Regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)1)
- 1)
Senaste lydelse av 13 kap. 29 § 2011:521 rubriken närmast före 13 kap. 29 § 2011:521.
dels att 13 kap. och 1 kap. 2 § ska upphöra att gälla,
dels att punkt 12 i övergångsbestämmelserna ska upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 1 kap. 2 § samt 2 kap. 1 och 4 §§ ska utgå,
dels att nuvarande 14 kap. och 15 kap. ska betecknas 13 kap. respektive 14 kap.,
dels att 1 kap. 1, 3–5, 7 och 8 §§, 2 kap. 4 §, 4 kap. 2–5, 7, 11–13, 15, 22 och 23 §§, 5 kap. 1, 3, 6–9, 11–13, 15, 16, 18 och 19 §§, 8 kap. 3 och 8 §§, 9 kap. 1, 4 och 7 §§, de nya 13 kap. 1, 3, 7, 9 och 12 §§ samt rubrikerna närmast före 1 kap. 7 §, 4 kap. 4 och 15 §§, 5 kap. 3, 7 och 15 §§, 9 kap. 4 och 7 §§ och rubriken närmast efter 5 kap. 18 § ska ha följande lydelse,
dels att bilaga 1 och 2 till denna förordning ska ha följande lydelse,
dels att rubriken till 3 kap. ska lyda "Lärotider",
dels att rubriken till 4 kap. ska lyda "Utbildningens innehåll och omfattning",
dels att rubriken till 5 kap. ska lyda "Avvikelser inom de nationella programmen",
dels att rubriken närmast före 4 kap. 9 § ska lyda "Språk i gymnasieskolan",
dels att rubriken närmast efter 8 kap. 11 § ska lyda "Dokument efter nationella program i gymnasieskolan",
dels att rubriken närmast före 12 kap. 6 § ska lyda "Nordiska sökande till gymnasieskolan",
dels att det i förordningen ska införas nio nya paragrafer, 1 kap. 5 a §, 4 kap. 1 a och 7 a §§, 5 kap. 12 a §, 7 kap. 11–14 §§ och 13 kap. 9 a §, samt närmast före 1 kap. 5 a §, 7 kap. 11, 13 och 14 §§ och 13 kap. 9 a § nya rubriker av följande lydelse,
dels att det i förordningen ska införas en ny rubrik närmast efter kapitelrubriken till 7 kap. som ska lyda "Gymnasieskolan".
1 kap.
1 §
Förordningen innehåller följande kapitel:
– inledande bestämmelser (1 kap.),
– huvudmän (2 kap.),
– lärotider (3 kap.),
– utbildningens innehåll och omfattning (4 kap.),
– avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.),
– introduktionsprogram (6 kap.),
– behörighet, urval och förfarandet vid antagning (7 kap.),
– betyg, gymnasieexamen och prövning (8 kap.),
– stödåtgärder (9 kap.),
– utbildning för döva och hörselskadade (10 kap.),
– utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) (11 kap.),
– elever (12 kap.),
– bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor (13 kap.), och
– övriga bestämmelser (14 kap.).
3 §
I förordningen avses med
– arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
– fullständigt program: betyg från kurser och ett gymnasiearbete eller gymnasiesärskolearbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng enligt en individuell studieplan,
– garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 § eller 19 kap. 20 § skollagen (2010:800),
– gymnasial lärlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i gymnasiesärskolan som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
– gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen,
– gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella program i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen,
– gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasieskolan eller gymnasiearbetet,
– gymnasiesärskolearbete: en uppgift om 100 gymnasiesärskolepoäng som eleverna genomför inom ramen för programmålen,
– gymnasiesärskolegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella program i gymnasiesärskolan i den omfattning som framgår av bilaga 5 till skollagen,
– gymnasiesärskolepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasiesärskolan eller gymnasiesärskolearbetet,
– karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,
– nationella programråd: de nationella råd för yrkesprogrammen i gymnasieskolan som Statens skolverk ska ansvara för enligt 8 § förordningen (2011:555) med instruktion för Statens skolverk,
– nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter enligt 6 § och som Skolverket har meddelat föreskrifter om enligt 4 §,
– programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examensmålen eller programmålen kompletterar de gymnasiegemensamma eller de gymnasiesärskolegemensamma och programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,
– programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma eller gymnasiesärskolegemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i bilaga 3 respektive bilaga 5 till skollagen eller andra kurser och som ska läsas av alla elever på programmet,
– riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller gymnasiesärskola med offentlig huvudman som sökande från hela landet ska tas emot till i första hand,
– studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,
– särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program,
– yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens som en kombination av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder till,
– yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.
4 §
Enligt 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.
Av ämnesplanen ska följande framgå:
– ämnets syfte,
– varje kurs som ingår i ämnet,
– det centrala innehållet för varje kurs,
– antalet gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng som varje kurs omfattar, och
– kunskapskraven för varje kurs.
Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.
5 §
Föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen i gymnasieskolan ska meddelas efter samråd med ett nationellt programråd.
Ämnesområdesplaner
5 a §
Enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämnesområde i gymnasiesärskolan finnas en ämnesområdesplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.
Av ämnesområdesplanen ska följande framgå
– ämnesområdets syfte,
– ämnesområdets centrala innehåll, och
– ämnesområdets kravnivåer.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om ämnesområdesplaner.
Individuell studieplan
7 §
En elevs individuella studieplan ska, när det är aktuellt, innehålla uppgifter om
– vilken studieväg eleven går på och om de val av kurser eller ämnesområden som eleven har gjort,
– huruvida eleven följer ett fullständigt eller utökat program,
– vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och, om eleven följer ett utökat program, vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet,
– huruvida eleven följer ett individuellt anpassat program och i så fall vilka kurser som har bytts ut,
– huruvida eleven följer ett reducerat program och i vilken omfattning samt om möjligt vilka kurser som har tagits bort,
– elevens studier i grundskolans ämnen, och
– andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och som är avsedda att ingå i utbildningen om eleven följer ett introduktionsprogram.
8 §
För yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv.
2 kap.
4 §
Ansökan om godkännande som enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska innehålla uppgift om
– vilket nationellt program och, i förekommande fall, vilken nationell inriktning huvudmannen vill anordna, och
– huruvida huvudmannen vill anordna en särskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning.
Någon särskild ansökan om att få anordna särskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens skolverk.
4 kap.
1 a §
Ett nationellt program inom gymnasiesärskolan består av
– gymnasiesärskolegemensamma ämnen,
– programgemensamma ämnen,
– programfördjupning,
– kurser inom det individuella valet, och
– gymnasiesärskolearbete.
Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 5 till skollagen (2010:800) och i bilaga 2 till denna förordning.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program om inte något annat följer av de bestämmelser som avses i andra stycket eller andra av regeringen meddelade föreskrifter.
2 §
2)- 2)
Senaste lydelse 2012:117.
De nationella inriktningarna i gymnasieskolan framgår av bilaga 1.
De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret.
Statens skolverk får besluta om en utbildning ska få finnas inom den nationella inriktningen övriga hantverk.
3 §
3)- 3)
Senaste lydelse 2012:117.
Gymnasial lärlingsutbildning får börja det första läsåret inom alla yrkesprogram i gymnasieskolan.
I 16 kap. 11 a § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att utbildningskontrakt ska upprättas och vad som ska anges i ett sådant kontrakt. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utbildningskontraktets utformning och vilka frågor som ska regleras i kontraktet.
I gymnasiesärskolan får gymnasial lärlingsutbildning börja det första läsåret inom alla nationella program.
Gymnasiearbete och gymnasiesärskolearbete
4 §
Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet.
5 §
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får erbjudas som programfördjupning för varje program. Bland dessa kurser ska det för högskoleförberedande program i gymnasieskolan ingå sådana kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examensmål.
Innan Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande program om kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier, ska Skolverket samråda med Högskoleverket.
Innan Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för yrkesprogram i gymnasieskolan ska berörda nationella programråd höras.
När Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för nationella program i gymnasiesärskolan ska det ingå minst en kurs som syftar till att stödja eleverna att utifrån sina egna förutsättningar uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt.
7 §
Huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val.
Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa
en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen,
minst en kurs i estetiska ämnen, och
de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram.