SFS 2000:1341
Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
utfärdad den 14 december 2000.
Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)
- 1)
Prop. 2000/01:12 och prop. 2000/01:22, bet. 2000/01:SkU9, rskr. 2000/01:108.
dels att 3 kap. 12 §, 6 kap. 6 och 12 §§, 7 kap. 17 §, 10 kap. 3 och 11 §§, 11 kap. 16, 26, 33, 35 och 36 §§, 12 kap. 3, 21, 24, 25 och 35 §§, 16 kap. 19, 29 och 30 §§, 17 kap. 6 och 7 §§, 18 kap. 11 och 20 §§, 21 kap. 9 §, 22 kap. 10 §, 23 kap. 14, 26 och 28 §§, 24 kap. 15 och 20 §§, 25 kap. 11, 14, 20 och 23–25 §§, 26 kap. 13 och 15 §§, 27 kap. 17 §, 35 kap. 3–5 §§, 36 kap. 3 §, 40 kap. 5, 6, 18 och 23 §§, 41 kap. 3 §, 44 kap. 7 §, 46 kap. 17 §, 48 kap. 7–9 §§, 49 kap. 8 och 22 §§, 51 kap. 1 §, 56 kap. 2, 4–6 och 8 §§, 61 kap. 19 §, 63 kap. 9 § och 65 kap. 16 § samt rubrikerna närmast före 17 kap. 6 §, 25 kap. 24 § och 48 kap. 8 och 9 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 31 kap. 25 a §, 35 kap. 2 a §, 36 kap. 2 a §, 42 kap. 16 a och 20 a §§ samt närmast före 17 kap. 7 § en ny rubrik av följande lydelse.
3 kap. 12 §
Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för anställning ombord på fartyg.
Den som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart är inte skattskyldig för inkomst av anställningen om
– vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod, och
– arbetsgivaren är obegränsat skattskyldig.
Med oceanfart avses
– fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på orter vid Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust norr om 22 grader nordlig bredd, på Kanarieöarna och på ön Madeira, och
– fart i europeiska farvatten norr eller väster om linjen Trondheimsfjorden – Shetlands nordspets, därifrån västerut till 11 grader västlig bredd, längs denna longitud till 48 grader nordlig bredd.
6 kap. 6 §
Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta en sådan marksamfällighet eller regleringssamfällighet som är en särskild taxeringsenhet, är skattskyldiga för samfällighetens inkomster enligt 4 §.
Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta andra samfälligheter än sådana som avses i första stycket, är inte själva skattskyldiga. Intäktsposterna och kostnadsposterna fördelas i stället på delägarna i samfälligheten med belopp som för varje delägare motsvarar hans andel.
12 §
Utländska juridiska personer är inte skattskyldiga för den del av inkomsterna enligt 11 § som delägarna i den juridiska personen är skattskyldiga för enligt 13–16 §§.
7 kap. 17 §
Följande juridiska personer är också skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:
– Aktiebolaget Svenska Spel och dess helägda dotterbolag som bara bedriver spelverksamhet,
– Aktiebolaget Trav och Galopp,
- - - - - - - - - - - - - - - -
10 kap. 3 §
Till inkomstslaget tjänst räknas
utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som anges i 57 kap., i företag som är eller har varit fåmansföretag,
kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträckning som anges i 50 kap. 7 §,
penninglån i strid med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap. 19 §, och
avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 58 kap. 33 §.
11 §
Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor, skall förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker.
Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor, tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Upphör den skattskyldige att vara bosatt i Sverige eller att stadigvarande vistas här skall förmånen tas upp det beskattningsår då detta sker och till den del förmånen då kunnat utnyttjas.
11 kap. 16 §
Har en sådan förmån i form av en rätt att i framtiden förvärva värdepapper som avses i 10 kap. 11 § andra stycket helt eller delvis tjänats in genom verksamhet utomlands, skall förmånen inte tas upp till den del som den hade kunnat utnyttjas innan den skattskyldige blev bosatt i Sverige eller stadigvarande vistades här. En förmån som utnyttjas här skall i första hand anses ha tjänats in genom verksamhet utomlands.
Om en förmån tagits upp som intäkt enligt 10 kap. 11 § andra stycket andra meningen och förmånen utnyttjas eller överlåts sedan den skattskyldige åter blir bosatt här eller åter stadigvarande vistas här, skall förmånen inte tas upp till den del den beskattats tidigare.
26 §
Förmån av resa inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet till eller från anställningsintervju skall inte tas upp. Detta gäller också ersättning för sådan resa till den del ersättningen inte överstiger utgifterna för resan och, när det gäller resa med egen bil, inte överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §.
33 §
Utvecklingsersättningar enligt lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program skall inte tas upp.
35 §
Särskilt stöd som avser ersättning för utgifter för nattlogi eller resor m.m. skall inte tas upp om det lämnas till deltagare i
arbetslivsinriktad rehabilitering,
arbetsmarknadsutbildning,
annan utbildning inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program,
arbetspraktik, eller
datorteksverksamhet.
Första stycket gäller även sådant särskilt stöd som lämnas till deltagarens ledsagare eller till elever med funktionshinder vid utbildning i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande utbildning.
Statliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter på grund av funktionshinder som lämnas till elever i utbildning för döva eller hörselskadade eller i utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) skall inte tas upp.
36 §
Följande ersättningar i samband med arbetslöshet skall tas upp:
dagpenning från svensk arbetslöshetskassa, och
aktivitetsstöd som betalas ut enligt bestämmelser som beslutats av regeringen eller av statlig myndighet till den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program och till andra som är likställda med dem när det gäller rätt till sådant stöd.
12 kap. 3 §
Om den skattskyldige får sådan ersättning som enligt 11 kap. 21 eller 28 § inte skall tas upp, får de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka inte dras av.
Om den skattskyldige får sådant skattefritt stöd eller bidrag vid utbildning eller arbetslöshet som avses i 11 kap. 27 § tredje stycket, 34 § andra stycket och 35 §, får de utgifter som stödet eller bidraget är avsett att täcka inte dras av.
Utgifter som täcks av sådana ersättningar till utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner som enligt 11 kap. 22 § och 23 § första stycket 2 inte skall tas upp, får inte heller dras av.
21 §
Ökade utgifter för logi skall dras av med ett belopp som motsvarar den faktiska utgiften. Vid tillfälligt arbete på annan ort gäller dock bestämmelserna i 13 §, om logiutgiften inte kan visas.
Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten skall dras av antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett belopp som beräknas enligt schablon. Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas för
skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt 6–17 §§ och som fortfarande får ersättning från arbetsgivaren, till ett belopp som motsvarar denna ersättning,
– för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 70 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och
– för tiden därefter, dock högst 50 procent av helt maximibelopp per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,
skattskyldiga med arbetsorten i Sverige som gör avdrag enligt 18 §, till 50 procent av maximibeloppet per hel dag under de tre första månaderna av vistelsen och till 30 procent av maximibeloppet per hel dag för tiden därefter,
skattskyldiga med arbetsorten utomlands som gör avdrag enligt 18 §, till 50 procent av normalbeloppet per hel dag under de tre första månaderna av vistelsen och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag för tiden därefter, och
skattskyldiga som gör avdrag enligt 19 §, till 30 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands.
Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1–3 skall i den angivna tiden räknas in sådan tid under vilken ökade levnadskostnader dragits av enligt bestämmelserna i 6–17 §§.
24 §
När en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort än den där han eller hans familj bor, skall utgifter för hemresor dras av, om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag skall göras för högst en hemresa per vecka och bara för utgifter för resor inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Avdraget skall beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet. Skäliga utgifter för flygresa och utgifter för tågresa skall dock dras av.
Om det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, skall utgifter för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen enligt 27 och 29 §§. Detta gäller också den som använt en förmånsbil som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig för.
25 §
Utgifter för särskilda resor inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst skall dras av. Bestämmelserna i 24 § andra och tredje styckena tillämpas också för sådana avdrag.
35 §
Avgifter till svensk arbetslöshetskassa skall dras av. Om avdrag kan komma i fråga i flera inkomstslag, skall de dras av i det inkomstslag där intäkterna är störst.
Avdrag skall göras även för avgifter till en utländsk arbetslöshetskassa eller motsvarande avgifter enligt en utländsk stats system för förmåner vid arbetslöshet, om inkomst av arbete i det landet skall tas upp som intäkt under beskattningsåret och utgiften inte skall dras av enligt 62 kap. 6 §. Avdrag skall göras bara av dem som är obegränsat skattskyldiga under beskattningsåret. Om de är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, skall avdrag göras för avgifter som avser den tiden.
16 kap. 19 §
Utländsk särskild skatt som avser näringsverksamheten skall dras av.
Allmän skatt till en utländsk stat skall dras av, om den har betalats av en obegränsat skattskyldig person eller en begränsat skattskyldig person med fast driftställe i Sverige på inkomster som anses ha sitt ursprung i den utländska staten. Med allmän skatt till en utländsk stat likställs skatt till en utländsk delstat, provins eller kommun.
Med skatt på inkomster likställs skatt på sådan förmögenhet som de inkomster som avses i andra stycket kommer från. Detta gäller dock inte om skatten huvudsakligen har karaktären av engångsskatt.
29 §2)
- 2)
Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.
Debiterade egenavgifter skall dras av till den del de avser näringsverksamheten. Om avgifterna sätts ned skall motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.
Avdrag skall dessutom göras för ett belopp som sätts av för att täcka egenavgifterna för beskattningsåret. Avdraget skall återföras det följande beskattningsåret.
30 §3)
- 3)
Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.
Avdrag enligt 29 § andra stycket skall beräknas på ett underlag som motsvarar överskottet i näringsverksamheten före avdraget minskat med
sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §, och
inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 2 kap. 3–5, 15 och 16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
Avdraget får uppgå till högst 25 procent av underlaget. För sådana inkomster eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till högst 20 procent.