Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs i fråga om hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)2)
- 1)
Prop. 2009/10:67, bet. 2009/10:SoU7, rskr. 2009/10:212.
- 2)
Lagen omtryckt 1992:567.
Senaste lydelse av
27 § 1996:787
rubriken närmast före 27 § 1996:787.
dels att 27 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 27 § ska utgå,
dels att 2 b och 3 a §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas fyra nya paragrafer, 3 g–3 i och 29 a §§, av följande lydelse.
2 b §3)
- 3)
Senaste lydelse 2009:430.
Patienten ska ges individuellt anpassad information om
sitt hälsotillstånd,
de metoder för undersökning, vård och behandling som finns,
sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, samt
vårdgarantin.
Om informationen inte kan lämnas till patienten ska den i stället lämnas till en närstående till patienten. Informationen får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det finns hinder för detta i 25 kap. 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller i 2 kap. 8 § andra stycket eller 9 § första stycket lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
3 a §4)
- 4)
Senaste lydelse 1998:1660. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.
När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska landstinget ge patienten möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Landstinget ska ge patienten den valda behandlingen om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.
Landstinget ska ge en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en förnyad medicinsk bedömning, om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet. Patienten ska erbjudas den behandling den förnyade bedömningen kan ge anledning till.
3 g §
Landstinget ska erbjuda dem som är bosatta inom landstinget vårdgaranti. Vårdgarantin ska innehålla en försäkran om att den enskilde inom viss tid får
kontakt med primärvården (tillgänglighetsgaranti),
besöka läkare inom primärvården (besöksgaranti),
besöka den specialiserade vården (besöksgaranti), och
planerad vård (behandlingsgaranti).
Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om de tidsperioder inom vilka vårdgarantin ska vara uppfylld samt föreskrifter i övrigt om vårdgarantins innehåll.
3 h §
Om landstinget inte uppfyller besöksgarantin eller behandlingsgarantin enligt 3 g § första stycket 3 eller 4 ska landstinget se till att patienten får vård hos en annan vårdgivare utan extra kostnad för patienten.
3 i §
Landstinget ska rapportera in uppgifter om väntetider till en nationell databas.
Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om landstingets rapporteringsskyldighet.
29 a §
Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för att tillgodose dessa behov, eller om en patient begär det, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten.