4 §

En ansökan om tillstånd till markavvattning enligt 11 kap. 9 § miljöbalken som prövas av en länsstyrelse ska vara skriftlig. Bestämmelserna i 22 kap. 1 § första stycket 1–5 och andra stycket 1 samt 2 § miljöbalken ska tillämpas i fråga om ansökningen. Det som där sägs om mark- och miljödomstol ska gälla länsstyrelsen.

Kungörelse av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning ska ske enligt 6 kap. 8 § miljöbalken samt 7 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Tiden för skriftliga synpunkter får inte sättas till kortare tid än fyra veckor efter det att kungörelsen var införd.

Bestämmelser om kungörelse då mark- och miljödomstolen prövar en ansökan finns i 22 kap. 3 § miljöbalken.

Bestämmelser om undantag i vissa fall från skyldigheten att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning finns i 2 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.

7 §¹⁾

1)

Senaste lydelse 2005:1158.

När en markavvattningssakkunnig förordnas, ska mark- och miljödomstolen underrätta Statens jordbruksverk om förordnandet. Om det endast är fråga om avvattning av skogsmark, ska i stället Skogsstyrelsen underrättas.

8 §

Mark- och miljödomstolens förteckning över vattenverksamheter inom domsområdet ska föras i en miljöbok som en vattenbok ska ingå i.

Domstolsverket får meddela föreskrifter om miljöboken.

18 §

När tillsynsmyndigheten har fått uppgift om att en besiktning enligt 22 kap. 25 § första stycket 3 miljöbalken har utförts, ska myndigheten underrätta mark- och miljödomstolen om detta.

25 §²⁾

2)

Senaste lydelse 2007:168.

Bestämmelser om överklagande i särskilda fall finns i 19 kap. 1 § tredje stycket miljöbalken samt 1 kap. 2 § första stycket och 5 kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.

Naturvårdsverket och Kammarkollegiet får överklaga länsstyrelsens beslut som rör frågor om markavvattning.