1 kap. 1 §¹⁾

1)

Senaste lydelse 2020:780.

I denna förordning finns följande kapitel:

• – inledande bestämmelser (1 kap.),

• – huvudmän (2 kap.),

• – lärotider (3 kap.),

• – utbildningens innehåll och omfattning (4 kap.),

• – fjärrundervisning (4 a kap.),

• – distansundervisning (4 b kap.),

• – avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.),

• – introduktionsprogram (6 kap.),

• – behörighet, urval och förfarandet vid antagning (7 kap.),

• – betyg, gymnasieexamen och prövning (8 kap.),

• – stödåtgärder (9 kap.),

• – utbildning för döva och hörselskadade (10 kap.),

• – utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) (11 kap.),

• – elever (12 kap.),

• – bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor (13 kap.),

• – utbildning för elever vid särskilda ungdomshem (13 a kap.), och

• – övriga bestämmelser (14 kap.).

1 kap. 3 §²⁾

2)

Senaste lydelse 2022:1105.

I förordningen avses med

– arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

– fullständigt program: betyg från kurser och ett gymnasiearbete eller gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i en omfattning om 2 500–2 800 gymnasiepoäng eller 2 500 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola enligt en individuell studieplan,

– garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 §, 17 kap. 6 § eller 19 kap. 20 § skollagen (2010:800),

– gymnasial lärlingsutbildning: utbildning som börjar det första, andra eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller det första, andra, tredje eller fjärde läsåret inom ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan och som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

– gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen,

– gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola: en uppgift om 100 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som eleverna genomför inom ramen för programmålen,

– gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella program i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 2 till skollagen,

– gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola: de ämnen som ska ingå i nationella program i anpassade gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 4 till skollagen,

– gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i gymnasieskolan eller gymnasiearbetet,

– gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola: ett mått på studieomfattningen av en kurs i anpassade gymnasieskolan eller gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola,

– karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,

– nationella programråd: de nationella programråd för gymnasial yrkesutbildning som Statens skolverk ska ansvara för enligt 10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk,

– nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter enligt 6 § och som Skolverket har meddelat föreskrifter om enligt 4 §,

– programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examensmålen eller programmålen kompletterar de gymnasiegemensamma ämnena eller de gymnasiegemensamma ämnena i anpassad gymnasieskola och de programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,

– programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma ämnen eller i gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola utöver den omfattning som anges i bilaga 2 respektive bilaga 4 till skollagen eller andra kurser och som ska läsas av alla elever på programmet,

– riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman som sökande från hela landet ska tas emot till i första hand,

– studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,

– särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program,

– yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens som en kombination av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder till,

– yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.

1 kap. 4 §³⁾

3)

Senaste lydelse 2022:278.

Enligt 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå:

1. ämnets syfte,

2. varje kurs som ingår i ämnet,

3. det centrala innehållet för varje kurs,

4. antalet gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som varje kurs omfattar, och

5. betygskriterierna för varje kurs.

Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela ytterligare föreskrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.

1 kap. 5 a §⁴⁾

4)

Senaste lydelse 2022:278.

Enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämnesområde i anpassade gymnasieskolan finnas en ämnesområdesplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.

Av ämnesområdesplanen ska följande framgå:

1. ämnesområdets syfte,

2. ämnesområdets centrala innehåll, och

3. ämnesområdets kriterier för bedömning av kunskaper.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om ämnesområdesplaner.

2 kap. 1 §⁵⁾

5)

Senaste lydelse 2014:1028.

En ansökan om godkännande som enskild huvudman för en viss utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning.

2 kap. 4 §⁶⁾

6)

Senaste lydelse 2012:402.

Ansökan om godkännande som enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska innehålla uppgift om

– vilket nationellt program och, i förekommande fall, vilken nationell inriktning huvudmannen vill anordna, och

– huruvida huvudmannen vill anordna en särskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning.

Någon särskild ansökan om att få anordna en särskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens skolverk.

4 kap. 1 a §⁷⁾

7)

Senaste lydelse 2018:1328.

Ett nationellt program inom anpassade gymnasieskolan består av

• – gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola,

• – programgemensamma ämnen,

• – programfördjupning,

• – kurser inom det individuella valet, och

• – gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.

Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 4 till skollagen (2010:800) och i bilaga 2 till denna förordning.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program.

4 kap. 3 §⁸⁾

8)

Senaste lydelse 2018:215.

I 16 kap. 11 § och 19 kap. 10 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om när gymnasial lärlingsutbildning får börja och inom vilka program sådan utbildning får förekomma.

I 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § skollagen finns bestämmelser om att utbildningskontrakt ska upprättas vid gymnasial lärlingsutbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan och vad som ska anges i ett sådant kontrakt.

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om utbildningskontraktets utformning.

4 kap. 5 §¹⁰⁾

10)

Senaste lydelse 2012:745.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får erbjudas som programfördjupning för varje program. Bland dessa kurser ska det för högskoleförberedande program i gymnasieskolan ingå sådana kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examensmål.

Innan Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande program om kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier, ska Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet.

Innan Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för yrkesprogram i gymnasieskolan ska berörda nationella programråd ges tillfälle att yttra sig.

När Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för nationella program i anpassade gymnasieskolan ska det ingå minst en kurs som syftar till att stödja eleverna att utifrån sina egna förutsättningar uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt.

4 kap. 7 a §¹¹⁾

11)

Senaste lydelse 2012:402.

Huvudmannen för en anpassad gymnasieskola beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val.

Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa