1 kap.

¹⁾ Denna förordning innehåller bestämmelser om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Förordningen innehåller följande kapitel:

1)

Senaste lydelse 2020:781.

• – inledande bestämmelser (1 kap.),

• – allmänna bestämmelser om planer, ämnen och samverkan (2 kap.),

• – lärotider (3 kap.),

• – utbildningens innehåll (4 kap.),

• – fjärrundervisning (4 a kap.),

• – distansundervisning (4 b kap.),

• – behörighet, urval och antagning (5 kap.),

• – stödåtgärder (6 kap.),

• – betyg (7 kap.),

• – rätt att läsa ett ämne på nytt (8 kap.),

• – utbildning för döva och hörselskadade (9 kap.),

• – elever (10 kap.),

• – statsbidrag (11 kap.), och

• – övriga bestämmelser (12 kap.).

2 §

²⁾ I förordningen avses med

2)

Senaste lydelse 2015:1049.

• – arbetsplatsförlagt lärande: lärande inom en vidareutbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

• – examensarbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för gymnasieingenjörsexamen,

• – fullständig vidareutbildning: betyg i ämnen och på ett examensarbete i en omfattning om totalt 900 gymnasiepoäng enligt en individuell studieplan,

• – garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 17 a kap. 8 § skollagen (2010:800),

• – gemensamma ämnen: sådana ämnen och nivåer i ämnen som ska ingå i vidareutbildningen,

• – gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en nivå i ett ämne i vidareutbildningen eller examensarbetet,

• – moderna språk: språkämnen där elever får undervisning i ett språk som inte är svenska, engelska, ett klassiskt språk eller teckenspråk,

• – modersmålsämne: ett språkämne som elever får undervisning i inom ramen för modersmålsundervisningen,

• – Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år: det nationella råd för vidareutbildningen som Statens skolverk ska ansvara för enligt 10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk,

• – nivå i ett ämne: del av ett ämne, efter vilken det ska sättas betyg enligt 15 kap. 22 § skollagen,

• – utgång: en benämning av en viss kompetens inom ett teknikområde som en kombination av vissa nivåer i ett eller flera ämnen inom en nationell profil leder till, och

• – yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.

2 §

³⁾ I 17 a kap. 11 § skollagen (2010:800) anges att det för varje ämne ska finnas en ämnesplan. I paragrafen anges också att flera ämnen får ha en gemensam ämnesplan om det finns särskilda skäl. Ämnesplanen ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.

3)

Senaste lydelse 2022:338.

Av ämnesplanen ska följande framgå:

1. ämnets syfte,

2. den eller de nivåer som ämnet består av,

3. det centrala innehållet för varje nivå,

4. antalet gymnasiepoäng som varje nivå omfattar, och

5. betygskriterierna för ämnet.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om ämnesplaner för vidareutbildningen. Sådana föreskrifter får innebära att vissa ämnen eller nivåer i ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.

5 §

⁴⁾ En elevs individuella studieplan ska innehålla uppgifter om

4)

Senaste lydelse 2020:781.

1. vilken nationell profil eleven går på och vilka ämnen och nivåer i dessa ämnen som eleven har valt,

2. om eleven följer en fullständig eller utökad vidareutbildning,

3. vilka nivåer i vilka ämnen som ingår i elevens fullständiga vidareutbildning och, om eleven följer en utökad vidareutbildning, vilka nivåer i vilka ämnen som ligger utanför den fullständiga vidareutbildningen, och

4. om eleven får fjärrundervisning och i så fall i vilken utsträckning.

3 kap. 5 §

Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje nivå i ett ämne och för examensarbetet samt om hur fördelningen av undervisningstiden över läsåret ska göras.

Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid enligt 17 a kap. 8 § skollagen (2010:800).

4 kap. 1 §

En vidareutbildning består av

1. gemensamma ämnen,

2. i förekommande fall för en profil gemensamma ämnen,

3. i förekommande fall för en utgång gemensamma ämnen,

4. valbara ämnen, och

5. examensarbete.

Enligt 17 a kap. 10 § första stycket skollagen (2010:800) omfattar utbildningen 900 gymnasiepoäng, varav 100 gymnasiepoäng avser ett examensarbete.

3 §

Statens skolverk får när det gäller vidareutbildningen meddela föreskrifter om

1. poängplanen för utbildningen,

2. vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska ingå i respektive nationell profil och profilernas olika utgångar, om inte något annat följer av andra föreskrifter som regeringen meddelat,

3. vilka nivåer i vilka ämnen som ska erbjudas som gemensamma ämnen,

4. vilka nivåer i vilka ämnen som i förekommande fall ska erbjudas som gemensamma ämnen för en nationell profil, och

5. vilka nivåer i vilka ämnen som får erbjudas som valbara ämnen.

Ämnena ska rymmas inom vidareutbildningens examensmål.

Innan Skolverket meddelar föreskrifter med stöd av första stycket ska verket höra Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

8 §

Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att lärandet uppfyller de krav som finns för utbildningen.

Rektorn beslutar om hela eller delar av nivåer i ämnen ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåret ska göras.

13 §

Modersmålsundervisning får anordnas som

1. valbart ämne,

2. utökad vidareutbildning, eller

3. ersättning för undervisning i andra språkämnen än svenska, svenska som andraspråk och engelska.

14 §

Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning för en elev sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock ges sådan undervisning under längre tid om eleven har särskilt behov av det.

Begränsningen till sju år gäller inte om undervisningen

1. ersätter undervisning i andra språkämnen än svenska, svenska som andraspråk och engelska,

2. anordnas som valbart ämne, eller

3. anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett nordiskt språk som modersmål.

18 §

En elev får delta frivilligt i utbildning i ett eller flera ämnen på nivåer som ligger utanför elevens fullständiga vidareutbildning, om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl utbildningen på den ordinarie nationella profilen som den frivilliga utbildningen (utökad vidareutbildning). Beslutet fattas av rektorn.

4 a kap. 2 §

⁵⁾ De ämnen som fjärrundervisning får användas i anges i bilagan till denna förordning.

5)

Senaste lydelse 2020:781.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om att fjärrundervisning får användas i andra ämnen än de som anges i bilagan till denna förordning och om vilka nivåer i dessa ämnen som fjärrundervisning får användas i.

5 kap. 1 §

Enligt 17 a kap. 16 § skollagen (2010:800) krävs gymnasieexamen från teknikprogrammet eller likvärdiga kunskaper för behörighet till vidareutbildning. Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka nivåer i ämnen inom teknikprogrammets inriktningar som det därutöver ska krävas godkända betyg på för behörighet till utbildningen eller vilka likvärdiga meriter som annars därutöver ska krävas för behörighet.

Innan Skolverket meddelar föreskrifter med stöd av första stycket ska verket höra Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

7 kap. 7 §

⁶⁾ I 15 kap. 24 § skollagen (2010:800) anges att läraren vid betygssättningen ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. I paragrafen anges också att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

6)

Senaste lydelse 2022:338.

Betygskriterier ska finnas för betygen A–E.

Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E.

8 §

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut att

1. sätta betyg i ett ämne efter varje avslutad nivå i ämnet och på examensarbetet eller efter prövning, både när det gäller den som är elev och den som inte är det, och

2. inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800).

Beslutet att inte sätta betyg markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.

Även om ett betyg på en lägre nivå i ett ämne har ersatts av ett betyg på en högre nivå enligt 15 kap. 22 § skollagen ska informationen om betyget på den lägre nivån finnas kvar i betygskatalogen. Det ska också dokumenteras att betyget har ersatts av ett betyg på en högre nivå.

Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.

9 §