SFS 2021:682
Lag om ändring i lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning
Utfärdad den 17 juni 2021
Enligt riksdagens beslut1) föreskrivs i fråga om lagen (2018:550) med kompletterande bestämmelser till EU:s energimärkningsförordning
- 1)
Prop. 2020/21:189, bet. 2020/21:NU29, rskr. 2020/21:383.
dels att 2, 3 och 5–7 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.
2 §
I denna lag betyder
EU:s marknadskontrollförordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den 20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011, i den ursprungliga lydelsen, och
marknadskontrollmyndighet: den myndighet som utövar marknadskontroll enligt EU:s energimärkningsförordning, EU:s marknadskontrollförordning och denna lag.
3 §
Den myndighet som regeringen bestämmer ska vara marknadskontrollmyndighet.
Bestämmelser om marknadskontroll finns i EU:s energimärkningsförordning och i EU:s marknadskontrollförordning.
3 a §
En marknadskontrollmyndighet har befogenhet att besluta om följande åtgärder enligt EU:s marknadskontrollförordning:
att kräva handlingar, specifikationer, data eller uppgifter enligt artikel 14.4 a och 14.4 b,
att få tillträde till lokaler, mark eller transportmedel enligt artikel 14.4 e, och
att införskaffa, inspektera och demontera varuprover enligt artikel 14.4 j.
En marknadskontrollmyndighet får införskaffa ett varuprov under dold identitet enligt artikel 14.4 j i EU:s marknadskontrollförordning endast om det är nödvändigt för att uppnå syftet med kontrollen. Efter införskaffandet ska myndigheten underrätta den ekonomiska aktören om det, så snart det går utan att åtgärden förlorar i betydelse.
5 §
Ett beslut enligt 3 a eller 4 § får förenas med vite.
6 §
Marknadskontrollmyndigheten får, när den fattar beslut enligt 3 a eller 4 §, bestämma att beslutet ska gälla omedelbart.
7 §
På begäran av marknadskontrollmyndigheten ska Polismyndigheten ge den hjälp som behövs när marknadskontrollmyndigheten vidtar åtgärder enligt 3 a §, om
det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver användas, eller
det annars finns synnerliga skäl.