Regeringen föreskriver1) i fråga om gymnasieförordningen (1992:394)2)
- 1)
Jfr prop. 2003/04:140, bet. 2003/04:UbU13, rskr. 2004/05:4 och prop. 2005/06:148, bet. 2005/06:UbU22, rskr. 2005/06:313.
- 2)
Förordningen omtryckt 1999:844.
Senaste lydelse av
7 kap. 3 § 2001:56
7 kap. 4 § 2006:951
7 kap. 5 § 2001:56
7 kap. 12 § 2001:56
7 kap. 14 § 2001:56
7 kap. 15 § 2001:56
7 kap. 19 § 2000:219
rubriken närmast före 7 kap. 19 § 2000:219.
dels att 7 kap. skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 12 §, 3 kap. 1 och 2 §§, 5 kap. 15 och 16 §§ samt rubriken närmast före 5 kap. 15 § skall ha följande lydelse,
dels att det i förordningen skall införas fem nya paragrafer, 5 kap. 16 a–16 e §§, samt närmast före 5 kap. 16 a § en ny rubrik av följande lydelse,
dels att det skall införas ett nytt kapitel, 7 kap., av följande lydelse.
1 kap.
12 §
För varje elev skall det upprättas en individuell studieplan. Den skall innehålla uppgifter om elevens studieväg och om de val av kurser eleven gjort. Av studieplanen skall det också framgå om eleven följer ett fullständigt, utökat eller reducerat program. Om eleven följer ett utökat program skall det framgå vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program.
3 kap.
1 §
Utbildningen skall bedrivas under läsår. Läsåret skall omfatta 40 veckor och vara uppdelat på en hösttermin och en vårtermin.
Läsåret skall ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får inom läsåret läggas ut högst 5 studiedagar för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare.
Om utbildningen är utformad som gymnasial lärlingsutbildning, får dock styrelsen för utbildningen, med hänsyn till utbildningens krav, bestämma annan omfattning av läsåret än vad som följer av första stycket.
2 §
Läsåret skall börja i augusti och sluta senast i juni. När det gäller utbildning på omvårdnads- och naturbruksområdena samt när utbildningen är utformad som gymnasial lärlingsutbildning får dock styrelsen för utbildningen, med hänsyn till utbildningens krav, bestämma andra tider.
Dagarna för höst- och vårterminernas början och slut bestäms av styrelsen för utbildningen. Därvid skall det beaktas om det finns elever som skall påbörja grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
5 kap.
Arbetsplatsförlagt lärande
15 §
Arbetsplatsförlagt lärande skall finnas på alla nationella program. På yrkesinriktade program skall det arbetsplatsförlagda lärandet uppgå till minst 15 veckor. Varje vecka med arbetsplatsförlagt lärande skall anses motsvara en garanterad undervisningstid om 24 timmar.
Styrelsen för utbildningen beslutar om omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet och ansvarar för att det arbetsplatsförlagda lärandet uppfyller de krav som finns på utbildningen. I skolplanen bör de arbetslivskontakter redovisas som skolan har för anordnandet av det arbetsplatsförlagda lärandet.
Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser skall arbetsplatsförläggas och hur fördelningen över åren skall göras.
16 §
Styrelsen för utbildningen ansvarar för att ordna platser för det arbetsplatsförlagda lärandet. Om styrelsen inte kan skaffa fram platser för det arbetsplatsförlagda lärandet i den omfattning som anges i 15 §, skall de delar som inte kan arbetsplatsförläggas i stället bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Styrelsen skall i sådant fall vidta alla åtgärder för att utbildningen så snart som möjligt skall kunna arbetsplatsförläggas.
Gymnasial lärlingsutbildning
16 a §
Gymnasial lärlingsutbildning syftar till att ge eleverna en ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning, på en arbetsplats, få fördjupade kunskaper inom yrkesområdet.
Styrelsen för utbildningen skall sträva efter att utbildningen utformas som gymnasial lärlingsutbildning för de elever på yrkesinriktade program som önskar det.
16 b §
För varje program på vilket utbildning erbjuds utformad som gymnasial lärlingsutbildning skall det finnas ett lärlingsråd för samråd mellan skolan och arbetsmarknadens parter. I lärlingsrådet skall företrädare för de berörda lokala parterna på arbetsmarknaden samt företrädare för skolans lärare och elever ingå. I lärlingsrådet får det även ingå annan skolpersonal och andra berörda intressenter från arbetslivet. Lärlingsrådet utser självt sin ordförande och bestämmer även sina arbetsformer.
Lärlingsrådets uppgifter framgår av 16 c § första stycket och 16 e §.
16 c §
Styrelsen för utbildningen skall efter förslag från lärlingsrådet besluta vilka arbetsplatser det arbetsplatsförlagda lärandet skall förläggas till.
Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och även i övrigt bedöms lämplig.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om närmare villkor för att en arbetsplats skall få anlitas för arbetsplatsförlagt lärande när utbildningen utformas som gymnasial lärlingsutbildning.
16 d §
När utbildningen på ett program utformas som gymnasial lärlingsutbildning för någon elev skall styrelsen för utbildningen se till att genom avtal mellan skolhuvudmannen och berörda arbetsplatser reglera parternas åtaganden i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet.
För varje elev som får sin utbildning utformad som gymnasial lärlingsutbildning skall rektorn se till att det upprättas ett avtal som undertecknas av skolhuvudmannen, eleven och företrädare för den eller de arbetsplatser dit lärandet förläggs (utbildningskontrakt). I avtalet skall det anges vilka delar av utbildningen som skall fullgöras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa. Vidare skall det framgå vilken lärare på skolan och handledare på arbetsplatsen som ansvarar för det arbetsplatsförlagda lärandet.
16 e §
Utöver vad som följer av 16 c § första stycket skall lärlingsrådet medverka till att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv samt bidra till ett lärande i arbetslivet med hög kvalitet. Lärlingsrådet skall i det arbetet bistå styrelsen för utbildningen och rektorn när det gäller att
ordna platser för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen,
utforma förslag till avtal med berörda arbetsplatser och till utbildningskontrakt enligt 16 d § första respektive andra stycket,
säkerställa att de arbetsplatser som tar emot elever har kompetenta handledare, och
bedöma om den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen motsvarar de nationella målen för utbildningen och även i övrigt svarar mot de krav som ställs i läroplan, kursplan och andra författningar.
Lärlingsrådet skall vidare medverka vid uppföljning och utvärdering av det arbetsplatsförlagda lärandet.
7 kap. Betyg m.m.
Betygssättning
1 §
Betyg skall sättas i gymnasieskolans ämnen och på gymnasiearbetet enligt bestämmelserna i detta kapitel.
Betyg skall dock sättas enligt bestämmelserna i 7 kap. 3, 5, 6, 8 och 9 §§ grundskoleförordningen (1994:1194) om en elev inom ramen för ett individuellt program läser ett ämne enligt grundskolans kursplan.
2 §
Betyg i ämnet skall sättas efter varje kurs. Den som är elev i gymnasieskolan skall få betyg efter varje kurs som ingår i elevens individuella studieplan. Betyget efter en kurs omfattar tidigare kurser i ämnet och ersätter tidigare betyg i ämnet. Betyg efter en kurs som enligt elevens individuella studieplan ligger utanför elevens fullständiga program skall dock inte ersätta tidigare betyg.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om när flera betyg skall sättas i samma ämne i andra fall än som avses i första stycket.
3 §
Som betyg skall någon av följande beteckningar användas:
Icke godkänt (IG)
Godkänt (G)
Väl godkänt (VG)
Mycket väl godkänt (MVG).
4 §
Betyg efter en kurs skall sättas av läraren. Om ett betyg i ett ämne är beroende av två eller flera lärares bedömning när betyg skall sättas samtidigt och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn.
Betyg efter de kurser som helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande skall sättas av läraren efter samråd med handledaren, om det finns en sådan.
5 §
Betyg på gymnasiearbetet skall sättas för varje elev av läraren efter samråd med en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser.
Vid gymnasiearbete som helt eller delvis har utförts som arbetsplatsförlagt lärande är handledaren, om det finns en sådan, medbedömare.
6 §
För en elev på ett yrkesinriktat program skall medbedömare för gymnasiearbetet vara en person som har erfarenhet av det yrkesområde som gymnasiearbetet avser.
7 §
Statens skolverk får meddela föreskrifter om betygskriterier för ämnen och för gymnasiearbetet. Vid betygssättningen skall läraren använda dessa betygskriterier.
Betygskriterierna skall precisera vad som krävs enligt kursplanen för betygen Godkänt, Väl godkänt respektive Mycket väl godkänt. I betygskriterierna kan även grund för bedömning ingå.
Om det finns särskilda skäl kan läraren bortse från enstaka betygskriterier eller från enstaka delar av betygskriterier. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att uppfylla kraven för ett visst kriterium. De kriterier som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter skall dock alltid uppfyllas.
8 §
Inför betygssättningen i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik skall lärarna använda sig av nationellt fastställda prov. Sådana prov skall också användas i den avslutande gemensamma karaktärsämneskursen i engelska och matematik på programmet.
Även i övrigt bör lärarna använda nationellt fastställda prov som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt över landet. Statens skolverk får meddela föreskrifter om proven. Skolverket beslutar också om utformningen av proven.
Betygskatalog och samlat betygsdokument
9 §
En elevs betyg skall antecknas i en betygskatalog. Betyg i ämnet efter varje kurs skall finnas samlade för varje enskild elev. Betygskatalogen skall utgöra den officiella dokumentationen av samtliga betyg som har satts. Rektorn ansvarar för förandet av betygskatalogen.
Rektorn skall se till att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument.
Även betyg efter prövning av den som inte är elev i gymnasieskolan skall antecknas i en betygskatalog.
10 §
Om en elev övergår till en annan gymnasieskola eller avbryter studierna, skall skolan utfärda ett samlat betygsdokument som innehåller de betyg som eleven redan har fått. När en elev övergår till en annan gymnasieskola skall läraren lämna skriftlig information till den nya skolan om de kurser som eleven har påbörjat men inte har slutfört.
Slutbetyg
11 §
En elev skall få slutbetyg när han eller hon har gått igenom ett nationellt program eller ett specialutformat program och har fått betyg efter alla kurser och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan.
En elev som har gått ett individuellt program skall få slutbetyg efter att ha fullföljt den studieplan som har lagts upp för eleven.
En elev som genom studier på ett individuellt program fått betyg i ett ämne i grundskolan har rätt att få ett nytt slutbetyg från grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan skall utfärda det nya slutbetyget.
12 §
Slutbetyget utgör en sammanställning av betygen i samtliga ämnen som ingår i elevens individuella studieplan och betyget på det gymnasiearbete som eleven har utfört.
Betygen efter de kurser som enligt elevens individuella studieplan ingår i det fullständiga programmet och betygen efter de kurser som enligt elevens individuella studieplan ligger utanför elevens fullständiga program skall redovisas var för sig i slutbetyget.
13 §
Av slutbetyget skall det framgå
vilket program och, när det är aktuellt, vilken inriktning som utbildningen avser,
vilka kurser betyget avser och hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat,
hur många gymnasiepoäng som eleven har fått med lägst betyget Godkänt,
om eleven har slutfört ett fullständigt, ett utökat eller ett reducerat program, och
om eleven har genomgått ett program utformat som en gymnasial lärlingsutbildning.
Om eleven har fått betyget Icke godkänt i ett ämne efter en kurs och den kursen ingår i elevens fullständiga program, skall betyget efter den senast lästa kursen i ämnet med lägst betyget Godkänt, om sådant betyg finns, framgå av slutbetyget.
I slutbetyget skall det också anges om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier i så fall har haft.
14 §
Rektorn utfärdar slutbetyget.
Anteckning om att slutbetyg har utfärdats skall göras i betygskatalogen.
15 §
Om en elev i gymnasieskolan efter prövning enligt 20 § får betyg i ett ämne eller på gymnasiearbetet, skall detta betyg tas med i slutbetyget. För den som inte är elev i gymnasieskolan skall betyg efter prövning utfärdas som ett samlat betygsdokument.