Regeringen föreskriver i fråga om jaktförordningen (1987:905)¹⁾ dels att 40 c och 48 §§ ska upphöra att gälla,

1)

Förordningen omtryckt 2000:1216.
Senaste lydelse av 40 c § 2018:639.
Senaste lydelse av 48 § 1992:238.

dels att 1, 9 b, 23 a, 23 b §, 32 a–34, 47, 49, 51, 52 f, 52 g och 58 §§, bilaga 5 och rubrikerna närmast före 23 a § och 52 f §§, ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 29 a, 47 a, 47 b och 48 §§, och närmast före 47 a och 48 §§ nya rubriker av följande lydelse.

1 §

Denna förordning gäller jakt och viltvård inom svenskt territorium och Sveriges ekonomiska zon samt frågor som har samband med sådan verksamhet.

Ord och uttryck som används i förordningen har samma betydelse som i jaktlagen (1987:259).

9 b § ²⁾

2)

Senaste lydelse 2011:188.

I föreskrifter eller beslut som avses i 11, 14 och 15 §§, 20 § 2 samt 21, 23 a–23 d, 24, 24 c, 29, 29 a och 31 §§ ska följande anges:

1. vilka arter som berörs och antal djur som får fällas,

2. vilka jaktmedel och metoder som får användas,

3. vilken tid och vilket område som avses,

4. de villkor som i övrigt behövs för att så långt som möjligt undvika skador eller olägenheter av betydelse för den berörda artens bestånd, och

5. den kontroll som kommer att ske.

I ett beslut av länsstyrelsen som avser undantag enligt 21 § första stycket för en rullstolsburen person med bestående rörelsehinder för jakt efter fågel från motordrivet fordon, behöver inte uppgifterna i första stycket 1 anges.

Förutsättningar för skyddsjakt efter visst vilt

23 a § ³⁾

3)

Senaste lydelse 2009:1265.

Beslut om jakt som avses i 23 b, 24, 25 och 29 §§ och avser vilda fåglar, björn, varg, järv, lo, fjällräv, utter, bäver, skogsmård, iller, skogshare, gråsäl, knubbsäl, vikare eller annat vilt som är markerat med N, n eller F i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) får meddelas endast om

1. det inte finns någon annan lämplig lösning,

2. jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, och

3. jakten behövs

   1. av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön,

   2. av hänsyn till flygsäkerheten,

   3. för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, eller

   4. för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter.

Ett beslut som avses i första stycket får även avse rätt att göra ingrepp i fåglars bon eller förstöra fåglars ägg.

23 b § ⁴⁾

4)

Senaste lydelse 2013:1097.

Om det finns förutsättningar enligt 23 a § får Naturvårdsverket i fråga om björn, varg, järv, lo, säl eller örn, efter ansökan av den som riskerar att drabbas av skada eller på eget initiativ, besluta om skyddsjakt.

Om en björn, varg, järv, lo, säl eller örn kan antas vara så skadad eller i ett sådant tillstånd att viltet snarast bör dödas av djurskyddsskäl, får Naturvårdsverket om det finns förutsättningar enligt 23 a § första stycket 1, 2 och 3 d, efter ansökan eller på eget initiativ, besluta om skyddsjakt.

Om sannolikheten är stor att allvarlig skada kommer att uppstå, får beslut enligt första stycket fattas även om någon skada inte har inträffat.

Innan Naturvårdsverket fattar ett beslut enligt första stycket om skyddsjakt efter säl, ska verket låta Havs- och vattenmyndigheten yttra sig.

29 a § ⁵⁾

5)

Tidigare 29 a § upphävd genom 2001:451.

Länsstyrelsen får efter ansökan av den som riskerar att drabbas av skada besluta om skyddsjakt efter andra vilda däggdjur än de som är markerade med N, n eller F i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) om

1. viltet orsakar skada eller riskerar att orsaka skada,

2. det behövs för att förhindra skada, och

3. varken möjligheterna till jakt under allmän eller särskild jakttid eller i form av skyddsjakt på en enskilds initiativ är tillräckliga för att förhindra skada.

32 a § ⁶⁾

6)

Senaste lydelse 2011:188.

Naturvårdsverket, eller den som myndigheten ger uppdraget till, får, för forskningsändamål eller för att skydda och bevara varg, fånga en varg på någon annans jaktområde för att märka, undersöka eller behandla vargen. Ägaren och jakträttshavaren till det jaktområde där vargen fångas ska underrättas om åtgärden.

En åtgärd enligt första stycket får vidtas endast om det inte finns någon annan lämplig lösning och det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.

33 § ⁷⁾

7)

Senaste lydelse 1998:1000. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.

Vilt av följande arter och artgrupper tillfaller staten om viltet omhändertas, påträffas dött eller dödas när det är fredat: björn, varg, järv, lo, myskoxe, fjällräv, utter, valar, fiskgjuse, bivråk, tornuggla, hökuggla, berguv, fjälluggla, lappuggla, slaguggla, rördrom, lunnefågel, salskrake, svarthalsad dopping, skärfläcka, gråspett, vitryggig hackspett, mellanspett, kungsfiskare, blåkråka, härfågel, sommargylling, fjällgås, skräntärna, svarttärna, storkar, örnar, glador, falkar och kärrhökar (statens vilt).

34 § ⁸⁾

8)

Senaste lydelse 2012:154. Ändringen innebär att andra–fjärde styckena tas bort.

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om eftersök av annat statens vilt än sådant som har varit inblandat i en sammanstötning med ett motorfordon eller med ett spårbundet fordon och om tillvaratagande av sådant vilt som tillfaller staten och som har skadats eller dödats av annan orsak än påskjutning under legal jakt.

47 § ⁹⁾

9)

Senaste lydelse 2000:1216. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort.

Länsstyrelsen får meddela föreskrifter om eller i enskilda fall besluta om villkor för jakten på sådant allmänt vatten och sådana klippor och öar som avses i 12 § andra stycket jaktlagen (1987:259), om det behövs med hänsyn till naturvården, turismen eller friluftslivet. Föreskrifterna eller besluten får avse ett visst område eller en viss tid.

Skyldighet att anmäla jakt

47 a §

Den som avser att bedriva sådan licensjakt efter varg, järv eller lo som avses i 23 c § ska anmäla det till Naturvårdsverkets jaktkortsregister. Naturvårdsverket får i enskilda fall besluta om undantag från anmälningsskyldigheten.

47 b §

Anmälan om jakt på allmänt vatten enligt 12 § andra stycket jaktlagen (1987:259) eller inom Sveriges ekonomiska zon enligt 12 a § jaktlagen ska göras till jaktkortsregistret.

Förvaltning av viltvårdsfonden

48 §

Viltvårdsfonden förvaltas av Kammarkollegiet.

49 § ¹⁰⁾

10)

Senaste lydelse 2021:334.

Den som jagar är skyldig att betala viltvårdsavgift. Avgiften är 400 kronor och gäller för ett jaktår. Skyldigheten gäller inte sådan jakt som avses i 28 § eller i punkt 2–4 i bilaga 4 (skyddsjakt i vissa fall) och inte heller sådan jakt som avses i 31 § första stycket (jakt för bl.a. vetenskapliga behov) eller 32 § (ringmärkning m.m.). Avgift behöver inte heller betalas av den som vid jaktårets början är under arton år och vid samma tidpunkt inte har tillstånd att inneha skjutvapen för jaktändamål.

51 § ¹¹⁾

11)

Senaste lydelse 2009:655.

Jaktkort tillhandahålls av Naturvårdsverket. Ett jaktkort gäller som bevis för att viltvårdsavgift har betalats.

Ett jaktkort ska innehålla uppgifter om den betalandes namn, personnummer och adress samt, i förekommande fall, uppgift om att den betalande har anmält sig för sådan jakt som kräver anmälan enligt 47 a eller 47 b §. För den som saknar personnummer ska födelsedatum anges.

Naturvårdsverkets registerföring

¹²⁾

12)

Senaste lydelse 2000:1216.

52 f § ¹³⁾

13)

Senaste lydelse 2016:1004.

Naturvårdsverket ska med hjälp av automatiserad behandling föra register över vilka personer som

1. har betalat viltvårdsavgift (jaktkortsregistret),

2. har anmält sig för sådan jakt som kräver anmälan enligt 47 a eller 47 b § (jaktkortsregistret), och

3. har avlagt ett prov som ingår i jägarexamen (jägarexamensregistret).

I ärenden om tillstånd att inneha jaktvapen ska Naturvårdsverket på begäran av Polismyndigheten lämna uppgifter om ett avlagt prov som ingår i jägarexamen. Uppgifterna får lämnas ut på ett medium för automatiserad behandling.

52 g § ¹⁴⁾

14)

Senaste lydelse 2000:1216.

Jaktkortsregistret ska ha till ändamål att redovisa vilka personer som betalat viltvårdsavgift och vilka personer som har anmält sig för sådan jakt som kräver anmälan enligt 47 a eller 47 b §. Jägarexamensregistret ska ha till ändamål att underlätta handläggningen av ansökningar om att inneha skjutvapen eller ammunition.

Jaktkorts- och jägarexamensregistren får användas för att underlätta överföring av information från statliga myndigheter till jägarna.

58 § ¹⁵⁾

15)

Senaste lydelse 2018:639.

I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.

Följande beslut enligt denna förordning får inte överklagas:

1. Naturvårdsverkets beslut i ett överklagat ärende,

2. länsstyrelsens beslut enligt 4 § om beslutet avser något annat än registrering av kronhjortsområde,

3. Naturvårdsverkets eller länsstyrelsens beslut enligt 9 § andra eller tredje stycket,

4. Naturvårdsverkets eller länsstyrelsens beslut enligt 15 §, 15 a § första stycket och 15 b §,

5. Naturvårdsverkets beslut enligt 24 a §,

6. Polismyndighetens beslut enligt 30 §,

7. Naturvårdsverkets beslut enligt 38 §,

8. Polismyndighetens beslut i frågor om ersättning enligt 40 a § tredje stycket eller 40 b §, och

9. länsstyrelsens beslut enligt 52 d §.

Andra beslut av länsstyrelsen än de som anges i 1–4 nedan får överklagas till Naturvårdsverket:

1. beslut som anges i andra stycket,

2. beslut om avgift enligt 52 b och 52 c §§,

3. beslut om jakt efter vilda fåglar eller beslut om jakt efter björn, varg, järv, lo eller någon annan art som har markerats med N eller F i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845), och

4. beslut om undantag eller tillstånd enligt 15 a § andra stycket, 20 a § andra stycket, 20 b eller 21 §§.

Andra beslut av Polismyndigheten än de som anges i andra stycket får överklagas till länsstyrelsen.

Bilaga 5

¹⁶⁾

16)

Senaste lydelse 2007:682.

Förbjudna medel och metoder för fångst och dödande av vissa arter

I 30 och 31 §§ jaktlagen, 10–15 e och 20–23 §§ denna förordning samt i myndighetsföreskrifter regleras i vilken utsträckning och på vilket sätt jaktmedel och metoder får användas. Förbuden i denna bilaga gäller utöver de bestämmelserna när det gäller vissa utpekade arter.

Icke-selektiva medel

Förbjudna medel eller metoder för fångst eller dödande av fåglar

• Användning av snaror, lim, krokar, bandspelare och elektriska eller elektroniska anordningar med förmåga att döda eller förlama

• Användning av blinda eller lemlästade levande fåglar som lockfåglar

• Användning av artificiella ljuskällor, speglar, anordningar för belysning av målet eller siktanordningar för mörkerskytte där elektronisk bildförstärkare eller bildomvandlare ingår

• Användning av sprängämnen

• Användning av nät eller fällor eller användning av beten som innehåller gift eller bedövningsmedel

• Användning av halv- eller helautomatiska vapen med magasin som rymmer mer än två patroner.

Förbjudna medel eller metoder för fångst eller dödande av däggdjur som omfattas av 10 a § andra stycket

• Användning av blinda eller lemlästade djur som levande lockbete

• Användning av bandspelare

• Användning av elektriska eller elektroniska anordningar med förmåga att döda eller förlama

• Användning av artificiella ljuskällor

• Användning av speglar eller andra bländande anordningar

• Användning av anordningar för belysning av målet

• Användning av nattriktmedel med elektronisk bildförstärkare eller bildomvandlare

• Användning av sprängämnen

• Användning av nät med icke-selektivt utförande eller icke-selektiv användning av nät

• Användning av fällor med icke-selektivt utförande eller icke-selektiv användning av fällor

• Användning av gift eller beten som innehåller gift eller bedövningsmedel

• Användning av armborst

• Gasning eller utrökning

• Användning av halv- eller helautomatiska vapen med magasinskapacitet som överstiger två patroner.

Transportmedel

Transportmedel från vilka fångst eller dödande av fåglar inte får ske

• Flygplan och motordrivna fordon

• Båtar som framförs med högre hastighet än fem kilometer i timmen.

Transportmedel från vilka fångst eller dödande av däggdjur som omfattas av 10 a § andra stycket inte får ske

• Flygplan

• Motorfordon i rörelse.