Regeringen föreskriver1) i fråga om högskoleförordningen (1993:100)2)
- 1)
Jfr rådets direktiv 98/35/EG av den 25 maj 1998 om ändring av direktiv 94/58/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk, EGT L 172, 17.6.1998, s. 1 (Celex 398L0035).
- 2)
Förordningen omtryckt 1998:1003.
dels att 6 kap. 19 § skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 6 kap. 19 § skall utgå,
dels att bilaga 2 till förordningen skall ha följande lydelse.
Bilaga 2
EXAMENSORDNING
7. Audionomexamen
Omfattning
Audionomexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 120 poäng.
Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen)
För att få audionomexamen skall studenten ha
– de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna arbeta som audionom,
– de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna genomföra och tolka hörselutredningar, bedöma behov av och förutsättningar för habilitering och rehabilitering samt kunna planera, genomföra och utvärdera habiliteringsprogram,
– kunskaper om vilka faktorer som kan påverka hörselhälsan samt kännedom om och förmåga att informera om de möjligheter till förebyggande åtgärder som finns i avsikt att förhindra uppkomst av hörselskador,
– insikt i yrkesrollen som förbereder för lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,
– god självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, ha förmåga att värna om patienter och deras närstående.
Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer.
8. Barnmorskeexamen
Omfattning
Barnmorskeexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 60 poäng. Därtill ställs krav på avlagd sjuksköterskeexamen samt att Socialstyrelsen utfärdad legitimation.
Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen)
För att erhålla barnmorskeexamen skall studenten ha
– förvärvat sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att självständigt kunna arbeta som barnmorska,
– utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående,
– förvärvat kännedom om sådana förhållanden i samhället som påverkar kvinnors och mäns hälsa samt kunna initiera och delta i hälsobefrämjande och förebyggande arbete.
Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer.
9. Barn- och ungdomspedagogisk examen
Barn- och ungdomspedagogisk examen kan utfärdas med inriktning mot arbete som förskollärare eller med inriktning mot arbete som fritidspedagog.
Omfattning
Barn- och ungdomspedagogisk examen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 120 poäng.
För att erhålla barn- och ungdomspedagogisk examen skall studenten ha fullgjort handledd praktik eller förvärvat motsvarande praktisk erfarenhet.
I examensbeviset skall anges för vilka arbetsuppgifter utbildningen är avsedd.
Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen)
För att erhålla barn- och ungdomspedagogisk examen skall studenten ha
– goda och för läraruppgifterna relevanta ämneskunskaper,
– de kunskaper och de färdigheter som behövs för att som förskollärare eller fritidspedagog förverkliga målen för verksamheten och medverka i utvecklingen av denna,
– god självkännedom och social kompetens och därigenom förmåga till lagarbete samt att i samarbete med andra lösa de förekommande uppgifterna,
– sådana insikter i pedagogik, specialpedagogik, didaktik, psykologi och metodik som krävs för att bedriva den verksamhet som utbildningen är inriktad mot,
– förmåga att belysa allmänmänskliga och övergripande frågor som t.ex. existentiella och etiska frågor, jämställdhetsfrågor, miljöfrågor samt internationella och interkulturella frågor,
– förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser,
– förmåga att använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för egen inlärning och kunskap om hur dessa hjälpmedel kan användas i undervisningen av barn och ungdomar/elever,
– redovisat ett examensarbete i vilket ingår att relatera de vetenskapliga teorier studenten blivit förtrogen med till de kommande arbetsuppgifterna,
– god förmåga att planera, genomföra, utvärdera och utveckla arbete med barn och ungdomar i grupp samt god kännedom om socialtjänsten och skolan avseende mål, verksamhet och organisation.
Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer.
10. Bildlärarexamen
Omfattning
Bildlärarexamen uppnås efter godkända kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. Den praktisk-pedagogiska delen av utbildningen omfattar alltid minst 40 poäng.
För att erhålla bildlärarexamen skall studenten ha fullgjort handledd praktik.
I examensbeviset skall anges för vilken undervisning utbildningen är avsedd.
Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen)
För att erhålla bildlärarexamen skall studenten ha
– goda och för läraruppgiften relevanta ämneskunskaper,
– de kunskaper och de färdigheter som behövs för att som lärare förverkliga skolans mål och medverka i utvecklingen av skolans verksamhet,
– god självkännedom och social kompetens och därigenom förmåga att bedriva lärararbete samt att i samarbete med andra lösa de i skolan förekommande uppgifterna,
– sådana insikter i pedagogik, specialpedagogik, didaktik, psykologi och metodik som krävs för att bedriva den undervisning som utbildningen är inriktad mot och lösa normala elevvårdsproblem i skolan,
– förmåga att belysa allmänmänskliga och övergripande frågor som t.ex. existentiella och etiska frågor, jämställdhetsfrågor, miljöfrågor samt internationella och interkulturella frågor,
– ett rikt och sammansatt bildspråk och erfarenhet av både manuella tekniker och elektroniska medier,
– kunskap om bildens historia samt förmåga att värdera bilder som konstnärliga uttryck, som kommunikationsmedel, som medel för personlighetsutveckling och som medel för påverkan,
– förmåga att använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för egen inlärning och kunskap om hur dessa hjälpmedel kan användas i undervisningen av barn och ungdomar/elever,
– redovisat ett examensarbete i vilket ingår att relatera de vetenskapliga teorier studenten blivit förtrogen med till de kommande arbetsuppgifterna.
Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer.
11. Biomedicinsk analytikerexamen
Omfattning
Biomedicinsk analytikerexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 120 poäng.
Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen)
För att få biomedicinsk analytikerexamen skall studenten ha
– de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna arbeta som biomedicinsk analytiker,
– förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar, kunna samla in, bearbeta och bedöma resultat; uppmärksamma och hantera avvikelser; etablera och förbättra biomedicinska laboratoriemetodiker samt ha goda kunskaper om kvalitetssäkring,
– insikt i yrkesrollen som förbereder för lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,
– god självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, ha förmåga att värna om patienter och patientprov.
Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer.
12. Brandingenjörsexamen
Omfattning
Brandingenjörsexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 140 poäng.
Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen)
För att erhålla brandingenjörsexamen skall studenten ha
– tillägnat sig de kunskaper i tekniska, naturvetenskapliga, humanistiska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga ämnen som studenten behöver för att förstå och kunna tillämpa grunderna för det valda teknikområdet,
– förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utnyttja och utveckla metoder och tekniker avseende riskhantering och samhällsplanering samt befolkningsskydd och räddningstjänst; detta i syfte att dels förebygga olyckor och skador, dels genomföra effektiva insatser inom räddningstjänsten,
– förvärvat de kunskaper som är förutsättningen för att studenten, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, skall kunna vara arbetsledare inom befolkningsskyddet och räddningstjänsten.
Härutöver gäller de mål som högskolan bestämmer.
13. Civilingenjörsexamen
Omfattning
Civilingenjörsexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 180 poäng.
Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen)
För att erhålla civilingenjörsexamen skall studenten ha
– tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet,
– förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utforma produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi,
– förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, självständigt kunna svara för utveckling eller utnyttjande av ny teknik på internationellt konkurrenskraftig nivå.
Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer.
14. Dietistexamen
Omfattning
Dietistexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 120 poäng.
Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen)
För att få dietistexamen skall studenten ha
– de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna arbeta som dietist,
– kunskap om och förmåga att undersöka och bedöma näringsintag och näringstillstånd,
– förmåga att planera och hantera kost för olika grupper i samhället samt förmåga att informera om kost och hälsa,
– förmåga att förebygga, utreda och behandla kost- och nutritionsrelaterade problem, symptom och sjukdomar,
– insikt i yrkesrollen som förbereder för lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper,
– god självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, ha förmåga att värna om patienter och deras närstående.
Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer.
15. Flyglärarexamen
Omfattning
Flyglärarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 40 poäng. Därtill ställs krav på flygutbildning, flygerfarenhet och psykologisk lämplighet i enlighet med bestämmelserna för civil luftfart.
För att erhålla flyglärarexamen skall studenten ha fullgjort handledd praktik.
I examensbeviset skall anges för vilken undervisning utbildningen är avsedd.
Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen)
För att erhålla flyglärarexamen skall studenten ha
– förvärvat kunskaper och färdigheter för att arbeta professionellt som lärare i grundläggande flygutbildning och övrig utbildning inom luftfarten,
– förvärvat kunskaper om samhällets mål och regelverk för flygutbildning och flygverksamhet, om individers roll i människa-maskinsystem samt om pedagogiska och didaktiska teorier och praxis,
– utvecklat flygsäkerhetsmässigt tänkande och förvärvat förmåga att i all flygoperativ verksamhet iaktta och verkställa för flygsäkerheten lämpliga åtgärder,
– redovisat ett examensarbete i vilket ingår att relatera de vetenskapliga teorier studenten blivit förtrogen med till de kommande arbetsuppgifterna.
Härutöver gäller de mål som högskolan bestämmer.
16. Folkhögskollärarexamen
Folkhögskollärarexamen kan utfärdas med inriktning mot folkhögskola eller med inriktning mot studieförbund.
Omfattning
Folkhögskollärarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 40 poäng.
För att erhålla folkhögskollärarexamen skall studenten ha fullgjort handledd praktik.
I examensbeviset skall anges för vilken verksamhet utbildningen är avsedd.
Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 § högskolelagen)
För att erhålla folkhögskollärarexamen skall studenten ha
– de kunskaper och de färdigheter som behövs för att som lärare i folkhögskolan eller som ledare i annat folkbildningsarbete, förverkliga målen för verksamheten och medverka i utvecklingen av denna,
– förtrogenhet med statens, folkhögskolans och folkbildningsorganisationernas mål för folkbildningen samt ett helhetsperspektiv på folkbildningens personlighetsutvecklande, kulturella och sociala uppgifter,
– god förmåga att leda och undervisa, att inspirera till självständiga studier och att stödja individers och gruppers planering av sina studier,