Regeringen föreskriver i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)
dels att 6 kap. 3 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 6 kap. 3 § ska utgå,
dels att 1 kap. 3 och 7 §§, 3 kap. 3 §, 4 kap. 1, 1 a och 22 §§, 5 kap. 13 §, 6 kap. 1, 4 och 6–9 §§, 7 kap. 9 §, 8 kap. 20–22 och 23 §§, 9 kap. 5 §, 10 kap. 3 och 4 §§, 11 kap. 2 § och 12 kap. 4 § och rubrikerna närmast före 6 kap. 1 och 4 §§ ska ha följande lydelse.
1 kap. 3 §1)
- 1)
Senaste lydelse 2015:1048.
I förordningen avses med
– arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
– fullständigt program: betyg från kurser och ett gymnasiearbete eller gymnasiesärskolearbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng enligt en individuell studieplan,
– garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 §, 17 kap. 6 § eller 19 kap. 20 § skollagen (2010:800),
– gymnasial lärlingsutbildning: utbildning som börjar det första, andra eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller det första, andra, tredje eller fjärde läsåret inom ett nationellt program i gymnasiesärskolan och som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
– gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen,
– gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella program i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 2 till skollagen,
– gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasieskolan eller gymnasiearbetet,
– gymnasiesärskolearbete: en uppgift om 100 gymnasiesärskolepoäng som eleverna genomför inom ramen för programmålen,
– gymnasiesärskolegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella program i gymnasiesärskolan i den omfattning som framgår av bilaga 4 till skollagen,
– gymnasiesärskolepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasiesärskolan eller gymnasiesärskolearbetet,
– karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,
– nationella programråd: de nationella programråd för gymnasial yrkesutbildning som Statens skolverk ska ansvara för enligt 10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk,
– nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter enligt 6 § och som Skolverket har meddelat föreskrifter om enligt 4 §,
– programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examensmålen eller programmålen kompletterar de gymnasiegemensamma eller de gymnasiesärskolegemensamma och programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,
– programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma eller gymnasiesärskolegemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i bilaga 2 respektive bilaga 4 till skollagen eller andra kurser och som ska läsas av alla elever på programmet,
– riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller gymnasiesärskola med offentlig huvudman som sökande från hela landet ska tas emot till i första hand,
– studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,
– särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program,
– yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens som en kombination av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder till,
– yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.
1 kap. 7 §2)
- 2)
Senaste lydelse 2012:402.
En elevs individuella studieplan ska innehålla följande uppgifter:
– vilken studieväg eleven går på,
– de val av kurser eller ämnesområden som eleven har gjort,
– övriga kurser eller ämnesområden som ingår i elevens program,
– om eleven följer ett utökat program och i så fall vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet,
– om eleven följer ett reducerat program och i så fall i vilken omfattning samt om möjligt vilka kurser som har tagits bort,
– om eleven följer ett individuellt anpassat program och i så fall vilka kurser som har bytts ut, och
– när det är aktuellt, elevens studier i grundskolans ämnen.
Om eleven går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska den individuella studieplanen dessutom innehålla uppgifter om
– utbildningens mål och längd,
– delar av kurser, annan yrkesinriktad utbildning, praktik och andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och som är avsedda att ingå i utbildningen, och
– när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen inriktas mot.
3 kap. 3 §3)
- 3)
Senaste lydelse 2011:994.
Elevernas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska även förläggas så att eleverna så långt som möjligt får sammanhållna skoldagar. Skoldagarna ska vara så jämnt fördelade över läsåret som möjligt.
När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektorn beslutar annat. För minderåriga elever som genomgår utbildning på en arbetsplats tillämpas föreskrifter som Arbetsmiljöverket har meddelat om arbetstid för minderåriga.
4 kap. 1 §
Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av
– gymnasiegemensamma ämnen,
– programgemensamma ämnen,
– i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser,
– programfördjupning,
– kurser inom det individuella valet, och
– gymnasiearbete.
Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 2 till skollagen (2010:800) och i bilaga 1 till denna förordning.
På humanistiska programmets inriktning språk får inom språkkurser i engelska, klassisk grekiska – språk och kultur, latin – språk och kultur, moderna språk, modersmål eller svenskt teckenspråk för hörande erbjudas. På naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samhälle får som naturvetenskapligt ämne kurser i biologi, fysik eller kemi erbjudas.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program och i de nationella inriktningarna.
4 kap. 1 a §4)
- 4)
Senaste lydelse 2012:402.
Ett nationellt program inom gymnasiesärskolan består av
– gymnasiesärskolegemensamma ämnen,
– programgemensamma ämnen,
– programfördjupning,
– kurser inom det individuella valet, och
– gymnasiesärskolearbete.
Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 4 till skollagen (2010:800) och i bilaga 2 till denna förordning.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program.
4 kap. 22 §5)
- 5)
Senaste lydelse 2012:402.
För nationella program i gymnasieskolan och för nationella och individuella program i gymnasiesärskolan beslutar huvudmannen om antalet undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde, gymnasiearbetet och gymnasiesärskolearbetet samt om hur undervisningstiden ska fördelas över läsåren.
För varje elev på introduktionsprogram i gymnasieskolan beslutar rektorn om hur undervisningstiden ska fördelas på kurser, grundskoleämnen, praktik och annat som kan ingå i elevens individuella studieplan.
Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid.
5 kap. 13 §6)
- 6)
Senaste lydelse 2012:402.
I 16 kap. 13 § och 19 kap. 12 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att Statens skolverk får besluta att en utbildning får avvika från vad som annars gäller för nationella program i fråga om struktur, innehåll och examensmål eller programmål. Skolverket får dock inte besluta om avvikelser från den omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena som framgår av bilaga 2 eller från de gymnasiesärskolegemensamma ämnena som framgår av bilaga 4 till skollagen.
Skolverket ska besluta om avvikelse från examensmål eller programmål för en viss riksrekryterande utbildning om
utbildningen till sitt innehåll i allt väsentligt avviker från ett nationellt programs examensmål eller programmål, och
det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen ryms inom gymnasieskolans eller gymnasiesärskolans kompetensområde.
Urval till utbildning som anordnas för en grupp elever
6 kap. 1 §
Om antalet platser är färre än antalet sökande på programinriktat val som anordnas för en grupp elever eller yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever, ska ett urval göras. I dessa fall gäller bestämmelserna om urval i 7 kap.
Urvalet ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa 7 kap. 3 § eller 5 § och i så fall på vilket sätt.
Programinriktat val
6 kap. 4 §
Programinriktat val ska innehålla
– de grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett nationellt program, och
– kurser som ingår i det nationella program som utbildningen är inriktad mot.
Om utbildningen är inriktad mot ett yrkesprogram ska utbildningen innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap. 12–14 §§. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där.
6 kap. 6 §
Individuellt alternativ ska utformas utifrån elevens behov och förutsättningar.
Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Den får även innehålla hela eller delar av kurser i gymnasieämnen. Om eleven har förutsättningar för att läsa hela eller delar av kurser i gymnasieämnen ska utbildningen också innehålla sådana.
Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.
6 kap. 7 §
I 17 kap. 14 a § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om bedömning av en nyanländ elevs kunskaper när en elev tas emot till språkintroduktion. Huvudmannen ska fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om underlag för bedömning av en elevs kunskaper enligt 17 kap. 14 a § skollagen.
6 kap. 8 §7)
- 7)
Senaste lydelse 2016:457.
Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk. Undervisning i enbart dessa ämnen kan bedrivas under en kort inledande period. I övrigt ska språkintroduktion utformas utifrån de bedömningar som ska göras enligt 7 § och innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser i gymnasieämnen.
Språkintroduktion får kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800). Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.
6 kap. 9 §
Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan ersättning vid programinriktat val som avses i 17 kap. 24 § 2 skollagen (2010:800).
7 kap. 9 §
Huvudmannen får besluta att eleven ska få byta studieväg efter det att eleven har fått yttra sig, om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen. Om eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.