SFS 2012:745
Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)
utfärdad den 22 november 2012.
Regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)
dels att nuvarande 8 kap. 1 § ska betecknas 8 kap. 1 e §,
dels att 4 kap. 5 §, 5 kap. 2, 5, 6 och 31 §§ samt 8 kap. 28 § ska ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 8 kap. 1 § ska sättas närmast före 8 kap. 1 e §,
dels att det i förordningen ska införas fem nya paragrafer, 8 kap. 1–1 d §§, samt närmast före 8 kap. 1 § en ny rubrik av följande lydelse.
4 kap. 5 §1
- 1
Senaste lydelse 2012:402.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får erbjudas som programfördjupning för varje program. Bland dessa kurser ska det för högskoleförberedande program i gymnasieskolan ingå sådana kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examensmål.
Innan Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande program om kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier, ska Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet.
Innan Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för yrkesprogram i gymnasieskolan ska berörda nationella programråd höras.
När Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för nationella program i gymnasiesärskolan ska det ingå minst en kurs som syftar till att stödja eleverna att utifrån sina egna förutsättningar uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt.
5 kap. 2 §
En särskild variant ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda och om
utbildningen är av god kvalitet,
det finns en lokal eller regional efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger,
kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
när det gäller gymnasieskolan uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 7 § respektive 8 §.
5 kap. 5 §
Ansökan ska innehålla
en beskrivning av utbildningens innehåll,
i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat på motsvarande utbildning,
uppgift om kostnaden för utbildningen,
i förekommande fall, uppgift om antalet elever som genomgått motsvarande utbildning,
i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfarenhet av att bedriva motsvarande utbildning,
i förekommande fall, en ansökan om nya kurser enligt 1 kap. 6 § eller uppgift om att huvudmannen har ansökt om nya kurser, och
uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen när det gäller gymnasieskolan vill ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 7 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 8 §.
5 kap. 6 §2
- 2
Senaste lydelse 2012:402.
När ansökan avser ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i gymnasiesärskolan ska den, förutom det som anges i 5 §, innehålla uppgift om
hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas, och
vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att fylla.
När det gäller gymnasieskolan ska dessutom ett yttrande från aktuellt lokalt programråd bifogas till ansökan.
5 kap. 31 §
Ämnesplanen för specialidrott får bara tillämpas inom idrottsutbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända idrottsutbildningar. Specialidrott får ingå med 200 gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng i programfördjupningen och med 200 gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnet läsas som utökat program med högst 300 gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng.
Beslut om betyg
8 kap. 1 §
I 1 a–1 d §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg.
8 kap. 1 a §
Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna.
8 kap. 1 b §
Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Om en eller flera av dessa lärare inte är behöriga, ska vid oenighet betyg beslutas av den eller de lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser. Om ingen av lärarna är behörig att undervisa i ämnet eller om två eller flera av lärarna är behöriga och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.
8 kap. 1 c §
Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 1 a och 1 b §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning
i modersmål,
i ett yrkesämne, eller
som avses i 2 kap. 17 § skollagen.
Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i samma stycke 1, 2 eller 3.
8 kap. 1 d §
Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 1 c § vid den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.
8 kap. 28 §
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet samt Myndigheten för yrkeshögskolan.