmark utfärdad tillfällig "inregistreringsattest" och gränsskylt.
I Finland utfärdat interimistiskt registreringsbevis och motsvarande skylt eller interimsintyg och motsvarande SF-skylt.
I Norge utfärdat "vognkort" och motsvarande skylt för särskild registrering.
Fordonen skall dessutom vara försedda med hemlandets nationalitetsmärke.
7 kap. 5 §
När ett fordon har registrerats skall Vägverket tillhandahålla två registreringsskyltar för varje bil och en registreringsskylt för varje motorcykel, moped klass I, motorredskap, terrängmotorfordon eller släpfordon.
8 kap. 15 §
Ett fordon som omfattas av ett typgodkännande enligt något av följande direktiv
a) rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/116/EG2,
b) rådets direktiv 74/150/EEG av den 4 mars 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2001/3/EG3, eller
c) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG4,
- 2)
EGT L 18, 21.1.2002, s. 1 (Celex 32001L0116).