Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs i fråga om jaktlagen (1987:259)
- 1)
Prop. 2006/07:126, bet. 2007/08:MJU5, rskr. 2007/08:36.
dels att 6 § skall upphöra att gälla,
dels att 45 och 52 §§ skall ha följande lydelse.
45 §2)
- 2)
Senaste lydelse 1994:1819.
Till böter döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet
bryter mot 5 § andra stycket eller 13 §,
underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet som har föreskrivits med stöd av 26 §, om ansvar för gärningen inte kan ådömas enligt lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
bryter mot 27 §, om ansvar för gärningen inte kan ådömas enligt brottsbalken,
underlåter att fullgöra skyldighet enligt 28 §,
bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 29 § 4, 30 § tredje stycket eller 31 § tredje stycket eller
bryter mot 35 § eller mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 36 §, 40 § första stycket eller 41 § första stycket.
Den som med uppsåt bryter mot 34 § döms till böter.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt denna paragraf.
52 §3)
- 3)
Senaste lydelse 1994:1820.
Regeringen får överlåta åt en förvaltningsmyndighet att meddela sådana föreskrifter eller beslut som avses i 23–26, 29, 29 a och 30 §§, 31 § andra och tredje styckena, 36 §, 40 § första och andra styckena, 41 § första stycket 2, 48 § andra stycket och 50 §.