Enligt riksdagens beslut¹⁾ föreskrivs att 2 och 15 §§ lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter ska ha följande lydelse.

1)

Prop. 2025/26:88, bet. 2025/26:SkU10, rskr. 2025/26:162.

2 § ²⁾

2)

Senaste lydelse 2006:702.

Om någon har rätt till ett belopp som avses i 1 § och det allmänna har en fordran mot denna person och fordringen är registrerad för indrivning hos Kronofogdemyndigheten och drivs in enligt bestämmelserna i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., ska så mycket räknas av från beloppet att det kan gå till betalning av fordringen. Detta gäller om inte något annat följer av vad som sägs i de följande paragraferna.

Med det allmännas fordran avses också förrättningskostnader i målet enligt 17 kap. 1 § utsökningsbalken.

Endast vad som överstiger det allmännas fordran får betalas ut.

15 § ³⁾

3)

Senaste lydelse 2006:702.

Om både denna lag och annan författning kan ligga till grund för att avräkna hela eller delar av ett belopp som avses i 1 § från en fordran som är registrerad hos Kronofogdemyndigheten, ska denna lag tillämpas.

Om en myndighet med stöd av någon annan författning kan räkna av hela eller delar från ett sådant belopp som avses i 1 § för att betala en fordran som inte är registrerad hos Kronofogdemyndigheten, får myndigheten göra avräkningen även om det finns förutsättningar för avräkning enligt denna lag.