1 kap. 2 §³⁾

3)

Senaste lydelse 2000:689.

I förordningen avses med

• – arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

• – garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 5 kap. 11 § skollagen (1985:1100),

• – gymnasial lärlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

• – gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen,

• – gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i programmen i den omfattning som framgår av bilaga 2 till skollagen,

• – gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs; en fullständig gymnasieutbildning på ett nationellt program består av 2 500 gymnasiepoäng,

• – karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,

• – nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter enligt 6 a § och som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 6 §,

• – programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examensmålen kompletterar de gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 5 kap. 17 §,

• – programgemensamma ämnen: utgörs av kurser i gymnasiegemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i bilaga 2 till skollagen eller andra kurser och som ska läsas av alla elever på programmet,

• – riksrekryterande utbildning: en utbildning till vilken sökande från hela landet ska tas emot i första hand,

• – studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,

• – särskild variant: en utbildning som enligt 2 kap. 2 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program,

• – undervisningstid: tid för arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under en lärares ledning,

• – yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens till vilken en kombination av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder,

• – yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.

Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen vilar på rektorn ska också benämnas rektor.

1 kap. 4 §

För varje nationellt program ska det finnas ett examensmål som regeringen meddelar föreskrifter om.

1 kap. 6 §⁴⁾

4)

Senaste lydelse 2006:1288.

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan i vilken varje kurs i ämnet ingår. Ämnesplanen ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå:

• – ämnets syfte,

• – det centrala innehållet för varje kurs,

• – hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och

• – kunskapskraven för varje kurs.

Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Av föreskrifterna får det framgå att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.

1 kap. 6 a §

En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne.

En huvudman eller en annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om en ny kurs.

Skolverket får meddela föreskrifter om ansökan.

2 kap. 1 §

De nationella inriktningarna framgår av bilaga 1.

De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret.

2 kap. 2 §

En särskild variant är en utbildning inom ett nationellt program där hela eller delar av det sammantagna utrymmet för en nationell inriktning och för programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad som annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng.

Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensmålet för ett program.

För en idrottsutbildning gäller i stället bestämmelserna i 22–30 §§.

2 kap. 3 §

En särskild variant ska godkännas av Statens skolverk om villkoren i 2 § är uppfyllda och om

1. utbildningen är av god kvalitet,

2. det finns en lokal eller regional efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger,

3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och

4. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 8 § respektive 9 §.

2 kap. 4 §

En kommun eller ett landsting får ansöka om att en utbildning ska godkännas som särskild variant. Ansökan ska göras senast den 1 februari kalenderåret innan det år utbildningen på programmet planeras att starta.

2 kap. 5 §

Ansökan ska innehålla

1. en beskrivning av utbildningens innehåll,

2. i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat på motsvarande utbildning,

3. uppgift om kostnaden för utbildningen,

4. i förekommande fall, uppgift om antalet elever som genomgått motsvarande utbildning,

5. i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfarenhet av att bedriva motsvarande utbildning,

6. i förekommande fall, en ansökan om nya kurser enligt 1 kap. 6 a § eller uppgift om att huvudmannen har ansökt om nya kurser, och

7. uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen vill ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 8 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 9 §.

2 kap. 6 §

När ansökan avser ett yrkesprogram ska den, förutom det som anges i 5 §, innehålla uppgift om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas och vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att fylla samt ett yttrande från aktuellt lokalt programråd.

2 kap. 7 §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan.

2 kap. 8 §

För behörighet till en särskild variant får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller ämnesområde som är utmärkande för varianten.

2 kap. 9 §

Vid urval bland behöriga sökande får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot.

2 kap. 10 §

Berörda nationella programråd ska höras om ansökan avser yrkesprogram.

2 kap. 11 §

Ett beslut om särskild variant ska gälla i sex år. Av beslutet ska det framgå vid vilken skola varianten ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär att varianten bara får anordnas på den aktuella skolan av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd.

Statens skolverks beslut ska enligt 5 kap. 54 § tredje stycket skollagen (1985:1100) innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex.

Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid.